Fåravel genom att operera in embryon - rätt eller fel?

Jag håller med om att svenska köttproducenter måste satsa på att marknadsföra kvalité (på uppfödningen) eftersom de inte kan konkurrera om pris. Tyvärr så är inte människor villiga att betala hur mycket som helst och i dagsläget skiljer det inte några extra kronor utan många kronor.

Hur som helst så ser jag inte införsel av dorperfåret som något annat än ett sätt att försöka pressa ner priset. Det känns fullständigt onödigt eftersom vi har andra högproducerande raser i landet och även med de djuren kommer vi aldrig komma ner i konkurrenskraftiga priser utan att göra avkall på djurskyddet.

"Ät ett gutefår och rädda rasen" skulle på sikt antagligen kunna vara en bra slogan.

Nej och då går ju producenter under, det är priset vi betalar för globalisering.Det kan du nog ha rätt i, jag är dåligt insatt djurnäringen måste jag erkänna.Haha, ja det skulle se ut det. Då blir det ett jäkla liv. Men å andra sidan så är det ju faktiskt sant.

"Tänk på miljön, Ät ett utrotningshotat djur!" kanske??

Tror du på allvar att folk skulle betala mer per kg för en slaktkropp med mindre köttutbyte? Har du sett skillnaden på ett gutefår och t ex en texel? Slaktkroppar menar jag då.
Tror du på allvar att slakteriet skulle betala mer för en slaktkropp med sämre utbyte? Har du en aning om hur klassningen fungerar?

Ja, jag har koll på storleksskillnaden mellan texel och gute. Jag har aldrig jämfört de två med varandra när det gäller köttproduktion. Det jag föreslog var att marknadsföra de gamla svenska (mer eller mindre hotade) raserna bättre. Inte bara att försöka få fler uppfödare att engagera sig i raserna utan även att faktiskt få dem något sånär lönsamma. Svenska folket kan möjligen se ett egenvärde i dessa kulturraser och då bör man utnyttja det i marknadsföringssyfte. För att detta ska fungera antar jag dock att det krävs fler gårdsslakterier. Precis som en del svenskar börjat äta hästkött för att de insett att det är bättre för hästarna att slaktas i Sverige än att transporteras till Italien och slaktas där kan man försöka få svenskarna att äta kulturraser och köpa produkter tillverkade av deras mjölk och ull.

Vad gäller konventionell köttproduktion så är jag inte så dum att jag tror att våra kulturraser fyller behovet (vilket jag klart och tydligt skriver i ett tidigare inlägg) utan det behöver bedrivas en konventionell uppfödning parallellt med bättre producerande djur, tex. texel. En ras vi redan har här.

Om jag föder upp lamm till slakt så är det ganska självklart att jag hellre föder upp texel än gutefår. Snabbare tillväxt och en bättre slaktkropp för samma kostnad dvs det ger mig ett bättre ekonomiskt utbyte. För att få gutefår att löna sig så får du nog höja priset rätt rejält. Där stupar det. Folk vill inte betala mer för en sämre produkt! Svenskt lamm är redan för dyrt.

Är köttet från ett gutefår sämre än köttet från tex. en texel? Är det i sådana fall skillnader vanliga konsumenter märker av? Om inte så talar vi egentligen inte om sämre kvalité. Bara sämre ekonomi för uppfödaren.

Du verkar inte förstå att jag inte är ute efter att ersätta de konventionella uppfödningarna med gamla lantraser utan att förbättra möjligheterna för de som redan har valt dessa raser! Marknadsföra deras raser. Jag tror som sagt mycket väl att svenskar kan se ett egenvärde i att köpa kött från just svenska lantraser om detta framhävs i marknadsföringen. Om svenskar kan förstå att bättre ekonomi för uppfödarna som ägnar sig åt dessa raser innebär bättre möjlighet att bevarar raserna... ja, då har ett marknadföringsvärde där.

När jag väljer att köpa vilt och KRAV-kött är det inte främst för att jag anser att det är bättre produkter utan det handlar om mervärdet i att det är vilt eller att det är KRAV.

Och svenskt lamm är redan för dyrt? Jag betalar gärna priset för att få svenskt kött och jag är knappast den enda.

Innan köttet hamnar hos konsumenten görs det dessutom påslag i andra led.
Man kan man ju fundera över hur mycket pengar som verkligen hamnar i uppfödarens ficka?

Ja, att kapa mellanled skulle gynna både uppfödarna och konsumenterna. Inga tvivel om den saken.

Jo, man kan fundera om procentuella påslag verkligen är rätt väg. Det är sannolikt inte dyrare att sälja ett kg svenskt kött än att sälja ett kg importerat.

Jag menar inte att själva köttet är av dålig kvalitet. Det jag menar är att en sämre styckningsprodukt. Om du jämför en lammfiol av texel med en från gutefår så förstår du skillnaden.
Det tar betydligt längre tid att få gutefåret slaktmoget också, vilket knappast gynnar ekonomin.

Nej, jag såg i min ICA-närbutik att nötfärs från Sverige kostade 69 kr/kg och nötfärs från Irland kostade 49 kr/kg, samma fetthalt. Och så tänker man på alla hanteringskostnader som skett under vägen och funderar på hur prisskillnaden kunde bli så stor i slutänden.

Är det kött som irländarna har ratat för att det är sämre som kommer till Sverige?

Kan det vara så att det största påslaget på svenskt kött sker i butiken som drar fördel av att många svenskar hellre köper svenskt, i tro eller vetskap om att djurhållningen i Sverige är bättre?

Det har väl gjorts en del undersökningar om just det och ja, det har visat sig att vissa butiker gör ett större påslag på svenskt kött eftersom de vet att kunderna föredrar svenskt och då tjänar de sig lätt en extra slant genom att ha större påslåg.

(Heja min butik som bara säljer svenskt kött, dessutom huvudsakligen KRAV!)

Googlar man på embryon så inser man snabbt att det sker en hel del handel med djurembryon, mycket nötkreatur men också får. 

Av en dansk uppslagsboksartikel  om genteknik framgår att för får och andra "mindre djur" är det enda sättet att transplantera embryon genom operation. För större djur, t ex kor går det att genomföra utan operation.

Att handel med fårembryon sker talar för att transplantation av fårembryon genom operation redan sker i någon omfattning i utlandet.

För nötkreatur verkar chansen för dräktighet genom embryotransplantation ligga runt 50%. Av dessa dräktigheter resulterar ett antal i missfall.

Hur utfallet för får ser ut vet jag inte, men jag är mycket tveksam till att man ska utföra en operation som inte är veterinärmedicinskt motiverad på ett djur om chansen att den lyckas är mindre än 50%, oavsett vilken operation det gäller.

Normalt sett brukar jag vara konsekvensetiker, för att konsekvensetik brukar ge ett bra verktyg för att lösa intressekonfikter, man ser på vilken betydelse konsevenserna av en handling får. Men i detta fallet tror jag att jag är pliktetiker, att handlingen är fel oberoende av konsekvenserna.

Sedan drar jag öronen åt mig att det gäller just får, eftersom man har lyckats klona just får.

Skulle man kombinera kloning och tranplantation, genom att klona ett superembryo, efter att man fått fram en riktigt "köttigt" får, och sedan transplanera det så banar det väg för massproduktion av fårkött. Men då är det inte ens avel som det handlar om längre. Då har man maximerat möjligheten till stor slaktkropp och man slipper kostnaden får att klippa ullen.

Helst av allt skulle man väl slippa kostnaden för att föda upp fåret också och kostnaden för slakt, eftersom det bara är en stor slaktkropp som är slutmålet. Nästa steg för att slippa den kostnaden är väl att odla köttbiten artificiellt?

Någonting jag iofs inte ser som helt negativt. Det skulle innebära minskat lidande för djur. Ingen storskalig djurhållning skulle behövas och inte heller några slakterier.

Om den här operationen är första steget i den riktningen, rättfärdigar det då handlingen?

Det finns bara två sätt att få in rasen renrasigt. Antingen långa transporter med levande djur, detta leder till lidande för djuren och en stor risk för att få in sjukdomar. Eller via embryooperation som ju också ger ett visst lidande i samband med operation men man slipper risken med sjukdomar. Av de alternativen är embryooperation det minst dåliga alternativet.

Dorper verkar vara ett väldigt bra får. Som förutom att den tappar ullen, växer snabbt, har en bra slaktvikt och är härdig och överlever i områden där andra får inte skulle göra det.

Nej.

Och kärnfrågan är väl: behöver vi öht. en ny fårras? Vi har redan högproducerande raser i Sverige, tex. texeln. Om texeln i genomsnitt inte får lika många lamm dorperna kanske man ska satsa på selektiv avel på högfertila djur (det har ju funkat rätt bra på andra djur).