Kan inte för allt i världen tänka mig att få epiduralbedövning. är livrädd för sprutor i allmänhet men mår riktigt illa bara av tanken att få en slang i ryggraden.
Någon som vet vilka andra bedövningar som är bra? Läst mycket om något som kallas västerviksmetoden eller något liknande, är det någon som vet om det används och om det funkar och är ofarligt?
varför ens tänka EDA om du är stickrädd..
Om du inte fött barn, försök hitta en inre styrka, läs mkt om allt...
underskatta inte din egen förmåga med angning, avslappning, och att hantera smärta...
underskatta inte lustgas...
Måste du ha EDA el få andra stick så överlever du om du måste...
Samma sak här: hatar allt va slangar heter som sticks in i kroppen 
Sån mygga man får i armvecket ger mig enormt illamånde, milt sagt. Jag vägrade också EDA, fick lustgas så det räckte och blev över. Som sagt tidigare, läs på och fokusera dig på att slappna av, andas massor av lustgas, testa bad (jag tyckte dock inte det hjälpte ett skit) och skulle det sen behövas så kommer du inte bry dig om den där slangen, tanken slog till och med mig 
Jag lovar dig, ligger du där och har j-ligt ont så kommer du inte att tänka på din spruträdsla utan bara be om att få hjälp och smärtlindring. Klarar du dig på lustgas och andning så är ju det toppen men EDA är ju toppen med om du känner att du bara vill ge upp och inte orkar mer smärta. Västerviksmetoden dvs lokalbedövning i underlivet är ingen hit, och jag upplevde inte det som en lindring utan mer som en kränkning.
Jag hade en väldigt bestämd åsikt om att inte ta EDA under min förlossning. Jag är inte spec spruträdd men ville verkligen inte ha en spruta i ryggen!
Men jag kan bara säga såhär, jag är GLAD att jag övergav min "ideologi" om att enbart klara mig på lustgas som inte funkade för mej, det var vara skit jag mådde illa som fan...
EDA:n däremot, thank you lord för EDA!! :) Kände inte ett dugg, även om det va skitläskigt när de skulle sätta nålen, men som nån skrev, de lokalbedövade först så jag märkte nada.
Alla är vi olika, men jag är glad att jag vågade prova....
Så mitt råd är att läsa på om alla metoder som finns, kolla med din BM, och framför allt; var öppensinnad!!
Lycka till!
har har du en till som VAR livradd for sprutor, har ALDRIG tagit ens blodprov innan(iaf i mitt vuxna liv) lipar mig alltid till att inte behova ta sprutor och ge blod 
sa jag var som du i 9 manader aldeles LIVRADD for forlossningen men mest for kanylen och ev bedovningar och absolut edan. Nu har jag gjort det och skulle latt gora det i morrn igen :)) . Prata med bm innan och se till att de ger ordentligt med lokalbedovning innan de lagger edan ( om du tar den) sa kanner du absolut ingenting inte ens att de ror vid dig. Och kan nu saga att edan ar en gudagava, men du kanske ar lite tuffare an mig nar du kommer till varkarbetet. Jag lovar att du som jag efter forlossningen kommer saga (om sprutorna) VAR DET ALLT?? VAR JAG RADD I 9 manader for det??!!!
Det jag undrar är om slangen sitter kvar i ryggen, är den inte ivägen eller börjar göra ont när lokalbedövningen lagt sig? Gör det inte ont att dra ut den om lokalbedövningen går ur innan ungen är ute? :S
Andning hjälpte för mig! Den kommer vara allt om det blir en till förlossning Lustgasen var blä! De satte EDA på mig men jag hann aldrig få nån dos. Jag var inte rädd för nålen utan för att man måste sitta prickstill.
Du har säkert fått en massa svar som är liknande men vill bara skriva att under förlossningen har du så mycket annat att tänka på så epiduralsprutan hinner du knappt fundera över eller reagera på! I alla fall var det så i mitt fall. Är också väldigt spruträdd men situationen gör att man inte hinner tänka så mycket eller bli så rädd. Jag tror du kommer att känna på dig vad du vill när förlossningen väl är igång! Men självklart är det bra att läsa på lite innan om vad det finns för olika smärtlindringar om man vill ha koll på detta.
Ni hade så rätt allihop, jag tog epiduralen ändå och det var det bästa som hänt mig :D
