• Anonym (skör tråd)

    Jag känner mig sviken, han känner sig sviken

    Jag och min man har ett bra förhållande. "Allt" funkar för oss. Utom en sak som verkligen bara inte funkar. Att föda barn, och nu är jag gravid igen.
    Han vägrar acceptera att det är MIN förlossning utan hävdar bara att "det är MITT barn också" - vilket jag aldrig har förnekat.
    Det är VÅRT barn, men när det gäller fysiska och psykiska smärtor är förlossningen MIN huvudvärk.

    Vi har en förlossning med oss i bagaget och jag litar helt enkelt inte på att han ska finnas där som ett stöd för mig. Han blir skitförbannad varje gång jag försöker dra upp mina rädslor och "trummar sig för bröstet och säger att det är ju hans barn också och han har rätt att vara med på förlossningen". Vi har helt och hållet kört fast kring detta.
    Vad kan vi göra för att inte separera pga att vi inte kan prata om detta utan att han blir förbannad och anser att jag maktmissbrukar mot honom - och jag känner att han "leker" med mitt psyke, eftersom jag inte kan gå igenom en likadan upplevelse igen med ett liknande stöd som förra gången.......

  • Svar på tråden Jag känner mig sviken, han känner sig sviken
  • Gerd parterapeuten

    Hej!
    Jag får en bestämd känsla av att förra gången du födde barn så upplevde du brist på stöd från din mans sida. Eftersom detta är en sådan avgörande händelse i livet och om du känt dig sviken så kan man tala om ett trauma i er relation. Det är detta ni måste prata om. Ni verkar hamna i någon form av kamp med anklagelser och aggressioner. Det är naturligtvis inte bra. När ni skall prata om detta krävs verkligen en tillitsfull atmosfär. Du behöver uttrycka vad som blev svårt förra gången och vad du egentligen skulle behöva för stöd av honom denna gången. Jag tycker att ni omedelbart skall ta itu med detta så att ni kan skapa förutsättningar för en bättre gemensam upplevelse med nästa barn. Om ni inte klarar det själva, sök hjälp!
    Hälsningar
    Gerd

Svar på tråden Jag känner mig sviken, han känner sig sviken