Kris i förhållandet...

Hej.
Jag och min sambo har varit tillsammans i 15 år. Vi har 2 fina barn 6 o 3 år och bor
i ett mysigt villaområde. Allt kunde varit hur bra som helst.. Men jag är inte lycklig och jag tror inte han är det heller.
Vi kan inte nå varandra när vi pratar. Han tycker att vårt enda problem är brist på sex. Förut var det sällan och nu är det aldrig. Jag känner mej som en ensamstående förälder, med en inneboende som kommer och går som han vill. Vi har inga ekonomiska bekymmer, men han vill aldrig hitta på något roligt som att gå ut att äta eller åka bort en helg för att få miljöombyte. Vi tragglar bara på i samma hjulspår med jobb, dagis, affären osv. Jag börjar tappa sugen och har funderat på att det kanske är bättre att vi lever var och en för sej. Har föreslagit parterapi, men det vill han inte. Det löser ju inte "hans" problem. Personer i min närhet har påpekat att jag är för "snäll" och måste ställa mer krav på honom och hans engagemang i familjen. De ser att jag drar ett stort lass själv och inte får mycket tillbaka av honom. Det är oftast jag som ser till att vi kommer iväg på roliga saker eller att vi umgås med familj och vänner, och oftast är det jag själv med barnen utan honom för han har annat för sej som är viktigare.
Jag skulle helst vilja att han går med på parterapi, och att vi tillsammans ska reda ut situationen om det går, men jag är rädd att jag får gå själv på det ochså.

Tacksam för råd.