Hur ska jag bete mig?
Jag behöver verkligen hjälp. Jag vet inte hur jag ska bete mig eller förhålla mig till detta:
Min pojkvän och jag har varit ett par i 10 år, sedan vi var 18 resp 19 år.. Vi har bott ihop i 8 av dessa år, och har haft det bra.
Nu när vi båda är färdiga med våra studier och har börjat arbeta har vårt förhållande blivit sämre, vi tjatar och gnatar mest om städning och tvätt, vårt sexliv är nästan obefintligt. Dock har vi ofta roligt tillsammans och jag älskar honom.
För ett halvår sedan kom han hem efter en kväll på stan med jobbet, och betedde sig lite konstigt. NÄr han lagt sig kollade jag hans mobil och fann en sms-konversation mellan honom och en tjej på hans jobb, där han skrev att han hade känslor för henne mer än en kompis. Hon besvarade inte hans känslor. Jag konfronterade honom direkt och blev helt bestört. Han sa att det var en fyllegrej, att han kände lite så men att han hade ångrat sig direkt och kommit hem till mig för det var mig han ville vara med.
Jag kände mig sviken men trodde honom. För någon månad sedan bytte han jobb. Han pendlar till en närliggande stad och stannar över där någon kväll i veckan, med förklaringen att han har tidiga möten eller dylikt. Jag kände dock att han blivit mer och mer fjär, ägnade mindre energi eller lust åt oss och vad vi skulle göra, var mest iväg och tränade eller träffade kompisar. Dock kunde han fortfarande vara gullig och snäll och skickade sms/ringde många gånger varje dag.
För snart en vecka sedan såg jag honom stå och prata i sin mobil på vår gata, han var helt oförberedd på att jag kom och jag sa glatt hej, varpå han såg konstig ut och blev nervös. Jag känner honom så väl att jag såg att något var fel, jag bad honom berätta sanningen för mig direkt.
Han berättar då att han fått känslor för en tjej på (nya!) jobbet. Jag får panik och blir helt fruktansvärt ledsen. Han blir då ledsen också, säger att han inte vet vad han ska göra, att han aldrig vill lämna mig men att han är orolig då han kan känna såna här känslor och att han inte vill göra sitt livs misstag. Vi grät i varandras armar hela kvällen.
Sedan dess har vi pratat från och till om det, och han säger att han inte vet hur han ska/vill göra, och vill ha tid att tänka ut det. Han har dåligt samvete och känner skuld för att han utsatt mig för detta. När jag någon gång inte kunnat hålla mig och ge honom tid utan velat pressa honom o sagt att om han redan har bestämt sig för att lämna mig men vill dra ut på det så kan han säga det direkt, så säger han att han ärligt inte har bestämt sig, och att jag inte ska vara så säker på min sak.
Han har stannat i den här andra staden en natt i taget för att tänka mer i lugn och ro, men berättat att han träffat den andra tjejen för kaffe. Dessutom ses de varje dag på hans jobb. Jag har kritiserat detta och tycker att om han behöver tänka i fred så är det orättvist att hon ska vara med då.
Vi har diskuterat att detta säkert tyder på att vi behöver jobba på förhållandet, och jag är beredd att göra detta, men han kan inte ge svar än.
Jag håller på att gå sönder av väntan. Jag vet inte hur jag ska bete mig. När jag försöker vara glad och visa att jag har ett eget liv, klär upp mig och går ut utan honom, så säger han att han blir glad av att se att jag är gladare, och att det gör det lättare för honom.
Gör VAD lättare? Att göra slut?
Situationen har öppnat upp ögonen och jag är medveten om att vi båda har bidragit på olika sätt för att förstöra och riva förhållandet, jag är inte oskyldig.
Min fråga är, hur ska jag bete mig för att underlätta beslutet att han vill jobba på vårt förhållande istället för att lämna mig?
