Tvillingar11

Äldre 13 Jan 21:47

10 svar

Jag funderar....

...och ibland funderar jag på om jag funderar för mycket!
Men kan man låta bli? Nej, det är svårt- så jag fortsätter fundera. Vad funderar jag på? Jo, jag räknar dagar och planerar allt in i minsta detalj, från läkarbesök till behandling och när allt ska ske. Jag funderar på om jag någonsin kommer att bli gravid- med eller utan hjälp?

Jag funderar på att jag egentligen kanske inte är så gammal, men åren går och behandlingar tar tid. Det tar tid att hitta en bra läkare som man känner sig trygg med och kan lita på. Det tar tid att vänta på mensen och när den inte kommer- som vanligt- framkalla den med tabletter. Det tar tid att äta dessa tabletter i tio dagar för att sedan vänta några dagar till på mensen. Sen börja räkna när det ena och det andra ska tas och boka in sexet för att inte missa någonting. Jag funderar på varför man bokade in sexet egentligen när man inte hade ägglossning alls och visste att man ej hade det på ca 11 månader, varför var jag tvungen att planera?
J
ag funderar vidare på om det var så klokt att byta läkare till en ny, och nu när jag väl kommit igång med sprutor vill byta tillbaka till min gamla för det känns tryggare och det känns som han gjorde mer för oss. Han skulle redan ha skrivit upp oss på IVF- kön, medan min nuvarande inte tänker göra det än. Så jag funderar på varför jag ens bytte läkare! Nu funderar jag på att byta tillbaka och det känns tryggt nu. Men då börjar jag genast tänka på om jag får fortsätta samma behandling eller om jag måste börja om på nytt! Jag testa alla möjliga sorters naturläkemedel som jag blir rekommederad, köper ägglossningsstickor trots att jag vet att dem är missvisande för jag får alltid stegring och har aldrig ägglossning. Jag köper graviditetstester trots att jag vet att jag ej haft ägglossning! Nu tänker jag till och med spendera lite pengar på akupunktur.

Jag funderar på om jag kommer bli gravid 2010 eller om den här karusellen kommer pågå ytterligare några år...

Jag funderar på om jag, eller vi, orkar med. Jag vill tänka på annat, men varje gång jag får höra att någon vi känner är gravid, vilka är många just nu, så börjar hjärnan gå på högvarv och där sitter man och funderar och planerar igen!

Jag funderar och funderar, men jag har inga svar, därför fortsätter jag att fundera.

Funderar du? Ska vi fundera tillsammans?

Tvillingar11

Äldre 14 Jan 17:22

#1

Någon därute som har samma känsla? eller är jag ensam om detta?

Viggo och pyrets mamma

Äldre 14 Jan 17:32

#2

Känner så väl igen mig, vi har försökt få syskon nu i 1 år, det som gör mig mest fundersam är över VAD det är som har ändrats i kroppen så radikalt EFTER att jag fick barn, sonen tog 4 mnd att producera men nu verkar det va helt omöjligt att få till syskon. VAD har hänt????? Ska till gyn 22 feb och hoppas att de har nåt svar, vet att jag har lätt PCO utseende på mina äggstockar, vad det nu betyder?? Pergo hjälper inte (har provat 3 dubbelkurer utan äl), så nu hoppas jag att vi får sprutor och att det hjälper. HUr länge har du/ni försökt?

Ett år går så fort... Viggo 080425

Tvillingar11

Äldre 14 Jan 18:17

#3

Viggo och pyrets mamma skrev 2010-01-14 17:32:57 följande:

Känner så väl igen mig, vi har försökt få syskon nu i 1 år, det som gör mig mest fundersam är över VAD det är som har ändrats i kroppen så radikalt EFTER att jag fick barn, sonen tog 4 mnd att producera men nu verkar det va helt omöjligt att få till syskon. VAD har hänt????? Ska till gyn 22 feb och hoppas att de har nåt svar, vet att jag har lätt PCO utseende på mina äggstockar, vad det nu betyder?? Pergo hjälper inte (har provat 3 dubbelkurer utan äl), så nu hoppas jag att vi får sprutor och att det hjälper. HUr länge har du/ni försökt?

Vad roligt att du delar med dig=) Vi har försökt i ett år, men ungefär 7 månader med hjälp. Jag har pcos och har ingen egen ägglossning. Har också tagit pergotime i fyra omgångar, enkel, dubbel, dubbel och sen trippel och resultatet: ingen ägglossning. I december så fick jag ta sprutor , gonal F och ovitrelle. Fick ägglossning och mens men blev ej gravid. Jag kanske har för bråttom, många som sprutar säger att de blivit gravida andra, tredje och fjärde gången så jag försöker hålla hoppet uppe.

Nästa vecka ska jag till min före detta läkare och börja gå hos honom igen i förhoppningen att få mer stöd och hjälp. jag hoppas att jag får spruta hos honom också, för min nuvarande läkare vill ej ge mig min journal!

Kan det inte vara så att din pco blivit sämre under denna tid, efter ditt första barn? Varför har du fått en tid så sent, 22 februari?

Viggo och pyrets mamma

Äldre 14 Jan 18:26

#4

Valde själv att få en tid så sent för jag vill försöka gå ner 5 kg tills jag ska dit, då ligger jag bara 2 kg från inskrivningsvikten till mvc som jag hade med sonen, allt för att gyn förhoppningsvis ska inse att det inte är min vikt som är mitt primära problem utan mina hormonnivåer. Jag misstänker också att det kan va så att min PCO blivit sämre efter att jag fick barn, min mens har aldrig i hela mitt liv krånglat så mycket som den gjort efter att jag fick barn, det är snart 2 år sen och det är fortfarande ingen ordning på den.

Ett år går så fort... Viggo 080425

Tvillingar11

Äldre 17 Jan 19:20

#5

Viggo och pyrets mamma skrev 2010-01-14 18:26:43 följande:

Valde själv att få en tid så sent för jag vill försöka gå ner 5 kg tills jag ska dit, då ligger jag bara 2 kg från inskrivningsvikten till mvc som jag hade med sonen, allt för att gyn förhoppningsvis ska inse att det inte är min vikt som är mitt primära problem utan mina hormonnivåer. Jag misstänker också att det kan va så att min PCO blivit sämre efter att jag fick barn, min mens har aldrig i hela mitt liv krånglat så mycket som den gjort efter att jag fick barn, det är snart 2 år sen och det är fortfarande ingen ordning på den.

Ush vad jobbigt! Ibland brukar jag trösta mig med att hellre pco än oförklarigt barnlös. Med pco vet man iaf att de flesta lyckas att få barn mha olika behandlingar. Min gyn sa i början att pco är den bästa sjukdomen att ha, för att det går att stimulera mha hormoner. Samtidigt är det jobbigt. Själv har jag en tid nästa vecka för att diskutera hur vi ska gå vidare...jag längtar!

Viggo och pyrets mamma

Äldre 17 Jan 21:04

#6

Jag ser med skräckblandad förtjusning fram emot mitt gynbesök. Behöver gå ner massa kilon och tänkte satsa på 5 kg tills gynbesöket men vette tusan om jag kommer lyckas, tyvärr har jag nog inte så stor chans att få nån hjälp så länge jag har iaf 35 kilos övervikt. Men jag hoppas, hoppet är det sista som överger en, vet ju cad det är jag kämpar för (en underbar liten unge till)

Ett år går så fort... Viggo 080425

mmiaa

Äldre 18 Jan 14:13

#7

Jag känner mycket väl igen mig i det du skriver. Vi har lite samma historia med pergotimekurer som ej fungerat och sen gått över till sprutor. För mig fungerade inte heller sprutorna efter ett par försök så det blev remiss till IVF. Dock kunde vi inte börja pga en liten cysta i ena äggstocken som var ivägen för stimuleringen. De tog bort den i december och samtidigt gick de in i båda äggstockarna och rensade upp och brände hål på äggblåsorna som låg som ett pärlband. Trodde aldrig det skulle göra skillnad men för ett par veckor sen hade jag egen ägglossning för första gången på många år!! Och i lördags kom mensen, jag fattade ju alldeles för sent att det var ÄL det var frågan om då för ett par veckor sen så vi var ju för sent ute.

Har de funderat på att göra fler försök med sprutorna för dig? Det vore ju idé att prova eftersom du fick ägglossning! Har de annars diskuterat att göra en sån rensning de gjorde på mig?
Det här med barnlöshet går väldigt mycket upp och ner. Vi har försökt i två år nu och vissa dagar är det rätt ok och livet rullar på och man hittar på roliga saker, andra dagar vill man bara dra ett täcke över huvudet och gråta för att man inte orkar mera! Jag är överviktig (87 kg, 170 cm) och det gör ju inte saken lättare att försöka gå ner i vikt när man inte mår bra. Jag har i alla fall lyckats gå ner 5 kg sedan oktober och det känns jättebra att man kommit en bit på väg även om det är långt kvar!

Tvillingar11

Äldre 18 Jan 19:24

#8

mmiaa skrev 2010-01-18 14:13:08 följande:

Jag känner mycket väl igen mig i det du skriver. Vi har lite samma historia med pergotimekurer som ej fungerat och sen gått över till sprutor. För mig fungerade inte heller sprutorna efter ett par försök så det blev remiss till IVF. Dock kunde vi inte börja pga en liten cysta i ena äggstocken som var ivägen för stimuleringen. De tog bort den i december och samtidigt gick de in i båda äggstockarna och rensade upp och brände hål på äggblåsorna som låg som ett pärlband. Trodde aldrig det skulle göra skillnad men för ett par veckor sen hade jag egen ägglossning för första gången på många år!! Och i lördags kom mensen, jag fattade ju alldeles för sent att det var ÄL det var frågan om då för ett par veckor sen så vi var ju för sent ute.Har de funderat på att göra fler försök med sprutorna för dig? Det vore ju idé att prova eftersom du fick ägglossning! Har de annars diskuterat att göra en sån rensning de gjorde på mig? Det här med barnlöshet går väldigt mycket upp och ner. Vi har försökt i två år nu och vissa dagar är det rätt ok och livet rullar på och man hittar på roliga saker, andra dagar vill man bara dra ett täcke över huvudet och gråta för att man inte orkar mera! Jag är överviktig (87 kg, 170 cm) och det gör ju inte saken lättare att försöka gå ner i vikt när man inte mår bra. Jag har i alla fall lyckats gå ner 5 kg sedan oktober och det känns jättebra att man kommit en bit på väg även om det är långt kvar!

Vad trevligt att du delar med mig. Ni har haft det tufft och även jag känner igen mig i det du skriver om att vissa dagar rullar det på och man mår bra, medan man andra dagar bara vill vara för sig själv och vara ledsen. I början var det värst, de första månaderna då alla prover ska lämnas och man ska åka fram och tillbaka. Allt tar sån tid! Under pergotimekurerna var det också jättejobbigt att gång på gång få höra att man ej haft någon ägglossning. Jag är inte överviktig, vilket jag tyckte var konstigt eftersom jag har pcos, men min gyn sa att jag har lite extra testosteron i kroppen som gör att jag förbränner all fett när jag rör på mig, jag antar att det stämmer. jag är ca 170 cm och i dagsläget 61 kg, tidigare har jag vägt 56-57 i flera år. I december fick jag börja med sprutor och det blev vi jätteglada för, sen kom mensen och det var splittrade känslor. Man är ju glad för att det var min första ägglossning på ett år, men samtidigt ledsen att det ej resulterade i graviditet. Nu har jag varit hos läkaren efter juluppehållet och ska börja med provera, därefter är det Gonal F som gäller och nu har jag fått upp hoppet igen och det känns som att det ändå händer saker och att man får hjälp. Nu längtar jag bara efter min mens och hoppas att dessa dagar ska gå fort för att jag ska kunna börja spruta. Jag tror att jag får testa sprutor två-tre gånger till, sen är det IVF för min del också. Ska ni göra via landstinget eller bekostar ni det själva? Fick inte du ägglossning av sprutorna?

Det var tänkt att jag skulle göra en spolning, men den gör jag först efter denna omgång med sprutor om jag skulle få mens=) Jag gör helst inte spolningen eftersom jag vill hellre ha ett plus=) Hittade dem någonting hos dig eller var det fri passage i äggledarna? jag undrar om man känner ngt om det inte är fri passage? har man värk, eller är det endast ngt som visar sig under spolningen?

Sally86

Äldre 18 Jan 20:42

#9

Tvillingar11 skrev 2010-01-13 21:47:07 följande:

...och ibland funderar jag på om jag funderar för mycket! Men kan man låta bli? Nej, det är svårt- så jag fortsätter fundera. Vad funderar jag på? Jo, jag räknar dagar och planerar allt in i minsta detalj, från läkarbesök till behandling och när allt ska ske. Jag funderar på om jag någonsin kommer att bli gravid- med eller utan hjälp? Jag funderar på att jag egentligen kanske inte är så gammal, men åren går och behandlingar tar tid. Det tar tid att hitta en bra läkare som man känner sig trygg med och kan lita på. Det tar tid att vänta på mensen och när den inte kommer- som vanligt- framkalla den med tabletter. Det tar tid att äta dessa tabletter i tio dagar för att sedan vänta några dagar till på mensen. Sen börja räkna när det ena och det andra ska tas och boka in sexet för att inte missa någonting. Jag funderar på varför man bokade in sexet egentligen när man inte hade ägglossning alls och visste att man ej hade det på ca 11 månader, varför var jag tvungen att planera? J ag funderar vidare på om det var så klokt att byta läkare till en ny, och nu när jag väl kommit igång med sprutor vill byta tillbaka till min gamla för det känns tryggare och det känns som han gjorde mer för oss. Han skulle redan ha skrivit upp oss på IVF- kön, medan min nuvarande inte tänker göra det än. Så jag funderar på varför jag ens bytte läkare! Nu funderar jag på att byta tillbaka och det känns tryggt nu. Men då börjar jag genast tänka på om jag får fortsätta samma behandling eller om jag måste börja om på nytt! Jag testa alla möjliga sorters naturläkemedel som jag blir rekommederad, köper ägglossningsstickor trots att jag vet att dem är missvisande för jag får alltid stegring och har aldrig ägglossning. Jag köper graviditetstester trots att jag vet att jag ej haft ägglossning! Nu tänker jag till och med spendera lite pengar på akupunktur. Jag funderar på om jag kommer bli gravid 2010 eller om den här karusellen kommer pågå ytterligare några år... Jag funderar på om jag, eller vi, orkar med. Jag vill tänka på annat, men varje gång jag får höra att någon vi känner är gravid, vilka är många just nu, så börjar hjärnan gå på högvarv och där sitter man och funderar och planerar igen! Jag funderar och funderar, men jag har inga svar, därför fortsätter jag att fundera. Funderar du? Ska vi fundera tillsammans?

Jag känner igen mig i precis ALLT du skriver, har ätit min första Pergo-kur nu o ska kolla på torsdag men har inte särskilt höga förhoppningar=( Jag e på privat-gyn vilket känns bra o jag hoppas att dom fortsätter hjälpa oss...går du privat??

Tvillingar11

Äldre 18 Jan 23:04

#10

Jag går inte privat, men han är specialist och väldigt erfaren så det känns väldigt tryggt=) Är det första kuren så tycker jag du ska ha hoppet kvar tills det visar sig att det ej blivit ägglossning och även då får du inte tappa hoppet. Du kanske får ta 2 tabletter eller 3 tabletter och ägglossar då=)

Jag funderar....

INNEHÅLL