En ensam mammas mardröm.
Under min barnlediga helg blev jag jättesjuk, fick åka ambulans in till sjukhuset med skyhöga infektionsvärden. Min blindtarm opererades bort (men det visade sig efteråt att det inte var den det var fel på), antibiotikan hjälpte och jag blev sakta bättre.
Barnens pappa ville inte ta ledigt för att vara med dem medan jag var nyopererad, utan deklarerade att de skulle komma hem på måndagen och att han skulle lämna dem hos min pappa (som inte alls orkar med dem i någon större utsträckning).
Min mamma var i Stockholm med jobbet och min syster i Spanien.
På måndagen fick jag övertyga läkarna om att skriva ut mig, för vem skulle annars ta hand om barnen? Då mina infektionsvärden sakta börjat gå ner sa de ja till detta, även om de helst hade haft kvar mig minst en natt till.
Åkte hem med strikta order om att inte lyfta eller anstränga mig (mina barn är 2 och 3 år).
På tisdagen var jag i skolan och de hos dagmamman som vanligt, på kvällen efter att de ätit middag var jag helt slut och ringde efter en vän för att få hjälp. Medan vi väntade på henne la jag mig för att vila - och somnade.
Hon stod och bankade på min dörr i trettio minuter, pratade med 3-åringen via brevinkastet, denna berättade att "mamma sover, det går inte att väcka henne". Min vän blir, förstås, livrädd och ringer 112. När jag vaknar står polisen och slår sönder min dörr, ambulansmännen väntar med defibrillatorn i högsta hugg.
Jag hade inga starka värktabletter utan endast panodil, jag var helt enkelt totalt utmattad.
Vad gör man? Vem kan hjälpa till i en sådan här situation?
Jag är livrädd för att bli dålig igen, såret är dåligt sytt, 2-3 cm är öppet och varar, är i kontakt med sjukvården och håller hela tiden koll så att jag inte åker på en ny infektion, för vart ska jag göra av barnen?
Tacksam för svar, så man vet vad man ska ta sig till om det händer igen.
//Nanna
