Har en son (sydafrika) och detta var så sött och ärligt sagt av en liten tjej. skrattade hjärtligt åt kommenatren.
Var på mammabebisgympa härom veckan och då var instruktörens ena barnbarn med och tittade på. Efter passet hade hon frågat farmor: -Farmor, hade XX solat?
-näää, svarade hon då, det tror jag inte.
Det tar en liten stund och kommentaren med bestämd röst från lilltjejjen:
- HAN VAR BRUN!
Idag fyller hon 4 år och har fått en brun docka av farmor! :)
Ja, barn är härliga! Och ärliga...
Hörde en liknande kommentar från en liten kille riktad mot vår son (som är av romskt ursprung och därför ganska mörk) i mataffären för några månader sedan, fast den här pojken frågade inte sin mamma om vår son hade solat utan varför han var så smutsig. Många funderingar har de allt, de små! Mamman tyckte det hela var ganska pinsamt och hade väldigt bråttom vidare mot fruktavdelningen.
Och jag har nog egentligen redan berättat om en händelse som en bekant berättade om, men den är tillräckligt söt för att upprepas.
I släkten finns ett antal kusiner som alla är ganska små. I en familj är barnen adopterade från ett afrikanskt land. I ett par år var ett av de adopterade barnen släktens yngsta och fick därför lite extra uppmärksamhet. Så föddes en ny kusin och vid nästa träff var alla förstås helt upptagna av det nya lilla underverket. Den adopterade pojken var inte alls sitt vanliga glada jag, utan sur och tvär. En vuxen i sällskapet föreslog att han kanske var svartsjuk? Då häver en liten kusin upp en synnerligen förnärmad stämma: "Han ä inte alls syk, han ha allti vari så!".
Det är rätt skönt att det mesta blir så självklart för små barn.
*asg* Ja, det är klart att han inte är sjuk utan alltid varit så 