Min fråga gäller generellt inom många områden. Håller ni "tillbaka" era barn av bekvämlighet för er själva, för era barns skull eller tänker ni inte på det?
Ex. Ger barnen nappflaska/pipmugg/napp/ åka vagn länge.
OBS! Jag hoppar inte på någon uta undrar rent generellt hur det vanligaste tänket är.
Jag vill gärna fråga Cloud Berry varför det är viktigt för en fyraåring att kunna skriva sitt namn? Vad får man ut av att vara tidig i skolan? Varför gynnar det en att ligga före sina jämnåriga?
Angående TS - jag tror att vi är bra på några sätt och dåliga på andra sätt. Barnen går från ca 2 års ålder även om vi åker till Ikea, de blev blöjfria tidigt och uppmuntras att ta ansvar för sig själva. Däremot så är vi säkert dåliga på att ge dem "ansvarsområden", att plocka undan efter sig själva etc.
Jag tror att alla har sina områden där de är bra på att se vad barnen kan, men sen glömmer man andra områden.
Jag försöker att tösen ska göra säker själv och hela tiden utvecklas. Men hon är tio månader så än så länge är det ju ganska begränsat. Men hon dricker ur vanligt glas ibland, har precis lärt sig att själv dricka ur pipmuggen.
Det är lätt att missa att barnet blivit stort och kan själv. Gäller att vara med hela tiden och låta de små liven prova själva. Men lätt att missa i vardagen tror jag.
Jag har alltid haft det här i bakhuvudet. Tycker det är en intressant fråga. Jag gör ofta saker åt barnen som de kan själva, den vanligaste orsaken är att vi har bråttom och att de inte vill göra det just då.
Däremot tror jag inte jag har missat att lära dem saker de borde kunna.
Min äldsta är inte så intresserad av att rita och skriva. Han kan en del bokstäver och känner igen sitt namn. Men han är grymt bra på datorn och en del andra saker. Har man bara ett barn kanske man tror att det är "mallen" för hur ett barn borde vara. Men det skulle nog vara bra att vidga vyerna lite då och se att barn är olika med olika talanger och intressen.
Jag finns här och visar så gärna när han vill lära sig skriva och läsa. Men tänker inte tvinga det på honom. Tror det är en dålig grund för lärande. Det ska vara roligt att lära sig. Helst när man blir större också.
Att sluta med blöjor tycker jag är en annan sak. Det är något vi föräldrar infört och det är bra att vi utför det lika självklart i lämplig ålder.
Cloud Berry: Om det är samma fula språk du lär dina barn som du använde i en rubrik här nyligen så tycker jag gott att skolan kan få sköta det jobbet. 
TS: En enkel sak jag kom att tänka på är att jag sätter mössan på min ettåriga dotter ibland, fastän jag vet att hon klarar det själv om jag ger henne tid. Och tid är det ont om ibland.
Jag tror generellt att det är ett mycket större problem att föräldrar pushar på sina barn för mycket än att de hålls tillbaka. I vilket fall i de här tidiga åldrarna när det är aktuellt med pipmuggar, nappar och vagnåkande.
Sedan kan det ju vara så att barn som är väldigt framåt inom vissa områden behöver få vara lite "små" inom andra. Min son är tex väldigt verbal och därför ställs det ibland mycket högre krav på honom än på andra barn som precis fyllt tre. Det är på gott och ont förstås. Personalen på förskolan och vi föräldrar är medvetna om det - men man kan ju inte hejda honom från att prata om och fundera på saker på samma sätt som femåringarna på dagis... alla resonemang han hamnar i är han inte mogen nog att klara av. Eftersom han är påhittig och fantasifull får han ofta vara med i de stora barnens lekar men han klarar inte alltid av att läsa av det sociala spelet på deras nivå utan hamnar i konflikter utan att förstå varför.
Då tycker jag att det är helt okej att han åker vagn hem och har napp... det är inget som jag känner håller tillbaka honom på något vis - det gör att han kan vara "liten" en stund han också. Han är helt slut efter dagis och en vagnpromenad hem är betydligt trevligare än att jag ska dra ett skrikande barn i armen hela vägen.
Så länge man inte håller barn tillbaka på alla plan eller hindrar dem från att utvecklas inom de områden där de är intresserade av att utvecklas tror jag inte att det är någon fara alls att man låter dem hålla fast vid vissa av sina småbarnsvanor lite längre än vad normen föreskriver.
Gör det mig till en lat förälder så tycker jag att det är helt okej faktiskt. Över lag tycker jag att de föräldrar jag känner som är åt det lata hållet är både bättre föräldrar och trevligare personer än de som är lagda åt det mer energiska och resultatinriktade hållet.
banjomusik
Nej, jag tycker inte du är en lat förälder 
Återkom när din son åker i vagn majoritetetn av tiden utan anledning när han är 5 så har jag nog en annan åsikt Napp är ju en trygghetsgrej man lanserar som förälder så det är ju ett val man gör. Pipmugg är en bekvämlighetsgrej enligt mig m de som tycker annorlunda får jättegärna göra det. Kul att din son är så verbal Oftast är det ju också så att de barn som är verbala tidigt är snäppet senare motoriskt. (därmed inte sagt att din son är det utan det var mer en konstatering)
Jag fortsätter med saker av bekvämlighet tills sonen säger ifrån. Det är en rätt skön balans.