Här och nu skrev 2010-06-12 17:03:10 följande:
Där ser man, men det måste kosta skjortan med uppehälle och förlorad arbetsinkomst. Klart man gör allt för sitt barn, men många har inte möjlighet till detta utöver den redan dyra adoptionskostnaden.
Vi förklarar gärna hur vi hade råd med detta. Vi är inte ett enda dugg rika, lyckligt lottade javisst men absolut inte rika. Vi hade turen att få jobba lite på plats så ca 100 000 kr har vi tillsammans dragit in i lön, vi hade också sparat en herrans massa semester vilket gav några månadslöner till. Hemma stängdes allt av så kostnaderna minimerades till försäkringar och avbetalningar tot ca 4000 kr / mån (vi har inget huslån). Detta tillsammans med lite föräldraförsäkring (totalt kanske 100 dagar) så har vi inte ens behövt använda våra sparpengar till annat än avgiften. Vi hade en månadsbudget på ca 20 000 kr inklusive kostnaderna i Sverige. Vi har dessutom varit på åtta Safaris och fortfarande inte nallat på sparpengarna.
Vi ser det inte som att vi offrat en massa för att få vår dotter, vi har fått världens möjlighet till vårt livs äventyr och vi har fått ta in hennes land på många olika sätt under lång tid. Vi ser oss som mycket lyckligt lottade även här. 9 månader är långt men absolut inte längst. Den svenska familj som varit längst i Kenya åkte hem efter 11 månader och en holländsk har åkt hem efter 14 men så har många familjer fått åka efter 6 månader. Allt kan hända men på det stora hela har det varit nio fantastiska månader!
/ Anna