• AngeliQa

    Är det ok för vem som helst att bära omkring på era barn?

    Min yngste son har knappt träffat sin släkt på pappans sida.
    Anledningarna är många, men mest för att jag tagit avstånd från dem/eller de från mig då vi har olika syn på missbruk & familje relationer.

    Iaf, minsta sonen är 8 månader. Han har träffat sin farbror & faster vid 4-5 tillfällen det senaste halvåret. Farfar en gång och farmor inget.

    Men så igår kom de alla på besök.
    Det första farmorn gör är att gå fram till minsta sonen och lyfter upp honom.
    Han är i en fas just nu när nästan ingen annan än vi som föräldrar kan bära på honom. Det tar oftast en stund innan han accepterar att någon annan ens tittar på honom.
    Så han reaktion var rätt chockartad.

    Jag tycker att hon faktiskt kunde frågat innan. Hon har ju mer eller mindre aldrig träffat pojken. Vet inte hurdann han är som person, hur han mår eller något och för honom är hon helt främmande.

    Jag skulle aldrig få tanken att lyfta upp ett barn som inte känner mig utan att fråga föräldrarna.

  • Svar på tråden Är det ok för vem som helst att bära omkring på era barn?
  • Me o Mike

    Håller med. Mycket konstigt gjort..

  • lolliepopsie

    De som finns i vår närhet FRÅGAR alltid om de får ta upp våra barn.

    Även mina svärisar,faster,min mamma!

    De vet nog att de är ok,men frågar ändå och de uppskattar jag!

  • Thezzan76

    De närmaste behöver kanske inte fråga, men de flesta av dem har förnuft att ge tillbaka honom till mig när det ser att han inte känner sig bekväm av att vara hos dem.

    Min mans familj träffar honom inte lika ofta som min familj, och de har svårt att acceptera att vår son blir ledsen när han gråter med dem ibland.

    De påstår att jag lärt honom att tycka illa om dem....jo jo, sonen är knappt 7 månader...som att det skulle gå att lära....
    Även när han gråter så kan vissa av dem springa iväg med honom, för "han måste vänja sig, spelar roll om han gråter lite".

    Gud vad arg jag blir!!! Ni kanske kan förstå varför jag är där så sällan....

  • lolliepopsie
    Thezzan76 skrev 2010-03-12 10:20:51 följande:
    De närmaste behöver kanske inte fråga, men de flesta av dem har förnuft att ge tillbaka honom till mig när det ser att han inte känner sig bekväm av att vara hos dem.Min mans familj träffar honom inte lika ofta som min familj, och de har svårt att acceptera att vår son blir ledsen när han gråter med dem ibland.De påstår att jag lärt honom att tycka illa om dem....jo jo, sonen är knappt 7 månader...som att det skulle gå att lära....Även när han gråter så kan vissa av dem springa iväg med honom, för "han måste vänja sig, spelar roll om han gråter lite".Gud vad arg jag blir!!! Ni kanske kan förstå varför jag är där så sällan....
    Jag skulle bli rasande!
    De som finns i våran närhet frågar nog av ren artighet.Men jag uppskattar de.
    Jag skulle inte acceptera att någon tog mitt barn ur famnen eller ifrån golvet utan att fråga.Jag skulle själv inte göra så därav förväntar jag mig av andra att de inte heller gör så.

    Men så som din mans familj beter sig *GAHH*,jag skulle bli jätterg,de är ju pojken de är dumma emot.Han kommer tids nog vilja vara hos dom (eller kanske inte)
    Men de är något de får acceptera.

    Säg ifrån på skarpen!
  • ekholm

    Jag förstår hur du menar för jag känner precis som du och vår son är bara drygt 3 månader och har sen han va drygt 1 månad gammal tydligt visat att han känner sig otrygg hos sin farmor för han börjar stor gråta så fort hon tar i honom. Hon kan inte riktigt acceptera det utan sitter ändå med honom i knät och tror hon kan trösta och tom vänder hans rygg mot mig så han tappar all ögonkontakt med mig som han känner sig allra tryggast hos. Varför kan man inte bara acceptera situationen och låta honom ta den tid han behöver för att acceptera henne? 


    Hon lyfter också upp honom från golvet, babysittern och bilstolen utan att fråga och det är nått som jag inte tycker om
  • Kajak

    Mmm... ni får tycka så som passar er bäst.

    Det är barnet som ska säga ifrån.
    Det är vad vi tycker.

    Vänner till oss gör så.
    Dom lyftar upp barnet, men dom "frågar" barnet först.
    Dom visar det med armar så dom ser "svar" från barnet.

    Våra barnen är inte rädda för människorna utanför familjen, då menar jag vänner o släkter.

  • Nilla1

    Du skriver om missbruk o är det så att det fanns risk för att hon var påverkad skulle jag definitivt misstycka, annars tycker jag nog det är naturligt att en farmor som träffar sitt barnbarn mer eller mindre för första gången lyfter upp det. Själv tyckte jag det är skönt om andra vill umgås och bära mina små, speciellt med andra barnet, med första var man mer nojjig, men detta gäller såklart bara hyfsat pålitliga personer.

Svar på tråden Är det ok för vem som helst att bära omkring på era barn?