Hjälp! de säger att min son är konstig

Snälla hjälp jag har ingen att tala med om detta.

Jag har en son på nyss fyllda 3 år. Han har gått på förskola sedan han var ca 1,5 år. Nu på det senaste samtalet, föräldrasamtal eller vad det heter (bara jag och en lärare) så fick jag världens chock. Under samtalets gång så kommer det fram att man tycker att min son är ”livlig”. Hon uttrycker sig så här ”vi som känner honom vet ju hur han fungerar”. Vi vet att han kollar av en situation innan han ger sig in i det men han är också mycket aktiv” Vi som känner honom lyssnar han på, vi vet när vi ska stoppa honom. Men de som inte känner honom lyssnar han inte på, han säger nej och jag vill inte. En vikarie tycker det är jobbigt, hon har nämnt att han behöver vuxentillsyn (vad menas med det förresten???!!) och sedan i och med att hon inte förstår vad han säger så tycker hon att han är ännu konstigare.”

Exakt detta säger hon till mig.

Hon säger att han nu i vintrats blommat upp och blivit från en blyg liten kille till den han är nu. Något har hänt säger hon. Jag får nu veta att de tagit honom ut ur samlingen osv. ”Han vill måla ibland men han vägrar ta på sig förklädet. En gång skulle vi göra handavtryck men han vägrade, skrek och grinade och vi försökte aldrig igen” (Fast senare i samtalet visade hon teckningar och där fanns en med handavtryck!) Hon sa också att hon rekommenderar en talpedagog. Min son är nyfyllda 3. Han talar ofta mycket och gärna. Han har ett stort ordförråd. På morgonen och vid middagstid talar han som tydligast då kommer alla ord näst intill rena. Han sätter ihop begripliga meningar upp till 7 ord. Visst absolut han surrar otydligt också i mellan åt men jag som talar med honom om allt möjligt har upplevt det som att han så ivrigt vill tala om så mycket och hittar inte alla ord och då säger han bara nått, eller säger endel av orden slarvigt. (Är jag naiv????) Han gör sig förstådd och förstår när man talar till honom/ber om saker. Jag har noterat att han kan former, trekant, fyrkant, stjärna.. han kan peka ut färger men han säger, blååå (nyligen börjat poängtera att det är blåTT) , glön (grön), löd (röd), guul, losa (rosa), lila, svat, (svart) liit (vit). Visst kan han vara livlig, han har stooor humor den lilla själen, älskar att få andra att skratta. Vi upplever han som en ”normal” 3 åring, som ibland går fint från bilen till affären och ibalnd springer utan att höra, tvärstannar om man ryter i och går fint och ”aktar bilar”.

Jag funderar nu på att ringa förskolan och be om ett möte med alla lärare som har kontakt med mitt barn och höra om alla har samma syn. Jag fick verkligen en chock, känslan att de tyckte mitt barn var onormal och konstig och vildare än allt vilt (hon sa verkligen konstig). Jag fick känslan av att detta pågått ca 6 månader men de har aldrig nämnt annat än någon enstaka gång då de skrattat och sagt att” han är den som håller igång hela gruppen”….

Än min son onormal? Sitter alla barn alltid still? Pratar alla 3 åringar tydligt? Min pojke är bestämd, visst och säger om han inte vill något men de är väl utbildade att hantera alla barn, är det så konstigt och farlig om ett barn inte vill ha förkläde? …hjälp.

När ska man agera, vad är "onormalt"... Ska jag kontakta BVC för en utredning...

tack snälla på förhand