• Isalel

    Hur får jag 4 åringen att lyssna och inte vara dum mot lillasyster?

    Blir snart galen, det känns som om trotset aldrig går över, det är bra i några veckor sen kommer allt tillbaks igen...
    Nu sedan kanske 2 veckor tillbaks har min son börja varit skittaskig mot sin lillasyster, som han tidigare varit supersnäll mot...Hon blir ett år snart och senast idag så sparkade han henne så hon trilla omkull??
    Det känns så jäkla trist och det är generellt så just nu att han inte lyssnar...

    Så är det någon som har tips på hur jag får bort det här beteendet med att han gör illa lillasyster?? visst att det blir nåt tjuvnyp från båda sidor mellan syskonen, men att inte sparka och slå (inte hårt men ändå) känns liksom att man "kräva" av en 4 åring.... :/

  • Svar på tråden Hur får jag 4 åringen att lyssna och inte vara dum mot lillasyster?
  • Bissen

    Hahaha.. skrattade högt när jag läste detta.. nästan så att jag trodde att jag själv hade skrivit detta o söker råd. Jag har likadant själv.. Storebror blir 4 i juni o lillebror blir 1 i juni


    Hoppas att vi får några bra råd o tips
  • Isalel

    Inte allt för många råd här iallafall :)
    Det effektivaste hotet idag var iallafall att kasta en av hans bilar, känns förjäkligt att behöva "hota och straffa" men jäklar vilken effekt det blev...

  • Jojjo841212

    Jag läste i en annan tråd att man ska säga till även det mindre barnet, ifall det tex följer efter det större o så...så att det äldre hör att inte bara han är dum/stygg, utan att man även kan säga till det mindre..
    Men detta var ju kanske mer ifall det mindre hänger efter det större ofta, så att det större känner sej besvärad o så...

    :) I alla fall så hoppas jag att det löser sej.

    När jag o min sambo fick barn så sade hans äldre barn en massa konstiga elaka saker om bebisen...och hon var ändå sex år då... lite tjuvnyp o grejer. Så jag vågade inte lämna bebisen o henne i samma rum typ.


  • bonnieloveskim

    visst e de goa de små liven..

    det finns en massa knep att ta till, och det är inte så lätt det heller.. men vissa knep ger faktikst resllutat ganska omgående och när du använder dem så ger de även en förändring av dåligt beteende.

    jag har själv lyckats förändra på en massa saker.
    men för att inte glömma, den som ändrade sig först var ju jag själv.

    jag har övat övat övat övat på att inte säga ordet NEJ och INTE till barnen.
    det är jättesvårt, men är nog det absolut bästa jg kan säga.

    säg allt du säger i positiv anda.

    tex, barnet fråga, får jag en glass före maten.
    säg inte nej, vi ska ta mat.
    säg ja, eller varken ja eller nej.
    tex
    Ja men vad gott det lät, det tar vi eftermaten allihopa.
    eller
    maten är snart klar så det kan bli glass efter maten.

    sen ska du inte formulera dig negativt som
    äter du inte upp maten blir det ingen glass.
    utan du ska säga,
    äter du upp maten blir det glass.

    Allt du säger ska alltså vara i positiv anda och inte i negatvi andra.
    om de leker i vardagsrummet tex och inte får vara där så säg inte, lek inte här, utan säg,
    älskling lek i ditt rum.

    att inte sätta förbud hela tiden, utan vis vad som är tillåtet.

    tänk vad många småsyskon som är upphov till ett barn masa nejande, fyande, och gör inte si och så.

    kan du vända på det och få han att associera sitt syskon med massa positivtet?
    Kom ihåg att beröma allt han gör bra.
    bara för att han klappar henne på kinden snällt så ska de inte gå omärkt förbi, det ska uppmärksammas, berömmas  åh vad du är gulllig med din syster, krama om han för att han kramar sin syster.

    visa att du berömer, belönar och uppmärksammar allt bra och positivt som han gör.
    om han serda sparkar sin syster,så lyft upp systern, krama henne, ge inte sonen någon uppmärkamhet mer än att säga, det var dumt gjort, så vänder du ryggen mot han.

    så spakar syster innebär mindre mamma, krama syster innebär mer mamma.

    Det är mycket öva för att få bort orden nej och ordet inte, och hur man ska säga för att byta ut det till ja och positiva meningar.
    men efter mycket övningar så lär man sig. man säger inte längre spring inte iväg utan man ropar, stanna och gå med mig.

  • MissAdelaide

    Det är likadant för oss. Det har blivit lite bättre sen vi började mer att han då inte får göra något som han gillar. Han börjar förstå att saker man gör kan få konsekvenser. Som en dag när han bråkade och knuffade lillasyster när de satt i soffan och såg på barn-tv, då stängde jag av TV:n och sa att han inte fick titta mer eftersom han knuffades. När de är 4 år är de mogna för att ta sådana konsekvenser. Pratade sedan med honom om han förstod varför jag stängde av TV:n och det förstod han. Men räkna med att man får hantera ett skrikande barn som får värsta utbrottet för att man stängde av tv:n. Jag tycker det är värt det för de lär sig i längden. Bråken med lillasyster har iallafall halverats.


    Lycka till

Svar på tråden Hur får jag 4 åringen att lyssna och inte vara dum mot lillasyster?