Jag har funderat en del på hur andra tänker kring adoption av barn från olika världsdelar. Dvs att det i familjen finns ett barn född i Korea och ex ett andra barn som är fött i Indien eller i ett afrikanskt land. Hur viktigt anser du det vara?
Vi vill helst ha syskon från samma land (etiopien) annars andra afrikanska länder 
Vi har ett favorithäng nere i vår lekpark "african corner". Skitfånigt, men det är ju hudfärg som gjort att vi lärt känna varandra.
Måste berätta den historien; När plutten var liten och ganska nyanländ (bara 7 mån gammal) så var vi inne på apoteket. Där satt en svart tjej med en exakt lika stor/gammal bebis, och vi blev naturligtvis vansinnigt nyfikna på varandra
Det visade sig att hon var Somali, men bott i Sverige typ hela sitt liv. Hon var superpostiv till vår adoption "kul att folk vill adoptera från afrika, trodde det bara var asiatiska barn som kom hit". Sen har vi fortsatt att hänga då och då, plutten och hennes dotter är exakt lika gamla och leker så himla fint ihop. Inte för att hudfärgen har nån betydelse, men det är skönt att plutten har en liten svart kompis Men rätt vad det är blir han medveten om sånt!
Så, nu är "att ha ett afrikanskt barn" en tydlig del av vår identitet, det är liksom vi. Och vi väcker viss uppmärksamhet bland de afrikanska familjerna, dom är ofta supernyfikna, studsar verkligen till när dom får syn på plutten.
Det är riktigt många somaliska/eritrianska familjer där vi bor. Tyvärr märks det inte i mataffären
Så kan det vara!
Vi har ett favorithäng nere i vår lekpark "african corner". Skitfånigt, men det är ju hudfärg som gjort att vi lärt känna varandra. Men rätt vad det är blir han medveten om sånt! Vi träffar oxå väldigt ofta människor med afrikanskt ursprung som är väldigt positiva och glada för att vi har ett barn som är född i Afrika. Visst blir det helt klart en del av ens identitet, en helt ny identitet. Men det tycker jag gäller oss och inte vår son, att tillskriva honom någon form av afrikansk identitet tycker jag är galet. Han har inga minnen och det som ev kan komma att tillskrivas hans första år i Nigeria kommer kanske att komma fram när han växer upp. Nej, det handlar inte om att förneka hans ursprung men jag har träffat adoptivbarn som är väldigt förvirrade identitetsmässigt pga att man tryckt på för mycket om det land de är födda i. I vår familj är vi helt övertygade om att vår son först och främst ska skapa sin identitet hos oss. Hoppas ni får möjlighet att adoptera från Etiopien igen.
Det är fruktansvärt. Det har varit några få inhemska adoptioner därifrån men inga andra adoptioner har det varit och kommer inte vara heller förrän Sverige öppnar igen. Så hemskt.
Jag hörde samma sak. Det har jag tänkt på ända sedan Ni kom hem, men aldrig sagt till dig.
Självfallet Angla har vi alla rätt till den övertygelse som vi själva skapar utifrån våra erfarenheter m.m. Jag har relativt ofta fått höra att min son är lik mig och ja han har faktiskt exakt samma ansiktsuttryck som sin far när han sover. Men jag tror inte att det är det som stärker hans band med oss eller att det på något sätt underlättar för honom som adopterad eller som stärker honom i ett samhälle där han kan komma att möta människor som har en trist attityd mot honom pga hans hudfärg.
Om du läser min sista mening igen, så har du svaret där.
Har läst sista meningen och ställer mig ändå frågan ovan. För du uttrycker ju ändå en stark önskan om att få ett barn "som är en spegelbild av ditt första barn eller? Och då undrar jag bara....du behöver självklart inte besvara frågan.
Nej, då får du läsa fler meningar, igen och se om du förstår. Jag har aldrig skrivit att jag har en stark önskan om en spegelbild av vårt första barn.
tex i inlägg 79 skriver jag följande:
"Men för oss känns det viktigt att våra barn skall kunna spegla sig i varandra och nu pratar jag inte om två identiska minikopior av varandra utan om liknande drag. I så fall hade en genbaby på ett labb varit mycket bättre."
"Skall kunna spegla sig i varndra" betyder inte spegel bild av varandra. Det är två helt olika innebörd i de meningarna. Jag tror det kan vara en tillgång att som syskon kunna se likheter i varandra så väl fysiska, så som bruna ögon och rakt, mörkt hår som sociala. Och det vet jag att även du pratat mycket om under din graviditet, hur bra det är att er son är så lik din man och att ert kommande barn också kommer få asiatiska drag.
Så vad tror du, skulle jag tacka nej till mitt barn pga utseendet?
Here we go again........
Mammamys, vill du missförstå det Angla skriver? Jag tycker att hon i flera inlägg har svart på TS frågeställing och förklarat vad hon ser på saken. Ändå lyckas du missförstå och komma med så märkliga frågeställningar så att jag undrar om du medvetet är ute efter att skapa en konflikt.
Och jag behöver iofs inte förstå henne men jag frågade då jag inte förstod. Nu lägger jag inte mer energi på att försöka förstå hennes tankar för de har hon helt rätt att ha precis som oss andra! Hon får självklart tycka och tänka som hon vill precis som jag får tycka och tänka som jag vill, visst är det bra!!!
kimkatt: Mycket intressant tråd, Jag har sagt mitt i denna tråd nu så jag lämnar den. Massor med kramar till dig TS
Jag håller helt med dig om personangrepp.
Men när någon i flera inlägg pedagogiskt svarar och förklarar och ändå får frågan om hon skulle tacka nej på ett BB om barnet inte är likt första barnet, det börjar liknar det personangrepp i min värld.
Ifall någon är defensiv, så kan det ju vara så att personen ifråga har ansatts många gånger. Jag ser ingen defensiv attityd i denna tråd, bara försök att om och om igen förklara sin tro, men ändå lyckas bli missförstådd.
För övrigt har jag inga som helst problem att förstå vad Angla och Ethi menar. Ifall jag håller med eller inte, är en helt annan sak.
Min största farhåga är att min dotter (som är född i Kina) ska känna sig utanför i vår familj eftersom hennes syskon är biologiska. Jag hade hellre velat adoptera men när det inte gick (pga min sjukdomshistorik) så fick det bli syskon i magen istället. Men hade jag kunnat välja hade jag valt att adoptera så att hon fick någon mer i familjen med samma bakgrund som henne.
Så nu får jag stå hundhuvud och bli anmäld? Ojojoj, skaffa er ett liv i stället!