Såsom finlandssvensk numera bosatt i Sverige så kanske jag kan komma med några tips också
Rent juridiskt är det inga problem att flytta till Finland, gränshindren är ganska väl borttagna inom Norden. MEN det är viktigt att du kollar vad som gäller med försäkringskassan och så (och finska motsvarigheten FPA/Kela). Du kan t.ex. behöva ansöka om att tillhöra det finska socialskyddssystemet, det behövde jag i alla fall göra med det svenska för att t.ex. omfattas av samma regler som "vanliga" svenskar när det gäller sjukvård m.m.
Föräldraledighetsreglerna är sämre i Finland, så kolla upp det. Skolan är å andra sidan mycket bättre (fasar lite för att sätta dottern i svensk skola...). Nu har jag bott i Sverige i runt 10 år, så jag är lite "ute" på Finland idag, men jag har för mig att samhället rent generellt är lite kärvare, inte riktigt lika generösa regler inom just sjukvård, föräldraledighet, arbetslöshet osv. Å andra sidan så har jag för mig att politiken och samhället också är lite mer praktiskt och mindre ideologiskt än här i Sverige, där maktskifte mellan sossar och moderater innebär att halva regelverket görs om. I Finland gör man kanske inte lika stora förändringar på ideologisk basis och är lite mera realistiskt inriktad. Är du långtidsarbetslös och 60 år gammal så kanske du kan få fortsätta vara arbetslös tills pensionen liksom, istället för att samhället sätter in gigantiska resurser på att försöka skaffa jobb till dig som du ändå inte har en chans att få.
Angående bostadsort till en början så skulle jag rekommendera någon av dom mindre orterna i södra Finland, kanske just Ekenäs (Tammisaari), Hangö (Hanko), Karis (Karjaa) eller Lojo (Lohja). Kolla Västra Nyland. Annars lite närmare Helsingfors har du t.ex. Grankulla och Sibbo, eller som du själv skrivit Esbo, därifrån man också kan pendla in till Helsingfors om man skulle få jobb där. Fast Esbo är väldigt mycket förstad till H:fors, lite som att flytta till Solna utanför Stockholm liksom. Fördelen med Helsingforstrakten är att den är tvåspråkig, med både mycket finnar och finlandssvenskar, samt att det brukar vara lättare att få jobb i huvudstadsregionen. Det finns också både svensk- och finskspråkiga skolor, från grundskola till universitet, och olika former av specialinriktningar.
Annars är trakterna kring Åbo också ett bra val om man är ute efter tvåspråkighet. Problemet med Österbotten och Åbolands skärgård är att gränserna där oftast är väldigt skarpa, orterna är antingen enspråkigt finska eller enspråkigt svenska, även om dom ligger 2 km ifrån varandra... Vissa större orter som t.ex. Vasa är dock mera språkligt blandade.
Din man borde inte ha några större problem att få jobb om ni bosätter er på någon åtminstone delvis svensk ort, eftersom det brukar finnas t.ex. svenskspråkiga ålderdomshem och andra vårdinrättningar att söka jobb på.
När det gäller att klara sig som svensk i Finland så förstår dom flesta finnar, åtminstone de yngre, engelska väl, även om deras uttal kan vara uselt. Även svenska är ju obligatoriskt, där kanske det mera kan vara en fråga om att man inte vill förstå än att man inte kan förstå. Men alla gatuskyltar och liknande måste finnas på både svenska och finska om mer än 5 % (tror jag, eller 10?) av invånarna i staden/kommunen har minoritetsspråket som modersmål.