Tandborstning till varje pris?

Jag håller faktiskt helt med dig TS, min 3 åring tycker också jättemycket om att borsta tänderna och i regel är det aldrig problem men som sagt skulle han sätta sig på tvären någon gång så får jag överväga vad som känns viktigast just då, ett stort raseri/trots utbrott precis innan läggning eller en lite slarvigare borstning. Det tycker jag inte är hela världen faktiskt.

Hade han hela dagen ätit godis, kakor och druckit läsk så vore det väl superviktigt men det har han ju inte

Vi låter inte bli att borsta, men ibland blir det lite slarvigt. Så länge det inte blir för ofta är det inte farligt med lite slarv..
Hade vi däremot struntat i att borsta hade man kanske satt sig i en mycket svårare situation senare.
Därför slarvar jag häller, än att strunta i det.

Enda gången jag har struntat i det var när sonen hade slagit tänderna. Så borstade vi inte alls samma dag, och jätteförsiktigt nästa dag.

Slarvade pyttelite när jag läste TS med...

För mig är det 100% självklart att tänder borstas två gånger om dagen, punkt. Håller med de som skrivit ovan att hellre lite slarvigt än inte alls. Det är rutinen som är det viktiga.

Tycker att tandläkaren har fel, man kan inte köra över barnet hur som helst. Bättre att lirka och komma på något sätt för att barnet ska tycka det är mindre obehagligt.  Dessutom får man tänka på kosten. Är det väldigt svårt med tandborstningen kan man ju skippa sötsaker. För att underlätta tandborstningen och göra det mindre kamp fick min pojke en eltandborste.

Vi har varit ganska strikta med tandborstningen, men när ibland gör vi avsteg.   Tex när vår pojke haft vinterkräkssjuka och jag ser att han får kväljningar av tandborsten blir det ingen eller mycket dålig borstning. detta trots att jag vet att kräks är fräter på tänderna. Om han somnar mycket tidigare än normalt och han inte hunnit borsta tänderna väcker jag inte honom.

Ni som aldrig slarvar med tandborstningen: Om barnet somnar före "normalt" läggdags, väcker ni då barnet för att det ska borsta tänderna?

Man kan borsta slarvigt i sängen med...Ta bara pyttelite tandkräm...

Jag förstår inte alls det med att hålla fast och tvinga barnet att borsta tänderna.
Tycker det är övergrepp och det måste vara obehagligt!

Min pojke tycker mycket om att borsta tänderna och blir jätteglad när jag frågar om vi skall borsta tänderna. Jag har en egenkomponerad tandborstningssång som jag sjunger under tiden och jag borstar lite, han får borsta lite och jag borstar osv.
Han tycker det är roligt och det blir bra gjort.

Man får välja sina strider och jag försöker göra nödvändiga saker roliga och då blir allt lättare.

Jag hade själv väldigt dåliga tänder och fick dra ut tänder utan bedövning utomlands när jag var liten med en tandläkarskräck som följd. Så jag tycker det är väldigt viktigt att borsta tänderna men vi gör det till en rolig lek.

Tandborstningen är en sak som vi inte kompromissar med. Tänderna ska borstas morgon och kväll. För det allra mesta är det inget problem. Ibland kan det behövas mycket tålamod, sånger, lek och att sonen får börja med att borsta själv. Och någon enstaka gång så måste jag hålla fast sonen, när alla andra metoder varit fruktlösa.

Tandborsten ska in i munnen, punkt slut, sedan gör jag det extremt snabbt och inte alls effektivt de gånger det ska bråkas, tror inte att barnet vet skillnad, det är en principsak att man inte kan gnälla/krångla/förhandla sig ur det och eftersom jag ändå inte tänker ge mig finns ingen anledning att dra ut på det i oändlighet (visst lirkar vi lite men inte mer än ett par minuter) det gör ju bara att barnet tror att det har en chans att slippa, så det är inte heller så schysst tycker jag.

Det är en del punkt slut och därmed basta här.

Alla barn går igenom perioder av trots, men efter att ha diskuterat tandhygienisters ofta ganska extrema råd så vill jag nog ge detta råd till andra som känner sig obekväma med att sitta på sina barn:

Att sköta tänderna är extremt viktigt, även om det "bara" är mjölktänder som vissa resonerar. Men man behöver inte heller "därmed basta" sig och "här kompromissas det minsann inte alls o så ere ba"a sig för att få barnet att underkasta sig tandborstingen.

Man kan tänka lite långsiktigt också. Nu har vi avklarat några trotsperioder som varat några dagar i streck. Vi har motstått lusten att vara principfasta och ansvarsfulla föräldrar och bråkat och slarvborstat endast till den gräns då vi anser att det skulle vara plågsamt och endast förvärra barnets känslor kring tandborstning. Vi har gett oss, men endast temporärt. The fight goes on.

Vår 2-åring borstar nu gärna tänderna flera gånger om dagen och låter oss kontrollborsta efteråt.

Vid mer extrema fall så förstår jag att man blir frustrerad men vid "normal" trots behöver man inte "härmed basta" sig om man inte vill för att uppnå oklanderlig tandstatus. Låt er inte skrämmas av rabiata tandhygienister, Fred kan uppnås även med fredliga metoder.