Tråkiga besked - hur går man vidare?

Bra att höra! Det är inte lätt att smälta ett sådant besked när man har försökt ett tag. Skönt för er att ni har folk i närheten som ni kan och vill prata med - det hjälpte oss också med att bearbeta & ta nya beslut. Önskar varmt lycka till för den kommande tiden!   Kram

Imorse postade jag ansökan om hindersprövning! Vi har dock inte bestämt datum för giftermålet ännu....

Idag ska också läkaren från fertilitetskliniken ringa mig, angående remiss för äggdonation. Gillar inte när man inte får en specifik tid, utan måste sitta på helspänn hela dagen med mobilen i handen, på möten etc... Hoppas hon ringer tidigt.

Och på onsdag ska vi träffa familjerätten inför kommande föräldrautbildning. Så lite rör det på sig.

Vi börjar troligen föräldrautbildningen vecka 18.

Har inte skrivit i denna tråden förrut, men kände att jag måste för du verkar så himla klok och sympatisk. Adoption är ett bra sätt att bli förälder på och om man har svårt för att bli gravid, slipper man IVF berg-och-dalbanan och kan istället för berg och dalar koncentrera sig på bergen och klättra vidare på väg till föräldrarrollen. För barn blir det via adoption bara man inte är för gammal!
Som andra har skrivit och som ni själva kommit på; gift er så fort som möjligt! Ni står redan som sökande till BFA och någon mer adoptionsorganisation? Det är bra. Funderar igenom vilka länder ni kan tänka er och kolla hur lång äktenskapstid de kräver och andra krav. Ni har juredan anmält er till föräldrarutbildnin, super!  Hemutredningen  är inte så brådisän eftersom ni sannolikt måste vara gifta under ett par år innan ni får skicka er ansökan till något land. Det kan till och med vara en fördel att vänta lite med den och 1. vara riktigt förberedda på hemutredningen, 2. slippa att göra om den efter 2 år igen. Men kontakta kommunen och bestämma ett datumför när man skall träffas är aldrig fel.

Jätte lycka till mer allt, speciellt ert bröllop - skynda, skynda, skynda!

Tack för positiv kommentar!

Är just nu helt däckad efter en väldigt krävande månad. Tur att man har påsken att återhämta sig på!

Visst är det synd att vi inte har varit gifta länge. Ser samtidigt att inte alla länder kräver en viss äktenskapslängd och att vissa länder t o m räknar in sambotid som äktenskapstid. Men det gäller ju som sagt bara vissa.

Till kommande vinter har vi stått två år i kö hos både BFA och AC. Då kommer vi inte att ha varit gifta ett år än. Vad tror ni som kan detta, är det dumt att göra utredningen innan man har varit gift i ett helt år? Är det för få länder som kan vara aktuella då?

Är det smartare av oss att vänta med utredning tills vi har varit gifta ett år? Eller kan det vara bra att ha hösten som riktpunkt, som vi har tänkt?

(Sen att vi har varit ihop i 10 år, det är ju en annan sak... )

Tänker att det är rätt smart att få medgivande vid 38 då hinner ni få ett vid 40 och ett vid 42 och kan hela tiden vara öppna för alla alternativ som dyker upp - med ett medgivande i handen .... (vid 44 är det för sent - troligen)

Jag skulle inte ha urbråttom medmedgivande. Titta igenom kraven i de länder ni främst skulle vilja adoptera ifrån och där väntetiderna inte är så långa. Det viktigaste för er är väntetiderna från medgivande till barn inte är så långa och en stor osäkerhet finns i länderna, tex plötsliga ansökningsstopp osv. Ni är ju med i BFA. Ett tips är att undersöka Taiwan. Fler och fler barn kommer därifrån. Taiwan verkar vara ett "stabilt" adoptionsland. Jag vet att BFA:s kontakt kräver två års äktenskap. Det kan gå snabbare med syskon, äldre och SN-barn. Jag tror att väntetiden att få skicka är ca 2 år i Sverige (sökandemedlem) men denna tiden är jag inte helt säker på och ni bör om ni är intresserade kolla med BFA så ni får veta säkert!. Som sagt som tanke experiment är ni 38 år nu, kommer ni att vara ca 40 år när ni kan skicka er ansökan till landet. Väntan därifrån ligger nog ungefär på 1-1½ år tills ni har barnet hos er. Alltså hinner ni med råge. men varför krångla med förlängningar på medgivande om det inte behövs. Har ni medgivandet i handen på dagen ni varit gifta två år, hinner ni komma hem med barn och slipper strul med förlängningar (nya medgivande, nya utdrag). Tänker ni ett annat land med mer osäkra adoptionsväntetider håller jag med En Glad. Det viktigaste nu är att ni skaffar en plan och en reservplan och arbetar målmedvetet efter den planen. Personligen skulle jag tänka strategiskt och inte ta ett land med mer osäker väntetid eller pionjärland. Som sagt prata med organisationerna.

Hej igen Grace,

nu har jag fått svaret - visst tillhör denna information inte i adoptionstråden, men eftersom vi ju hade pratat om lågt amh och chanser till IVF med hormonstimulering så tänkte jag i alla fall uppdatera... jag har fått fram 4 ägg, så det är inte omöjligt att få ägg. Om de sedan tar sig / stannar kvar är ju en annan fråga...

Hur går det för dig? Har tankarna börjat samla sig?

Kram

Hej!
Ett liten tanke från mig - gå inte ur någon kö alls innan ni skickat adoptionshandlingarna till det land ni valt. Adoptionsvärlden är så turbulent och det gäller att ha många krokar ute om det är "barn" man vill ha. Jag vet att några tycker att man ska vara helt klar med det biologiska innan man går vidare mot adoption, men personligen förstår jag inte riktigt varför. Det är ju inte så att det ena eller andra är bättre eller sämre, om det verkligen är barn man vill ha. Så - mitt tips är att hålla alla dörrar öppna.
Lycka till!

Jag tycker att man skall vara klar och veta att det är adoption man vill.  Det är risk för att man "bränner ut sig" psykiskt i IVF-berg och dalbanan och inte orkar gå med all kraft målmedvetet framåt om man håller på att smusslar med en massa hormonbehandlingar som sätter hela ens edokrina system ur balans. Det bästa är att gå mot målet och satsa helhjärtat på det. Risken finns annars att man missar chansen helt! "Liten tuva stjälper ofta stort lass" heter det ju. I adoptionssammanhang kan det vara en liten detalj i det hela som man missar och då missar chansen helt. Det kan tex vara en soc.sekreterare som får reda på att man håller på med IVF vid sidan om som då drar ut på tiden, eller helt enkelt ber paret avbryta hemutredningen, eller att man blir så förtvivlad och ledsen och satt ur balans när man får en blödning efter insättande av ägg att man missar att tänka strategiskt vid landval mm.
Nej, gärna IVF men inte samtidigt som man skall adoptera!

Grattis! Tänk att du ändå fick ut 4 ägg! Nu önskar jag dig all lycka till med IVF!!

För oss går det bra. Föräldrautbildning 5 maj, remiss för ÄD förmodligen skickad till Huddinge. Är fortfarande besluten att inte prova IVF, tycker priset för att prova känns för högt (tror mao inte på stora chanser för oss). Ser fram emot föräldrautbildningen, men oroar mig föt att vi fortfarande inte fått svar från Skattemyndigheten ang. hindersprövningen. Får ringa på måndag.

Tack för tipset! Vi kommer inte att gå ur ÄD-kön innan vi vet att vi har vårt medgivande för adoption. Vad vi sedan gör får vi ta ställning till då. Håller med om att i dessa osäkra tider kan man behöva en plan B.

IVF är inte aktuellt för oss.

Hej!
Nu är det länge sen ni starta denna tråd, vet inte om ni fortfarande läser, men jag chansar!

I jan fick jag beskedet som du Grace 0; Lågt AMH (0,270) vilket betydde i stort sett inga chanser att bli gravid med egna ägg. Hon sa (privat läkare) att landstinget inte skulle vilja försöka med IVF äns, men att om vi ville´kunde vi testa privat! Envis som man är tog jag själv kontakt med RMC i Linköping då jag själv jobbar inom landstinget. Jag fick komma dit å göra ett försök till IVF. Fick bara fram 2 ägg å blev därför en  "misslyckad IVF", men fortsatta ändå stimuleringen, fick fram ett ägg å körde sen "naturligt".. Å se, här sitter jag nu i v 20!=)
Så till alla er som fått samma besked som jag; Mirakel sker!!

Genom vilken organisation kan man adoptera från Gambia?

det är nog ingen organisation som har gambia i dagsläget.

ok fick se att hon hade skrivit fel

Stort grattisThess81! Det är fint att mirakel kan ske!

Jag fick också erbjudandet att testa privat IVF. Men jag tycker jag fick väldigt motstridiga besked: 'Ni kan få betala 10 000 kr för ett försök, men det kommer förmodligen inte att bli tillräckligt med ägg för att fullfölja IVF.'

Det tyckte inte jag lät som ett alternativ för oss/mig. jag har dessutom åldern emot mig. Vi står nu i ÄD-kön och få se vad som sker.

Behåll ÄD kön tills ni är hemma med barn elelr faller ur den pga ålder. Att ni köar skadar ju ingen.

Tack

Lycka till!