Orkar inte med vardagen

Mycket utevistelse ar bra ,sa han far rasa av sig.Ge inte snabba kolhydrater,godis,lask.Ha en frukt till hands pa vag fran forskolan, sa han orkar tills middagen ar klar.Samma rutiner varje kvall ar bra.

Jo men det är inte direkt väder för att vara ute just nu, annars så är det ett bra förslag.
Sen blir han så snabbt rastlös ute efs han blir begränsad att röra sig med overall.
Å när vi kommer från dagis vid halv 5 på eftermiddagarna så vill jag bara hem å fixa nån middag. Men det är knappt ens jag orkar med det just nu.

Har du ingen van eller mormor  som kan vara barnvakt  ibland

Har endast en vän kvar på orten, men hon har precis fått ordning på sitt liv och börjat plugga på heltid. Så henne vill jag helst inte belasta kvällstid nu.
Sonens mormor jobbar mer än heltid, å har fullt upp med mina 3 syskon på kvällarna, som fortfarande bor hemma.
Har som ingen som man riktigt törs fråga om hjälp =/ Därför raggar jag lite tips på hur man som ensamstående kan få vardagen att kännas lättare.

OKej, det ÄR tufft som bara den att vara ensam förälder. Det man kan göra för att underlätta är att hitta genvägar som funkar för en. Ta fem minuter när ni kommer hem och bara var nära, så kanske han blir mindre grinig sen. Eller skit i vad man "måste" och kör färdiga köttbullar och makaroner elle rnåt annat som går VRÅLsnabbt, till middag.

Sov middag med honom på helgerna (om han sover) så får du lite extra tid på kvällen sen. Försök hitta nån som kan avlasta dig ibland, om det så bara är för att hämta från dagis en eller två dagar i veckan. (16-åringar är oftast tillräckligt mogna, men fortfarande lekfulla och dessutom sugna på att tjäna lite stålar.) Kan han fälja med nån dagiskompis hem nån gång?

Slumra i soffan till Bolibompa. kör engångs om det är för jobbigt att diska, ta städhjälp då och då om du har möjlighet, istället för att lägga all ledig tid på städ, plock, tvätt, fix.

Lycka till från en annan totalt ensamstående mamma.

Laga mat pa helgen och frys in,sa det gar snabbt pa vardagarna. Da har du mer tid for sonen som behover uppmarksamhet,nar han varit borta fran dig hela dagen.Kan inte din mamma eller dina syskon passa honom pa helgen sa att du far egentid.inte varje helg men ibland. VArfor ar han missnojd,ar det trotsaldern

När det gäller mat så gör jag det oftast så lätt som möjligt för mig. Brukar göra storkok, som man antingen äter 2-3 dagar i rad eller så fryser man in. Lättsamt å bara värma. Men till och med en sån sak känns jobbig just nu.

En sak som helt klart skulle underlätta vore juh om han kunde sitta still så pass länge för att kunna kika på barnprogram. Men han kan inte sitta stilla mer än högst ett par minuter. Just nu är högsta drömmen att han ska bli liiiite mer intresserad av tvn, så man kan mysa i soffan tillsammans på kvällarna. Slippa springa efter honom för att ta reda på honom när han gör hyss.

Engångstallrikar var ett grymt bra tips! Ska inhandla det och köra på det dom dagar då jag verkligen inte orkar diska.

Tack så mkt!

Jo jag har länge tänkt att göra storkok på helgerna, så man har mat för minst en vecka frammåt. Men har i stort sett aldrig nån tid för det på helgerna. Har sonen till 95% minst.
Å när han sover middag på helgerna så måste jag ofta passa på å vila upp mig för att ens orka med honom när han vaknar sen. Men visst ibland får man sina ryck å både lagar mat å bakar när han sover. Men dom ggrna är väldigt lätträknade.

Misstänker det är nån trotsålder. Han är strax över 1,5 år, och med en vilja av stål. Blir skogstokig när han inte får som han vill. Men sen har han hur mkt överskottsenergi som helst på kvällarna, trots att han leker järnet på dagis 7 timmar om dan. Fattar inte hur han orkar.

jag är oxå helt ensamstående med min pojk, nu 2,5 år.
Jag minns hösten efter att han börjat dagis, han var då 1-1.5 år, med viss fasa =) Varje eftermiddag och kväll var det urjobbbigt. Kommer inte ihåg exakt nu vad det var, men jag minns att vi försökte göra saker på eftermiddagarna, hälsa på vänner eller nått för att vi blev bara ovänner när vi var hemma.
Då var han också så liten att han inte hade tålamod att sitta still med nått eller titta på bolibompa. Jag minns precis som du hur jag längtade efter att han skulle bli lite intresserad av att se på nån film =)
min pojk är väldigt aktiv och klättrar, så jag plockade bort och säkrade upp hemmet så han kunde röra sig fritt utan att jag behövde oroa mig för att han pillade på sånt han inte fick. han fick gå lös på lite kökslådor och skåp, kan bli lite extra plock men det kan va värt tiden om han sysselsätter sig tycker jag =)
Jag har nog inte så många jättebra tips mer än att bara hänga i och kämpa. Jag lovar det vänder!

Kanske beror lite på dagis då, att dom blir extra jobbiga hemma kvällstid när dom är på dagis på dagarna. Hoppas verkligen det lugnar ner sig.
Jag har barnsäkrat det som går, han kommer inte åt olämpliga saker så. Men sen har jag en tv-bänk i hallen med alla filmer. Å där älskar han å va å rota. Plocka ur filmer ur fodral, förstöra fodral.. å just den biten kan jag inte ändra så mkt på efs jag inte har plats å gömma undan precis allt.
Sen har han precis lärt sig att man kan flytta stolar till diskbänken, å på diskbänken förvarar jag allt i köket som jag inte vill han ska komma åt. Har väldigt lite överskåp att förvara saker på.
Men han brukar få leva rövare som han vill, å visst blir det stökigt. Men just den biten gör inte så mkt, men att man inte har plats att gömma undan precis allt som han inte behöver fingra på.
Inväntar våren nu, så man förhoppningsvis kan vara ute en stund på em/kvällen så han får leka av sig.

Men det känns skönt att veta att det finns fler som har/haft det lika "jävligt" =) Å som du säger; det är bara att fortsätta kämpa och hoppas han lugnar ner sig så småningom så man slipper stressa ihjäl sig kvällstid för att både hinna med hemmet och honom.

Var bor du? Kanske finns det någon annan härifrån som kan rycka in som barnvakt ibland? Då kanske man kan hjälpa varandra och barnen får någon att leka med.

Jag hade en lien klättrande kille, ett tag lade jag ner köksstolarna så han inte kom upp på diskbänken. Hjälpte tills han kunde resa upp stolar.
Tejpade skå¨o kökslådor med svart eltejp ett tag, besvärligt för mig men hjälpte lite.

VAR NOGA MED ALLA MEDICINER, har magpumpat en två åring som klättrade upp i handfatet o kom åt magnecyl i badrumsskåpet.
Doktorn sa att magnecyl är farligt o vanligt, alla har det hemma o tycker inte det är så illa men på små barn...
Efter den gången var jag nitisk på allt i medicinväg o städmedel mm.

Bor i Krokom. Men bara en sån sak som att ha andra ensamma mammor/pappor med barn i samma ålder å umgås med ibland skulle underlätta. Men jag har dåligt med vänner å bekanta i närheten som har barn. Å som dessutom är ensamma. För dom som lever ihop som mamma och pappa har juh som sitt liv å sköta tillsammans. Hade varit lättare om man hittade fler i samma sits som mig. För just den biten att han inte har nån å leka med på fritiden är juh lite av ett problem.
Han trivs alldeles ypperligt på dagis, men blir nästan omöjlig att ha å göra med på kvällarna efter hämtning.

Till Sinikka: lägga ner köksstolarna är juh iofs ett alternativ, men oftast är det sin egen stol han tar. En tripp trapp stol. Kanske får börja flytta den stolen till ett annat rum hahaha. Å sen är man juh rädd att han ska försöka ställa upp stolarna å få dom över sig.

Ang köksskåp så har jag barnspärr på skåpen till soporna, men inte till dom andra. Men har inge ömtåligt i dom, och dessutom är han sällan där och river ändå trots att han har fri tillgång.
Mediciner å dyl har jag i en låda högt upp i ett överskåp i köket så hoppas det inte är nån fara att han kommer åt dom. Rengöringsmedel å sånt har jag åxå i ett skåp där han inte kommer åt.
Kan tänka mig att det inte är så häftigt om dom små får i sig såna saker =/