• MiloLK

    varför kan mina släktingar aldrig lyssna på hur jag vill att man ska >göra med mitt barn???

    bläääää! måste skriva av mig.
    Jag, min sambo och son är på vårat landställe med min mormor , morfar och moster. De ska lägga sig i allt jag gör och vägrar lyssna på vad jag har och säga.

    I morse ville min mormor gå ut och gå med min son och visst fick hon det men jag vill inte att han ska sova kl 9 på morgonen för då blir hela vår dagsrutin förstörd sedan. Han sover bara en gång per dag. Visst säger hon.
    Kvinnan kommer inte tillabka med ungen och nu ringer jag och kollar vad de gör? Jo då sover han likt förbannat i vagnen och har gjort det i 2 timmar.

    Han somnar alltid om man ska ut och gå i vagnen på morgonen och hon sa att han skulle gå och att om han blev trött skulle hon gå tillbaka men det struntade hon blankt i.
    Han kommer vafra helt slut i eftermiddag och somna supertidigt vilket kommer resultera i att han vaknar mellan 4 och 5.

    Det är bara ett exempel av måååånga. Igår när det var nattning ville han absolut inte sova och både mormor och moster stormar in var 5e minut och vill ta upp honom när JAG försöker få ungen att somna genom att sjunga, vagga, läsa saga .. ja ALLT.
     
    Är det konstigt att jag blir arg? Borde jag åka hem? Vi ska vara kvar i 2 veckor till........Känns inte alls kul när de kan respektera min barnuppfostran.....

  • Svar på tråden varför kan mina släktingar aldrig lyssna på hur jag vill att man ska >göra med mitt barn???
  • Kastrull
    MiloLK skrev 2010-06-18 14:09:28 följande:
     I morse sa jag ifrån igen
    Mormor ville ut vid 9 med honom IGEN men jag sa artigt att du hemskt gärna får göra det när han har sovit middag EFTER lunch, att det är jättesnällt att hon vill hjälpa till...
    Jag går på toaletten och när jag kommer ut sitter ungen likt förbannat i vagnen och hon säger att de bara ska gå en prommenad.............

    Vår natt avslutades 03.30 i morse så hoppas hon förstår vad som händer nu om man bryter en rutin. Vissa barn är väldigt känsliga och vissa klarar av det.
    De ska så fan heller. Right? Med tanke på vad du beskrivit i stycke ett så känns det uteslutet att det ska fungera som du hoppas på i stycke två.

    De låter helt vansinnigt att din moster -eller var det mormor- plaskar på ketchup när du uttryckligen sagt att ert barn inget ska ha. Väldigt gränsöverskridande.

    Men jag kan också se en möjlig anledning till att det fungerar som det gör hos er, nämnligen:
  • Kastrull
    MiloLK skrev 2010-06-17 15:46:59 följande:

    Nej... jag ger det en dag till. Min moster åkte hem idag så då kanske det blir bättre.. det är hon som är den största bitterfi****...........Mormor påstår att hon ska lyssna så vi ger det en chans till annars blir det ajöken.............


    ...detta.
  • Babblis
    saltabanditen skrev 2010-06-17 19:21:58 följande:
    Jag skrev att konsten att välja sina strider och minskat revirtänkande brukar komma med mognad vilket brukar gå hand i hand med ålder. Det betyder inte att det alltid är så, vilket du vittnar om. Glad

    Anser man att ketchups vara eller inte vara av ren princip (till skillnad mot tex allergi)  är att "gå och svälja vad som helst"  så är chansen stor att man är ung eller inte är speciellt mogen i sitt tänk.

    TS:
    Det jag har sagt är att tillsammans med andra är det ofta läge att välja sina strider. Ibland är inte ketchup det viktigaste i världen, vilket det blivit för dig.
    Och jo, jag vet vad jag pratar om vilket betyder att  jag inte ger dig medhåll.
    Vad duktigt klurig du var som fick till en liten pik där i början och med em vänlig liten smiley efter! Du skrev senare i nåt inlägg att någon skulle läsa om för att de missat poängen, så jag vill vänligen råda dig att inte kasta sten i glashus. Det kan ju se bra ut att ha svarat på någons inlägg även om man inte ens berör det viktiga i inlägget. Givetvis var det ju inte ketchupen som var det mest väsentliga för TS och inte heller det som jag kommenterade. Jag talade om barnets bästa gällande sovrutiner...nämnde inte ketchup över huvud taget. Varför då dilla om ketchup som svar till mig? Var det ditt sätt att försöka välja strid eller? Hihi Det hela blir ju rätt så taffligt och osakligt att svara mig på det sättet men det insåg nog du med.

    Du kan få kalla det att välja sina strider men jag anser att man väljer själv hur man vill bli behandlad. Accepterar man allt utan att säga ifrån så kommer givetvis folk att tro att man tycker det är helt ok! En konflikt försvinner inte för att man väljer att undvika att ta tag i den, den finns där coh gror under ytan istället för att man talar om den och löser problemet. Men jag förstår att problemlösning kanske inte är din starkaste sida att döma av sättet du svarat mig på! =) *vänlig smiley tillbaka*
  • kelgrisen

    Har bara läst TS men tycker ni ska åka hem. Har liknande problem med mina föräldrar angående vår dotter (och jag är 33 så ingen ung mamma om nu någon har synpunkter på det). Vår dotter är tålig vad gäller mat- och sovrutiner men de har haft en massa andra synpunkter på hur man tar hand om henne och vägrar lyssna. Livet är för kort för sånt bråk, stick därifrån så kanske de (förhoppningsvis) fattar att ni menar allvar. Eller så gör de som mina föräldrar och säger till mina syskon att jag och sambon är oansvariga och larviga... ;) men stå på er! Ni lever med er son varje dag, ni vet vad som funkar.

  • iolanthe
    saltabanditen skrev 2010-06-17 16:58:32 följande:
    Det är det jag menar också, att inte söka sig konflikter. Därav att jag sa att ni gör fel allihopa.
    Trots allt, hur lång tid lever ni tillsammans 2 av 52? Rutiner finns det tid för och eg vad gör dessa två veckor med andra rutiner än vardagens?
    I det långa loppet - ingenting.

    Tror att du är relativt ung och sas pinkar in revir. Att det är DU och absolut ingen annan som ska komma och komma. Man brukar få en mer avslappad attityd med åren.

    Visst är det viktigt att visa varandra respekt, du upplever som att de är respektlösa mot dig, har du funderat hur de upplever dig?
    Oberoende om ts är 20 eller 40 så drabbar det ju sonen då han får sin sömn förstörd.
  • Shira
    saltabanditen skrev 2010-06-17 16:58:32 följande:
    Det är det jag menar också, att inte söka sig konflikter. Därav att jag sa att ni gör fel allihopa.
    Trots allt, hur lång tid lever ni tillsammans 2 av 52? Rutiner finns det tid för och eg vad gör dessa två veckor med andra rutiner än vardagens?
    I det långa loppet - ingenting.

    Tror att du är relativt ung och sas pinkar in revir. Att det är DU och absolut ingen annan som ska komma och komma. Man brukar få en mer avslappad attityd med åren.

    Visst är det viktigt att visa varandra respekt, du upplever som att de är respektlösa mot dig, har du funderat hur de upplever dig?
    Men om man nu har SEMESTER vill man väl inte vara vaken hela nätterna med skrikande barn bara för att mormor inte fattar att han inte får sova när som helst??? Då blir det ju jättejobbiga veckor, knappast någon semester och det är det ju liksom inte värt kan jag tycka. Tror inte mormor var uppe vid 03 och tog hand om barnet precis...sen ketchupen ver ju liksom bara droppen som fick bägaren att rinna över...
  • Lena

    Har bara läst TS. Jag skulle ha gått in med henne till min mormor när hon vaknade kl 4-5 och låtit henne ta hand om barnet och gett mig och maken sovmorgon.

  • MiloLK

    Biljetten är  bokad och klar om 2 dagar. Vi är superlöjliga som ska åka hem och inte kan tåla lite kritik tycker hon men ska vi vara sams i framtiden ska vi nog säga adjö för denna gång innan det går över styr ÄNNU mer:P

  • CaCC
    MiloLK skrev 2010-06-19 17:42:20 följande:
    Biljetten är  bokad och klar om 2 dagar. Vi är superlöjliga som ska åka hem och inte kan tåla lite kritik tycker hon men ska vi vara sams i framtiden ska vi nog säga adjö för denna gång innan det går över styr ÄNNU mer:P
    Dåligt av dem att inte förstå. Men ni gör rätt i att åka därifrån och visa att ni menar allvar.
    SE HIT! kolla in min blogg! mammatill.blogg.se
  • Rödnäbba
    Shira skrev 2010-06-17 18:57:10 följande:
    TS! När sonen vaknar 4-5 i morgon bitti går du in med honom till mormor så hon får "hjälpas åt", så kan du och sambon sova vidare!
    Ja, det kanske skulle få dem att fatta.

    Håller med dig TS. De är respektlösa och du måste stå på dig. Det är ditt barn.

    Ett tips är att inte bli arg utan att var lugn och bestämd och bara upprepa gång på gång vad som är viktigt (så som man gör med små barn, vilket de agerar som..). Om problemen går ut över barnet så åker du hem (tex om du inte kan hålla dig lugn och det blir bråk eller om de gör något som är skadligt för barnet) 
  • MiloLK
    Rödnäbba skrev 2010-06-20 10:59:24 följande:
    Ja, det kanske skulle få dem att fatta.

    Håller med dig TS. De är respektlösa och du måste stå på dig. Det är ditt barn.

    Ett tips är att inte bli arg utan att var lugn och bestämd och bara upprepa gång på gång vad som är viktigt (så som man gör med små barn, vilket de agerar som..). Om problemen går ut över barnet så åker du hem (tex om du inte kan hålla dig lugn och det blir bråk eller om de gör något som är skadligt för barnet) 
    jo preics. jag försöker verkligen vara lugn då jag inte vill att min son ska få se sin mamma vara arg hela tiden.
  • Tygtiiger

    TS: jag hade nog i ren ilska tagit barnet och glatt gått in till mormor klockan halvfyra på morgonen och kvittrat att "NU har lille pelle vaknat, eftersom han fick sova i går morse så kan han inte somna om nu, men du tar väl lika gärna hand om honom nu som igår när ni var på promenaaad?" och passat på att sova!

    Tack och lov för att jag har den fantastiska mamma jag har (som a: inte hade låtit honom sova och b: med nöje hade ploppat upp klockan halvfyra. Hon är inte riktigt klok när det gäller barnbarnet. )


    Krupke, we've got problems of our own!
  • 3tjejer

    Hmm, låter tyvärr lite som min mamma. Inte för att hon skulle gett ketchup men det är bara för att hon själv inte tycker att man ska äta sött, inte av respekt mot mig. Däremot knallar hon glatt iväg på promenad men mina två äldsta för att göra mig en tjänst (dock utan att fråga om det är något jag önksar mig). Sen kommer hon tillbaka typ en timme efter normal mellanmålstid med två barn som bråkar och skriker (tja så reagerar de flesta med lågt blodsocker). Så när vi är där är det nästan alltid min mamma (barnens mormor) som är good cop och jag är bad cop. Alltid. Ganska trist!
    När jag har sagt till min första (då typ 3) att nu ska vi strax åka (mormor hörde också) så sätter sig mormor ner och läser en JÄTTElång saga. Åter får jag vara den elaka som sliter upp barnet från sagan. Hade mormor velat hjälpa mig (och barnet) hade hon såklart hjälpt barnet att göra sig färdig för att åka men nix.
    Nu börjar det bli bättre därför att jag håller mormor på avstånd. Tyvärr är det ju så att ska man träffas ofta och vill ha mycket hjälp med barnvakt så får man nog ge mormor rätt ibland trots att det blir fel. Blir det för fel så får man backa och hålla sig mer för sig själv. Mitt råd: det lönar sig att backa!!
    TS: Du vet bäst hur ditt barn ska skötas och vilka rutiner som funkar för er familj - hela familjen. Så se till att mormor, moster eller vem som inte får en chans att ta över. Du och sambon måste ha barnet nära er hela tiden om det är viktigt för dig att det blir på ditt sätt. Strunt samma vad andra tycker.
    Och på samma sätt; om du och sambon gillar avlastning, att träffa släktingarna ofta, vill låna deras hus till semester så får ni kanske låta de andra hållas till viss del.

  • MiloLK
    3tjejer skrev 2010-06-20 21:53:43 följande:
    Hmm, låter tyvärr lite som min mamma. Inte för att hon skulle gett ketchup men det är bara för att hon själv inte tycker att man ska äta sött, inte av respekt mot mig. Däremot knallar hon glatt iväg på promenad men mina två äldsta för att göra mig en tjänst (dock utan att fråga om det är något jag önksar mig). Sen kommer hon tillbaka typ en timme efter normal mellanmålstid med två barn som bråkar och skriker (tja så reagerar de flesta med lågt blodsocker). Så när vi är där är det nästan alltid min mamma (barnens mormor) som är good cop och jag är bad cop. Alltid. Ganska trist!
    När jag har sagt till min första (då typ 3) att nu ska vi strax åka (mormor hörde också) så sätter sig mormor ner och läser en JÄTTElång saga. Åter får jag vara den elaka som sliter upp barnet från sagan. Hade mormor velat hjälpa mig (och barnet) hade hon såklart hjälpt barnet att göra sig färdig för att åka men nix.
    Nu börjar det bli bättre därför att jag håller mormor på avstånd. Tyvärr är det ju så att ska man träffas ofta och vill ha mycket hjälp med barnvakt så får man nog ge mormor rätt ibland trots att det blir fel. Blir det för fel så får man backa och hålla sig mer för sig själv. Mitt råd: det lönar sig att backa!! an
    TS: Du vet bäst hur ditt barn ska skötas och vilka rutiner som funkar för er familj - hela familjen. Så se till att mormor, moster eller vem som inte får en chans att ta över. Du och sambon måste ha barnet nära er hela tiden om det är viktigt för dig att det blir på ditt sätt. Strunt samma vad andra tycker.
    Och på samma sätt; om du och sambon gillar avlastning, att träffa släktingarna ofta, vill låna deras hus till semester så får ni kanske låta de andra hållas till viss del.
    låter jobbigt.

    Jag kanske är en hönsmamma men jag hari nte lämnat bort min son mer än 2 ggr sen han föddes och nu är 1.½ år! Jag träffar absolut släkten ¨så min son får lära känna de oxå såklart men jag ber aldrig om hjälp då jag känner att jag inte behöver det så det kanske blir extra känsligt för mig om ngn försöker ta över utan att jag ens tycker att det är skönt? man kan spekulera hur mycket som helst igentligen men ´som du beskriver det lite med att du blir den onde i dramat känner jag mig nästan hotad till då min mormor daltar ngt extremt med mitt barn och säger stackars lilla dig och gör allt tvärtimot mina regler bara för att hon tycker synd om honom så fort han inte får som han vill. Då blir ju jag den elaka och hon den snälla och så ska man inte ehöva känna? Det ska ju vara kul att lämna över sitt barn.
Svar på tråden varför kan mina släktingar aldrig lyssna på hur jag vill att man ska >göra med mitt barn???