Han tar det så personligt

Om jag och min man har bråkat behöver jag sen tid på mej för att "läka" och det talar jag om för honom. Men så fort det börjar kännas bra mellan oss igen vill han ha sex. Oftast är jag inte redo lika fort som han och när han då bli nobbad/avvisad tar han det så personligt. Hur får jag honom att förstå att JAG behöver tid och att det inte har med honom att göra. Tror att han förväntar sig för mycket för fort och så blir han så förfärligt besviken då det inte blir som han tror. Jag vill hitta närheten FÖRST men känner jag förväntningarna från honom på sex så vill jag inte alls. Och kan inte bara ställa upp för hans skull. Har förklarat så många gånger men det verkar som att han glömmer hur det är för mej. Han blir sur, vänder sig om och pratar inte.

En annan sak är att han ofta går runt och antar/tror saker, tex att jag är sur. Jag tycker att jag är tydlig och bra på att kommunicera men blir så trött på att höra "du har ju gått och varit sur på mej hela dagen" när jag innan talat om för honom att jag tex är bekymrad för något på jobbet tex. Hur får jag honom att fråga mej istället för att sätta etiketter på mej som ofta är felaktiga?

Det känns som att det bara är jag som kämpar, vill att han oxå ska bidra till att det blir bättre.

Hej!
Man är två i en relation och det innebär alltid olikheter. Du och din man har helt olika sätt att närma er varandra och försonas efter en konflikt. Du vill prata, han vill ha sex. Det är viktigt att ni förstår hur ni själva fungerar och hur den andre fungerar. Inget är rätt eller fel, det är olika. Ni behöver känna respekt för dessa olika sätt, ibland göra på det ena sättet, ibland på det andra. Det mönster du beskriver är väldigt vanligt och jag är säker på att många känner igen sig i det. Tänk på att man ofta fastnar i sina egna föreställningar om hur saker är och utgår från att man själv är normen. Man behöver tänka sig in i hur en annan person fungerar. I ert fall är förståelsen för dessa olikheter avgörande, annars riskerar ni att hamna i en maktkamp.
När det gäller er kommunikation är det samma sak. Din sambo tror att du är sur och han kanske föreställer sig att han gjort något fel. Han behöver förstå att det kanske inte alls handlar om honom och här är din tydlighet viktig och bra. Att vara sur är för mig att någon går och håller inne med sina känslor och att dessa känslor samlas ihop till någon "surhet". Det är viktigt att intressera sig för hur den andre mår och fråga om det. Liksom att det är viktigt för den som inte mår bra att tala om det. Det blir mer öppenhet i relationen och det är bra.
Hälsningar
Gerd

Han tar det så personligt

INNEHÅLL