• Gaytjej

    Nio råd till blivande pappor - goda eller överflödiga?

    Jag förstår ju att nedanstående råd är skrivna med glimten i ögat, men jag tyckte inte de var så särskilt underhållande, utan mest förlegade och "nedskrivande" (av mannen)

    Eller finns det de som varken tycker de är smålustiga eller förlegade utan högst aktuella och meningsfulla?

    "Göran Wimmerström har nio konkreta råd till blivande pappor:

    1. Stå ut (apropå sexlivet)
    2. Sänk kraven hemma, det behöver inte vara tiptop!
    3. Vårda förhållandet. Stjäl tid tillsammans; fixa barnvakt och ta med din kvinna ut på nåt kul; bejaka henne som kvinna, inte bara som mor; säg att hon är vacker, hon behöver höra det!
    4. Ha kvar sin integritet, och skaffa en vän som själv har barn. ’Det är viktigt att få prata om problemen med någon.
    5. Snacka igenom sexfrågor med din kvinna före förlossningen. Då blir det lättare att ta upp eventuella problem efteråt.
    6. Avlös din kvinna. Se till att ni båda får varsin ledig kväll per vecka att träffa kompisar eller göra annat på egen hand.
    7. Ruta in tiden, speciellt om barnet har kolikmage, så att ni tar hand om barnet varannan natt.
    8. Boka in pappaledighet - det ger bättre kontakt med barnet hela livet ut!
    9. Räkna med att du blir påhoppad för hur du gör saker med barnet. Men håll på din rätt; Det är du som är far. - Att få barn är en intensivkurs i relationer, säger Göran. Ni kommer att upptäcka nya känslor hos er själva. Men var inte rädda! Och tänk på att hälften av alla skilsmässor sker under barnets första år. Och på att hälften av skilsmässobarnen tappar kontakten med sina fäder. "


    www.donationsradet.se - Ditt beslut kan rädda liv!
  • Svar på tråden Nio råd till blivande pappor - goda eller överflödiga?
  • pingel

    Jag tycker också de är rätt jönsiga. Jag menar "ta med din kvinna ut på något kul", jösses. Och VARFÖR detta problemfokus? Prata om problemen, kolikmage, räkna med att bli påhoppad, skilsmässor... Nä, det här känns lika skräckinjagande och trist som vissa gravidböcker där man som kvinna förväntas bli helt irrationell och flimsig och sitta och gråta och tugga i sig saltgurkor dagarna i ända. Är överhuvudtaget trött på att föräldraskapet målas upp som en lång rad av ständiga problem, från kräk och vaknätter till trots och konflikter.

    Det hyggligaste man kan säga om texten är väl att den uppmanar till samarbete, egen och gemensam tid och delad föräldraledighet och det är ju fint

    Vår son är snart fyra, jag väntar ett barn till nu och vi har fortfarande inte stött på en tjugondel av de "problem" jag blivit varnad för. Det enda jag kan hålla med en del av domedagsprofeterna om är att man faktiskt får mindre tid och att det ibland kan kännas stressande. Man får planera lite mer och jag har verkligen all förståelse för att det kan kännas tungt för ensamstående. Men i en normal relation där man hjälps åt och barnet är friskt ser jag ingen anledning till att det måste bli problem av något slag alls.

    Göran Wimmerström, vem han nu är, verkar vara en riktig dinosaurie. Inte nån vidare positiv person heller, för den delen.

Svar på tråden Nio råd till blivande pappor - goda eller överflödiga?