Hur känns det ifall man bär på ett stort barn?

Ingen?

hej! ja du,jag tyckte inte att det kändes anorlunda. trångt var det ju visserligen då:) syftar på graviditeten med min andra dotter i sommras. min bm trodde hon skulle väga runt 3900,hon kom ut dagen innan bf nästan 4300! väntar nu en kille och är rädd att det ska dra iväg rejält! det är fjärde barnet för mej och dom har bara varit större... är livrädd denna gång. eftersom mina mått alltid varit normala så har man ju heller inte varit särskilt orolig.. och jag har varit "normalstor" alla gångerna,men som sagt jag har inte märkt någon större skillnad... funderar på viktskattning och fråga om ev igångsättning denna gång...om man nu får det..

glömde fråga om din bm sagt något om att det blir en stor bebis eller känns det så bara?

Min första vägde 4,6 kg. Vi trodde att han var stor (men inte så stor) mest för att jag hade stort sf-mått. Tyckte inte att jag kände på mig på något annat sätt. Nu när jag väntade tvåan låg jag på normalkurvan hela tiden och vid ett tillväxt-ul fem dagar innan hon kom gissade de på 3,5 kg - hon vägde 4,2 kg. Den här gången kände jag mig gigantisk.

Jag kände hur bäbisen låg i magen och kände då att den var stor. Alltså, jag kände med händerna exakt var bäbisen var när jag 'tryckte' på magen. Mitt SF mått var även över snittet.
Fick viktuppskattnings UL och jag hade rätt, uppskattades till 5kg och vägde mer än så vid födseln.

Starka sparkar och känslan av att det är trångt i magen behöver inte betyda stor bäbis. Min bäbis kunde röra sig bra i magen fast den var så stor.

Jag hade kroppsdelar överallt i magen, även ute i midjan.. huvudet låg så långt ner att bm var tvungen att kolla med UL på besöken. och rumpan knödde unde rmina revben... det var olidligt.. bebisen vägde 5380g och var 58 cm.
Om jag jämför med de andra 2 är det skillnad, men det är ju alltid "jobbigt" att vara gravid..

Magen var helt gigantisk, sf-måttet låg på översta kurvan. Jag gjorde ett tillväxtul privat och fick veta att barnet var 25% stort och skulle väga ca 4.5kg.
Ut kom 4.3kg bebis i v 39+1, bra och lätt förlossning. Jag tjatade till mig en hinnsvepning som satte fart på det hela.

Jag har bara ett barn så jag kan inte jämföra och vet inte hur det är att bära ett "litet" barn. Men jag fick en stor pojke på dryga 5kg. Det var det dock ingen som visste, mina mått var helt normala och trots att jag gick 2v över tiden gjordes inga tillväxtultraljud eller mätningar som hade kunnat tala om att han var stor.

Självklart kändes magen helt "uppfylld" mot slutet. Fast jag hade tex. aldrig några sparkar mot revbenen, som jag vet att många i min mammagrupp hade. Det var inte så jättetungt heller, utan jag mådde väldigt bra hela tiden och var rörlig, hade inte ont någonstans eller så.

Så det är nog väldigt olika. Men är du väldigt rädd att få ett stort barn och att det ska bli komplikationer så måste det väl gå att göra ett tillväxt-ul? Hur ser dina mått ut, har barnmorskan misstänkt något? Det är inte helt hundra med tillväxt-ul, de kan ju också visa fel men då borde du få ett hum i alla fall.

 Jag vet inte heller hur ett stort barn kanns, sa jag kan inte hjalpa dig med det, tyvarr. Nar jag namnde att vi har stora bebisar i slakten, borjade lakaren halla koll pa mina SF-matt. Eftersom min mage ritade sin helt egna kurva ovanfor de "vanliga" SF-kurvorna (41cm i v. 37, 42cm i v.38 osv.), fick vi gora tillvaxt-UL. Bebisen uppskattades vaga 4.5-4.7kg pa BF. Han foddes BF-1 och vagde 4650g. Jag rekommenderades snitt, men valde vaginalt som slutade sedan i akutsnitt. Jag bor i USA och har ser man allvarligare pa riskerna med att foda stora bebisar, sa enligt min lakare var snitt helt klart det basta valet med en sapass stor bebis.

jag tyckte det kändes som stor bebis, frågade efter tillväxtul men bm sa att det nog inte behövdes, att hon kände att det var ett stort barn, men inte extremt på något sätt.
Han föddes 41+0, vägde 4540 och var 52 lång. En riktig klump, men som sagt, inte extrem på något sätt

Ett stort barn i magen ja det känner man om man verkligen har ett stort barn.
Det blir jätte jobbigt och man orkar inte gå längre och vill bara sitta ner och bara gråta.
När min son började sparka mig i magen ja hela jag svängde med i hans svängar som man Normalt inte gör men här hände det så iaf.
Sonen vägde 5810g Bm gissade på 4,500g tillväxt vissade 4.885g

Dottern var normal och det känndes oxå naturligt att ah henne i magen men skillnad mot henne och sonen kunde man verklingen känna av detta..
Dottern vägde 4140g Dotter var beräknad 3,600g

Jag trodde att min bebis som jag väntar nu var större än mina tre tidigare barn - ända tills jag gjorde ett tillväxtUL i v.37 då jag fick veta att han var en liten knort på 2.3kg.. kommer förmodligen väga runt 3kg när han föds. (har fått göra ytterligare ett UL sen som bekräftade att han var liten)
Men ingen av de andra har känts lika stora och starka som denna... Så känslan kan bedra.