Man måste få göra det man måste

Jag kan sprinag ut med sopor eller hämtasa posten när min bebis sover. affären väntar jag dock med tills hon är vaken. Om jag har någon som ska häls ap åoch träffa bebisen som inte vet exakt var jag bor och bebisen sover när denne ringer och säger att den är på parkeringen så kan jag snabbt springa ut och hämta den personen, hör ändå bebisen genom fönstret halva vägen dit så det är väöl kanske en halv minuyt som jag inte skulle höra om bebisen vaknade och som sagt är jag snabbar ehemma då än jag ä rute om jag sitter på toa

Det min vän är ju din åsikt och den får stå för dig. Jag skulle aldrig tänka tanken att göra av med ett djur bara för att jag utökat min familj med barn. Var djuret först ska det ha lite rättigheter kvar, så är det bara. Sen kan man ju tycka att ett barn ska vara viktigare, och börjar det brinna så ja, jag tar mina barn och springer och hoppas att djuren tar sig ut själva, men det är också då och endast då som jag inte aktivt bryr mig om deras väl och ve minst lika mycket som mina barns. Djuren är OCKSÅ familjemedlemmar och lika värda i min familj. Sen är inte alla så, och det respekterar jag. Men det är ganska uppenbart att DU inte respekterar MITT synsätt, så jag föreslår att vi slutar dividera med varandra, vi kommer ingenvart ändå. Du tycker jag gör fel, jag tycker du är okänslig mot djur. Fine.

Jag ser inga hinder för att jag skulle kunna vara och greja i trädgården med en bebis sovandes på övervåningen. Har man en stor trädgård tar det ett par minuter att ta sig till den vakna bebisen. Bebisen får knappast några men för livet för det och min tillvaro som föräldraledig blir betydligt trevligare.

"Varför kan inte bebisen ligga ute och sova då?" frågar väl någon jävla surkärring nu.

Kan den väl. Eller också inte. Den kanske somnade innan jag bestämde mig för att gå ut. Man planerar inte alltid varje steg man tar och det finns fan ingen lag på det heller. Om man har ett någorlunda normalfungerande sätt att bedöma saker på är det ingen fara om man går till tvättstugan, ut i trädgården eller ut i ladan heller för den delen. De flesta som får panik av att höra sådant här är nyförlösta mammor som hormonerna har stigit åt huvudet på.

Men då har du  väl en babyvakt så att du hör nar barnet vaknar?

Självklart kan man göra så som du beskriver ts
Man kan inte ta hänsyn till allt som eventuellt kanske nån gång skulle kunna hända någon.
nej, med en sund riskbedömning kommer man långt

har själv gjort allt det du beskriver med bebis sovande hemma

Jag går till tvättstugan, vara ute på gården mm då bebisen sover. Brukar dock ha babyvakten med. Även då jag är just intill brukar jag vänta en stund innan jag går in då hon börjat grina för oftast hittar hon nappen och somnar om av sig själv.

Men det finns risker med allt man gör. Duschar du inte? Det finns risk att du ramlar och slår dig riktigt mycket.

Som du själv skriver är riskerna SMÅ och det KAN hända saker, visst!
Men då borde man inte äta heller, kanske sätter i halsen?
Dushar och ramlar.
Och ja, det kan hända en massa saker men riskerna är små oavsett om man ska duscha eller gå trappan ner för tvätten.

Och ja, djur är viktiga. Gäller det barnets Liv, alltså allergi eller att djuret var aggresivt så visst då kanske man ska tänka om. Men bara för att djuret vill ut två minuter och lätta blåsan så ska man avliva/ göra sig av med han/hon? Hm..

oj vad du tar i , verkligen överdrivet!!!!!......

men visst jag lägger mig inte i mer.....ni får göra bäst fan ni vill....men kom inte o beklaga er sen när något händer

Jag har aldrig gått mer än precis utanför dörren när jag ska hålla vänner sällskap som röker. Men jag sitter inte och dumförklarar de som måste.
Skulle jag bli ensamstående med mina tvillingar hur fasen skulle jag klara mig helt själv? Nu har jag mamma och svärmor och systrar, bröder och vänner som skulle kunna hjälpa till men alla har inte sådan tur.

Sluta hacka bara, tror ingen egentligen vill men ibland måste man göra saker som man inte vill. Så är det bara. Har man själv inte reda på hur en annan människa har det så ska man inte idiotförklara, så de så!

Och ja, jag tar i för att man kan aldrig vara helt säker i hemmet heller..
Jag gillar inte tanken på att lämna men är rätt säker på att det händer mer duscholyckor än att bebisar brinner inne när mamman är några meter från hemmet med hunden.

Men så kan du ju inte resonera, för isf skulle du ju aldrig kunna ta med dig barnet utanför hemmet öht! För är det värt risken, enligt dig, att bli påkörd av en bil när du är ute o går med barnvagnen? Eller rent av träffa på en galning som överfaller dig?
Åker du öht bil själv, eller tåg eller flygplan - för det finns ju alltid en risk att du skulle krocka eller störta?

Alla är vi olika, o en del är mer försiktiga o andra mindre. En del skulle aldrig kunna tänka sig att resa utomlands med en liten tex, medans andra beger sig iväg redan när barnet är spädis!

Jag är själv ensamstående med två barn (en 6-åring o en bebis) o med båda barnen så har jag kunnat/kan jag gå ut till tvättstugan (ligger ca 10 meter från min ytterdörr) en snabbis, gå för att kasta sopor (tar 2 min) eller vara ute o pyssla i trädgården (med ytterdörren öppen så att jag hör när lillen vaknar. Jag bor i radhus o har en liten trädgård, så jag hör honom var i trädgården jag än befinner mig.
Däremot skulle jag aldrig ens lämna 6-åringen sovandes för att åka till affären!

Man får väl använda sitt sunda förnuft, tänker jag.
Likväl som att lillen kan vakna när jag står i duschen så kan han ju lika gärna vakna under de ca 2 min jag är ute med soporna.
Och blir jag överfallen o mördad på vägen så är nog det minsta problemet att jag har en sovande bebis liggandes i huset :-S

Ja, så klart.

Jag har tagit korta promenader ute, matat kaniner, sotat i källaren m.m. när dottern sov men då hon vaknat några gånger har jag fått sluta med detta. Vad jag räknar med i dessa måsten är ju även duschandet - ibland hinner man inte med när barnen är vakna. Så det är väl självklart att man gör det man måste, åka iväg med bilen hade jag aldrig gjort.