Beslutsångest...

Hej alla vänliga själar! Jag hoppas att det finns några där ute som vill ge mig lite feedback för jag sitter i en riktig beslutsångest-situation.

Jag har jobbat på ett kundtjänstföretag sedan september 2005 och har således en fast anställning. Här trivs jag inte så jättebra och har därför utbildat mig till medicinsk sekreterare under perioden september 2008 till december 2009. När jag nu tagit min examen och inte fått något jobb har jag i januari 2010 återvänt till mitt kundtjänstjobb som jag varit studieledig från.

Igår fick jag ett samtal där de ville erbjuda mig ett vikariat till och med sista augusti 2010 och kan inte lova något om hur det ser ut senare. Jag bad att få fundera på detta och det är det jag gör nu.

Hur jag än vrider och vänder på det så känns inget helt bra.
Antingen kan jag säga upp mig från min trygga inkomst och hoppa på ett vikariat och sedan inte veta om jag har jobb efter augusti, eller så kan jag stanna kvar på mitt jobb, ha min fasta inkomst och avvakta och se om det kommer någon annan möjlighet till längre jobb (en fast tjänst kanske?).

Vad skulle ni göra?

Vi har dessutom länge funderat på att försöka skaffa barn, så jag går i de tankarna också. Ska jag stanna kvar på mitt gamla jobb, försöka skaffa barn, vara mammaledig och sedan försöka söka jobb?
Eller ska jag ta vikariatet?
Eller ska jag ta vikariatet och ändå försöka skaffa barn och hoppas att det löser sig, att jag hittar ett nytt jobb när jag kommer tillbaka?
Om jag inte har något jobb att återvända till efter en eventuell mammaledighet, är det någon som vill anställa en nybliven förälder då?

Till saken hör ju också att jag har PCO-S, så det är ju inte "bara att skaffa barn" utan det kan ju ta tid... Hur hade ni gjort? Hur hade ni tänkt?

Tacksam för lite feedback och åsikter och tankar. Jag behöver hjälp!

rims

Äldre 3 Mar 12:37

#1

detta va svårt. man kan ju inte direkt säga till dej vad du bör göra. men ja har 2 tankar bakom detta.

Vikariat kan ju även leda till vidare jobb. och du får även på dina pappaer att du jobbat med de innan då du söker nytt jobb. Men de är ju svårt då dom inte kan lova dej nått mer.

Kommer eran inkomst räcka om de blir så att du tar detta jobb, blir gravid i augusti? då ska du ju även gå 9 mån och om någon vill anställa någon som är gravid har ja ingen aning om. Du kanske borde va kvar på ditt jobb du har nu. så du är säker på att du har någonting att gå tillbaka till efter mamma ledigheten. och när du är hemma kan du alltid söka nytt jobb. Jag hade nog stannat kvar för att vara säker på att ja inte blir arbetslös. sen har ja hört att de kan vara lättare att få ett jobb om du redan är anställd någonstans. vet inte vartför eller vart ja hört de :S

Höstflickan83

Äldre 3 Mar 13:39

#2

rims skrev 2010-03-03 12:37:25 följande:

detta va svårt. man kan ju inte direkt säga till dej vad du bör göra. men ja har 2 tankar bakom detta. Vikariat kan ju även leda till vidare jobb. och du får även på dina pappaer att du jobbat med de innan då du söker nytt jobb. Men de är ju svårt då dom inte kan lova dej nått mer.Kommer eran inkomst räcka om de blir så att du tar detta jobb, blir gravid i augusti? då ska du ju även gå 9 mån och om någon vill anställa någon som är gravid har ja ingen aning om. Du kanske borde va kvar på ditt jobb du har nu. så du är säker på att du har någonting att gå tillbaka till efter mamma ledigheten. och när du är hemma kan du alltid söka nytt jobb. Jag hade nog stannat kvar för att vara säker på att ja inte blir arbetslös. sen har ja hört att de kan vara lättare att få ett jobb om du redan är anställd någonstans. vet inte vartför eller vart ja hört de :S

Tack för ditt svar!
Det är supersvårt och jag vet inte alls vad jag ska göra.

Det som är bra med att stanna kvar är ju att jag behåller min SGI och har en trygg inkomst, men jag har ett jobb som jag inte trivs med. Det är okej att gå till jobbet, men jag tycker inte det är roligt.
Blir det så att jag blir gravid på en gång så kan det ju vara bra att stanna, men om det tar lååååång tid (som det kan göra) så hade det ju varit bättre kanske att jag slutat och tagit vikariatet, för då kanske jag hade fått nåt annat undertiden, innan jag blir gravid...

Om man bara hade kunnat få facit i förväg!

Jag funderar liksom om min utbildning blir onödig? Att jag inte kommer få jobb som medicinsk sekreterare om jag är "borta" från jobbet i kanske 2 år?!

Någon fler som vill komma med lite tankar?

Honton

Äldre 3 Mar 13:39

#3

Gud va svårt. :) Men faktiskt...spontant så säger jag att du ska ta jobbet som du vill ha! Mottot "allt löser sig" är kanske naivt att alltid leva efter men jag försöker ofta tänka så... det mesta löser faktiskt sig. Försök att i så god tid som möjligt sen få reda på om de kan bli fortsättningen eller ej så du hela tiden ligger steget före. En tanke med jag hade var att kan du inte ta tjänstledigt 6 månader från ditt nuvarande jobb? Tror inte du kan bli nekad de va imed att du jobbar i annan branch på ditt nya? Lycka till! Hör av dig hur de gått... :)

Höstflickan83

Äldre 4 Mar 11:10

#4

Honton skrev 2010-03-03 13:39:26 följande:

Gud va svårt. :) Men faktiskt...spontant så säger jag att du ska ta jobbet som du vill ha! Mottot "allt löser sig" är kanske naivt att alltid leva efter men jag försöker ofta tänka så... det mesta löser faktiskt sig. Försök att i så god tid som möjligt sen få reda på om de kan bli fortsättningen eller ej så du hela tiden ligger steget före. En tanke med jag hade var att kan du inte ta tjänstledigt 6 månader från ditt nuvarande jobb? Tror inte du kan bli nekad de va imed att du jobbar i annan branch på ditt nya? Lycka till! Hör av dig hur de gått... :)

Det är SUPERSVÅRT!!

Jag tänker ibland "Det är bara att köra på, jag säger upp mig och tar jobbet, det löser sig i slutändan", men samtidigt blir jag rädd för att det är för naivt... Men... Nån gång måste jag ju våga säga upp mig från mitt "trygga" jobb.

Jag har försökt få tjänstledigt, men de vägrar i sten. Det är ingen rättighet jag har som anställd utan en möjlighet, och de säger "NEJ!". Så tyvärr går inte det. Hade det gått hade jag lätt gjort det!

Beslutsångest...

INNEHÅLL