Några fler som inte fick någon morsdags present?

Ingen mors dag present här heller. Sambon tycker sånt är lite fånigt att fira, det tycker inte jag och jag trodde faktiskt han hade fixat nåt (sonen är 4 månader) men inte. Blev faktiskt lite besviken...

Men men, fyller år på onsdag o då hoppas jag verkligen han kommit på nåt!

Jag blev ganska ledsen att min sambo inte kom ihåg mig, för barnen är såpass små att dom inte kan förstå vad morsdag är. Jag behöver ingen present, men att säga vilken bra mamma man är eller låta äldsta dotter bara rita nåt skulle göra en glad.

Sen finns det väl dom som tycker att vad löjligt att bli ledsen av en sån sak... men men , det blev jag...

Fick blommor av min son.

Makens familj har aldrig firat varken morsdag eller farsdag. Så vi gör inget märkvärdigt av det. Mycket har varit också pga att min man inte har några biologiska barn. Men snart har han det det är 31 dagar kvar till vårat snitt efter flera års kämpande utan och med hjälp och utan igen. Så då kanske han får en annan syn på det.

På min sida åker vi hem till våra föräldrar på fika när när det morsdag och farsdag. Men inga presenter eller så ger vi utan bara ungås lite. Men tyvärr kom bara jag och min bror som var där igår. Ena systern hade ingen lust eller tid. Andra systern kunde ej hon hade gilltigt skäl. De blev fosterfamilj till en flicka som föddes natten till söndagen. Så de hade fullt upp med den nya lilla individen.

JAg menar inte att han skulle köpa något dyrt men att han kunde berättat för dottern som kanske hade velat göra något till mig eller bara ge mig en kram. Det är kanske vi kvinnor som tänker så. Tycker det är viktigt att uppskatta mamman eller pappan den dagen.

Jag fick inte heller något men inget jag bryr så mycket om...

Barnen är små och vill dom fira med en blomma eller teckning när dom är större så är dom varmt välkomna att göra det. Men det är inte så att jag bryr mig om min sambo köper något till mig på Mors dag eller inte....

Skulle han gjort det skulle jag såklart blivit jätteglad men dagen blev inte mindre bra igår bara för att han inte gjorde det.

Jag fick inte heller något eller jo jag fick tårta efter att JAG sagt att jag ville att vi skulle åka och köpa det Dock är jag inte så ledsen. Vi köper sällan saker till varanadra överhuvudtaget. Tror inte jag något i födelsedagspresent ett enda år sedan vi blev ihop (det är snart 5år sedan) och vi köpte presenter till varandra på jul innan, men har lagt ner det och köper nåpot vi behöver tillsammans istället. Känns onödigt att lägga pengar på presenter bara för att man MÅSTE. Morsdag och farsdag är lite som alla hjärtansdag en dag som man för väntas få presenter på och som handeln tjänar massor på.

Jag fick inte heller något. Dottern är 9 månader och detta var min första mors dag så ett litet kort eller något hade jag kanske hoppats på...! Med tanke på att jag la ner rätt mycket jobba på sambons första fars dag present så hade jag ju hoppats att få i allaf all någonting men icke. Var till och med jag som fick gå upp på morgonen med dottern medans sambon tog sovmorgon :( Nä det kändes lite surt även fast det kan vara en småsak att bry sig om.

Sambon sa dock på kvällen att han kände sig lite dum att han inte fixat nåt...så dags då :P

Fick inte heller någon Morsdag pressent, även om jag sagt till min sambo att de var på söndag, Min son är 4 månader, och jag tyckte Pappan skulle kunna fixa ngt litet iaf, men icke...

Jepp, ingen present här heller! Sambon hade som vanligt inte planerat nåt innan utan tänkte väl åka och köpa en blomma eller nåt i söndags, men så pajjade han ryggen och kom inte upp ur soffan på hela dagen Det är ju förståeligt när man har ont men han hade ju kunnat fixa nåt innan för en gångs skull! Jag begär inte mycket, bara ett kort eller en teckning (sonen är 5) eller ett litet gosedjur..................eller en blomma

Jag brukar få teckningar av min tjej. En gång fick jag en jättefin boll också som hon valt helt själv (och som hon senare stal ).
Jag vet inte, jag tycker att om man verkligen vill bli firad och tycker det är viktigt, då få rman kommunicera det. Om han tycker det är en löjlig tradition så lär han ju liksom int esjälvmant gå och köpa på sig värsta blomsterkvasten, utan då få rman säga det, att det är väldigt viktigt för en och att man gärna vill ha en present. Easy peasy.
Och vill han inte ändå kan man ju göra osm jag och köpa en present till sig själv.

Det första min 4åring sa när hon vaknade i söndags morse var - I dag är det mors dag och då ska du få massor av kärlek av mig
Present eller uppvaktning från min mans sida är inget jag hade förväntat mig eller velat ha, jag föredrar att han visar uppskattning och säger att han upskattar att jag är en bra mor till hans dotter när han känner för det istället för på en bestämd dag

Jag kan till viss del förstå att man blir besviken över utebliven uppvaktning men samtidigt tycker jag att det är rätt tragiskt att en dag som Mors Dag alltid får så många att må så dåligt...

Men det är väl något man isåfall får av barnet för att det känner av sin partner för att man är förälder?

Nej jag fick inget, men vi ger aldrig något till varandra på mors- och fars dag. Istället hittar vi på något tillsammans hela familjen, och på mors dag så får jag välja vad vi ska göra och på fars dag så får han välja.

Jag fick ett grattis på morsdag av mitt barn, det räckte för mig. Vi firar inte sådant hemma hos oss, men min mamma måst firas, annars är det katastrof.

jag fick inte heller morsdag present ,ja g fick en grattis kram från min minsta dotter och det känndes bra, men inget från någon av dom andra barnen en till egen dotter och 3 bonus barn , Å sambon sa inget heller trots att vi var hos hans mamma oh grattade henne, å han kan inte ha glömt det även om vi inte varit hos hans mamma för jag jobbar som florist och jobbade den dagen så han visste om att det va morsdag....fastjag tvingade honom att laga middag det va det minsta han kunde göra när jag gör det alla andra dagar. men inte ska jag deppa för att jag inte fick något det kommer ju fler morsdag

Nej fick inget. Jag är inte hans mamma och barnen är små, men varje dag får jag kärlek av mina söner. Så det räcker.

Det hade mer tagit hus i helvete om han inte skulle ge mig något då jag fyllde år.

Ingen present här heller. Men inget jag tar illa upp på.
Vi firar inte sådana dagar här i familjen :)

Nix, ingen present men så är jag inte makens mamma heller

Jag fick ingen present heller, men vi ska separera, så det var väl väntat.

Jag tycker dock det är roligt att fira det som firas kan - det blir lite guldkant på tillvaron. När barnen är så stora att det kan rita eller göra något eget räcker det som present och sedan kan man ju gå och fika tillsammas som familj på något mysigt ställe (där det finns djur eller stor gräsmatta för barnen).

När barnen är så små att de inte förstår vad morsdag är - kan ju den andra föräldern hjälpa barnen med en present - och då får man väl lägga förväntningarna på det man har råd .

Jag brukade prata med sonen (när pappan var i samma rum) och säga saker som " undrar vad min lilla älskling ska ge mig på morsdag - kanske en biocheck?" Men hela tiden med glimten i ögat.

Avskyr man presenter eller inte vill uppmärksamma varandra så är det ju bara att låta dagen passera.