Tidig vattenavgång
Egentligen vet jag inte var jag ska skriva detta inlägg, men jag tänker mig att det är i det här forumet som de som har erfarenhet inom ämnet kan finnas. Jag är gravid v27+3
Så här är det:
I måndags (27+0) började dagen helt i sin ordning. Sonen lämnades på förskolan och jag och min man åkte och jobbade. Vid lunch skulle jag och några kollegor gå ner på stan för att fixa något och äta. Jag hade precis kissat då jag kände att det kom "mer". Sen kom det ännu lite till och så lite till, jag såg ut som jag kissat på mig. Jag vände mig till min kollega som beslöt att vi skulle åka upp på akuten. Väl inne på förlossningen, dit de skickade mig, konstaterade de att det var fostervatten, men vid det laget hade det slutat rinna. De gjorde ett ultraljud, gav mig kortison och värkhämmande även om jag inte hade värkar. De skickade mig med ambulans till NUS i Umeå (ca 10 mil från vår hemort) där de har bra kompetens för att ta emot prematura barn. Ett ultraljud gjordes igen och man kunde se att barnet hade väldigt gott om vatten. Därefter har man gett mig en andra dos kortison, antibiotika varje dag, man gör CTG två gånger om dan, kollar febern och jag får bara ligga/sitta i sängen (dock gå på toa och duscha). Får nu även blodproppsmedicin eftersom jag sitter och ligger så mycket. Man har också gett oss information om prematurbarn och Brnkliniken här på sjukhuset. Inget mer vatten har läckt ut - TACK & LOV! - och nu är det bara väntan och hoppas att det fortsätter så lugnt som nu. Vi vill ju att bebisen ska stanna i magen så länge som bara är möjligt. Det känns så märkligt på något sätt att bara ligga här, jag mår ju så bra (fysiskt) men samtidigt så är framtiden så oviss och skapar ständig oro.
Är det någon som har erfarenhet av detta typ av scenario. Som jag förstått det kan det vara bara den ena hinnan som det gått hål på vilket gör att det inte läcker ut något mer (är dock känsligare kan jag tänka mig att bara ha en hinna intakt). Jag ser framför mig, förhoppningsvis, en lång tid som kommer att vara fylld av ovisshet så jag tar gärna emot berättelser från andra som varit i denna typ av situation.
Tack!