Ska en dömd fånge ha rätt till permission?

Mitt mål är inte att straffa så mkt som straffa kan det handlar inte i grund o botten om ett öga för ett öga o hela den skiten.

Det handlar om if everything eles fails så måste prio ett vara att skydda samhället o samhällets hederliga medborgare så att säga, våra barn framför allt.

Bara för att man skulle nyttja en sk. "3 striks" regel betyder ju inte att den ser ut som den gör i USA (den skulle aldrig se ut som den gör där här för vi är inte amerikaner) men grund iden är bra just främst på små brott.

Just för att bli av med stämpeln som är nu "jag kan göra vad jag vill för det händer ändå ingenting" o detta är då inte bara med brott eller männskliga fel som leder till fängelse utan ex. avstägning ifrån en skola, böter,utvisning, avvisning osv

Det handlar om att ge personer en chans med hjälp o stöd att ta sig ur den "skiten" de hamnat i o göra något vettigt o det handlar om 3 chanser, 3 st chanser, tycker inte tom du att om man får 3 chanser att man borde kunna göra något av dem.

Du som är lärare vet ju att i skolan med prov så får du bara en chans att göra det provet that's it, en kriminell skulle få 3 chanser.

Allt kostar pengar, precis allt o det ända som kostar mindre pengar en något av dina alternativ är om man sattsar pengar på barn o ungdomar o sätter in resurserna innan det gått åt helvete när det väl har gått åt helvete kostar de ungefär lika mkt pengar oavsett vad du gör.

Det ända som skulle göra att kriminalitet genererade pengar var om hela samhället blev korrupt elelr vi sålde skiten som slavarbete. (o ja, jag var ironisk med den sista meninge för den som inte uppfattade det)

Jag förstår vad du menar. Absolut.

Japp som lärare vet jag om proven och jag vet också att om man är i behov av stöd så är utrymmet för att få stöd i provsituationen oändliga; allt som krävs för att eleven i fråga ska kunna komma till sin rätt att visa sina kunskaper.

Jag skulle nog resonera som dig om jag tyckte att brottslingar får den vård de behöver. Jag tycker inte de får rätt rätt verktyg att komma till rätta med sina liv. Och om det beror på okunskap eller ointresse hos de olika instanserna, eller ekonomi eller what ever, det vet jag inte.

Kan ju visa en artikel som gjorde mig glad och som är ett steg i rätt riktning.

http://minosa.wordpress.com/2010/01/25/lonsamt-med-adhd-behandling-i-fangelse/

Många olika källor jag nu har läst säger att mellan 25 och 50% av alla intagna har adhd.

lovar att läsa den när lugnet hägrar just nu är alla barn trötta o griniga o mamma trött i huvudet.

Haha! Du är ursäktad.

Har bara läst TS: Svarade ANNAT då jag tycker att dagens system är bättre.
En intagen ska ha CHANS till permission, men inte ha RÄTT till det.
På så sätt kan man bedöma vem som klarar det och vem som inte klarar det, samt att det blir en morot till förändring och gott uppförande.

Så NEJ, intagna ska inte ha RÄTT till permission, men ha CHANS till det!

Håller helt med. Men tyvärr så tror många idag att intagna har rätt till permission. Det enda de har rätt till är att söka permission.

Annat: Håller med Mälaröbo Tycker även det beror på brottets natur, återfall, fängelsestraffets längd osv.

Men så är det redan idag. En riskbedömning görs och den intagne måste suttit minst 1/4 av sitt straff innan han/hon kan söka permission. Men det betyder inte att han/hon får den beviljad. Det kan bero på vilken kvaltid den intagne har eller om den intagne har ett straff över fyra år så styrs permissionerna av de särskilda villkor han har fått efter riksmottagningens bedömning.

Beror på vad denne är dömd för, hur länge sedan mm.

Jag är lite kluven. Första tanken var ju ett klart nej. Har man åkt i fängelse så har man då ska man sitta där tills straffet är klart. Det finns ju en anledning de sitter där.

Men sedan börjar tankarna fara. De som suttit ett tag (Östling tex), hon har suttit hela sitt vuxna liv innanför murarna. För att hon ska klara sin vardag när hon väl kommer ut borde hon (och andra i samma sits) få integreras i samhället.

Men att få som det stod i tidningen här för ett tag sedan att en dömd mördare ska få köpa solglasögon och äta på restaurang -nej nej nej.

Visst kan jag inte säga hur det är i ett fängelse men jag som andra har hört att det är bättre mat där än i skolorna. Möjlighet till utbildning, kabeltv osv.

Hur ska en dömd person till fängelse då verkligen ångra det h*n gjort? Att ångra det som gjordes och inte bara att man åkte fast, då det många gånger kan vara bättre där än hemma.

Nu har jag säkerligen fått en del om bakfoten men upplys mig gärna om sanningen.

Det svenska rättssystemet är uppbyggt på att det är själva frihetsberövandet som är straffet, inte innehållet i straffet.
Det är en vanlig uppfattning att saker och ting är bättre i fängelset än ute och till viss del kan man väl säga att det stämmer.
De flesta som sitter i fängelse har det inte speciellt bra på utsidan så det är klart att ett fängelsestraff tom är en livsuppehållande åtgärd för vissa. De får sova, äta, ha tak över huvudet och något att göra.
Att maten skulle vara bättre än för gamla är säkert också till viss del sant då vuxna män och kvinnor behöver "ordentlig" mat för att öht överleva. Dock kostar deras mat inte mer än pensionärernas så det handlar om kommunpolitik och ingenting annat.
Men huruvida man mår dåligt över det man gjort, eller känner ånger och vill förändra sitt liv, har ju knappast med mat och kabel-tv att göra.
Att inte få natta sina barn, inte få prata med och träffa nära och kära, inte få vara ifred någonstans, att få sin kropp och sina tillhörigheter genomsökta dagligen, att inte få ha sina egna kläder och smycken, gå på tå bland en massa labila människor osv, osv, kan nog få de flesta att fundera över sina livsval.

Dagens system säger att alla har RÄTT att söka permission, men alla har INTE rätt att få det, vilket jag tycker är ett bra system.
De flesta ska ut en dag och man får ta sig en funderare på vem man vill ha till granne: En person som varit inlåst UTAN andningshål och anpassning (med allt hat det innbär) eller någon MED??
Jag vet vem jag väljer!

omröstningen funkar, men inte frågan;
alla fångar är väl dömda?

När en människa döms till frihetsberövning så ska denne först och främst sitta så pass länge att denne förstår innebörden av straffet och varför han/hon sitter där dom sitter.

Det gör man genom terapi, undervisning och genom att, som ordet beskriver, inte låta denne gå fritt ute i samhället.

När han/hon visar denna förståelse och visar en insikt i vad det är för brott hanhon begått så är jag inte främmande för permis för dessa. Tanken är ju att han/hon ska ut i samhället igen efter det att straffet runnit ut och det är en svår övergång om man istter en längre tid om man inte slussats in sakta men säkert.

Så mitt svar är ja men det ska föregås av det jag redan beskrivit för annars så kommer straffet i slutändan i alla fall inte lett till något annat än ett större förrakt av samhället och mot sina medmänniskor.

(Sen finns det dom som aldrig komemr att komma till denna förståelse och insikt. Dessa är och förblir farliga och all av den anledningen möjligtvis få permis med bavakning men skall inte vistas fritt i samhället.)

Jo det är klart Om jag ställer frågan: ska Fångar ha rätt till permission?