Läs och skriv svårigheter 9år!

Vem vill inte sitt bästa för sitt barn?
Om det har blivit utlovat att utredningen ska sätta i gång så ska det väl sättas i gång eller?
Föräldrarna, läraren, rektorn och en dyslexi kvinna har haft möte och dom sa att nu sätter vi i gång och hon skulle låna grabben 1 timme i veckan för att göra tester och det här utlovades i början av januari och vi är snart i slutet av februari!
Det finns både bra och dåliga lärare och just grabbens lärare är inte den klyftigaste på två ben!
Snart har 4de året gått och vad kan grabben?
Han blir retad för att han inte kan läsa eller skriv, han vägrar att stå framför klassen och göra redovisningar för han vet inte vad han ska säga.
Och nu i veckan hade han matte prov och efter mindre än halva tiden lämnar han klassrummet och skolan för att han har fått ont i magen och huvudet och läraren har inte mage att kontakta föräldrarna om vad som har hänt!
Som tur var hade han gått hem och inget hade hänt efter vägen men vilken lärare låter eleven bara dra mitt i allt och inte höra av sig?

Kaje:Om du inte tycker att vi föräldrar får reagera för att vi vill att våra barn ska få den bästa hälpen så vet jag inte hur du tänker!
Men det kanske är så att alla lärare håller varandra om ryggen och inte bryr sig om dom som har det jävligt svårt i skolan!
Nån måste faktiskt reagera och inte bara låta tiden gå och och allt bara blir svårare och jobbigare för barnet!

Då tror jag att du har missuppfattat mig. Vad jag vill göra klart är att det är svårt att skylla på folk som inte har den faktiska makten över något. Klart att det är bra med aktiva föräldrar. Men ta reda på vem som faktiskt är ansvarig för att utredningen görs och skyll inte på skolan i allmänhet. Jag har inte sagt att alla lärare eller rektorer är toppen. Jag har inte sagt att alla skolor är det. Men jag har väldigt svårt för när man på ett högst märkligt sätt målar ut hela svenska skolan och alla lärare som skit bara för att man har råkat illa ut. Om jag råkar ut för en klåpare till läkare eller en idiot i ICA-kassan så inbillar jag mig inte att all svensk sjukvård är dålig eller att samtliga kassörskor är IQ-befirande.
Vad jag reagerar på är tex då du skriver:
"Lärare alltså så jävla singriga så USCH, BARA DOM FÅR SIN LÖN SÅ SKITER DOM I ELEVERNA!!! fY fan!"
och nu igen
"Men det kanske är så att alla lärare håller varandra om ryggen och inte bryr sig om dom som har det jävligt svårt i skolan!"

Jag sliter otroligt mycket för mina elever och jag vet att de flesta av mina kollegor gör det också. På min fritid, för mina egna pengar, för låg lön, i en psykiskt pressande situation både för elever , för mig och mina kollegor och det  i en ekonomiskt mycket eftersatt sektor... Precis som jag skrev i inläget innan. Att då läsa uttalanden som dina känns rätt orättvist. Är du förbannad på den här läraren, den här rektorn, den här skolan så står det dig fritt att vara det. Jag vet inte hur just dom är och kan inte säga emot dig på något sätt i det. Men att slänga skit på alla oss lärare i allmänhet känns rätt lågt.

Vill du komma någon vart så se till att sätta eld i baken på rätt personer. I inlägg nummer 76 så skriver Eldo om samma sak. Bara för att skolan har möten innebär inte det att de nödvändigtvis har ansvaret för att utredningen drivs framåt. (Även om de också skulle vara inkompetenta.) Att lägga det ansvaret och vara förbannad på fel person/er ger nämligen ingen effekt. För mig känns det mer som att du i din upprördhet sparkar åt alla håll. Kolla upp vem som har ansvar för vad istället.

Jag har aldrig dragit alla över en kam men däremot känner jag att du försvarar den här läraren!
Jag tycker att det är dålig stil att inte lärarna på GRABBENS  skola inte tar tag i saker!
Dom har haft ett möte MED dyslexi kvinnan som har sagt att dom nu drar i gång utredningen men inget har hänt!
Jag pratar inte om hela sveriges alla lärare och skolor utan GRABBENS skola, du kanske är en bra lärare som rår och bryr dig om dina elever och ser till att alla får den hjälp dom behöver men det gör inte GRABBENS lärare!

Det låter på dig som att jag inte får vara arg på hur dom behandlar grabben utan att du ska känna att jag drar alla över en kam!
Det finns som sagt jävligt bra lärar som sätter eleven i första hand och hjälper dom som behöver extra hjälp, det finns tillochmed lärare som själv drar igång utredningar utan att föräldrarna bett om det så var det med min kusin och hon är jätte duktig nu!
Sen finns det sånna som bara låter tiden gå och inte uppmärksammar vissa elevers svaghet!
Ju längre tiden går desto mer kommer han efter i sin utbildning och hur ska han kunna söka jobb eller komma in i gymnasium om han inte kan ta sig igenom grundskolan???

Jo förresten den som är ansvarig är rektorn i sammarbete med klass läraren och Dyslexi kvinnan som ska komma till skolan en gång i veckan 1 timme för att hjälpa grabben!!!

Det jag citerade anser jag faktiskt var riktat mot lärare i allmänhet och inte mot just den här läraren.

"Lärare alltså så jävla singriga så USCH, BARA DOM FÅR SIN LÖN SÅ SKITER DOM I ELEVERNA!!! fY fan!"
och
"Men det kanske är så att alla lärare håller varandra om ryggen och inte bryr sig om dom som har det jävligt svårt i skolan!"
Det är ganska tydligt att dra alla lärare över en kam som jag ser det.

Jag anser att jag ganska tydligt skrivit att du får vara arg. Jag har förklarat hur sånt här hanteras i de flesta skolor och kommuner och försökt få dig att förstå att ansvarsfördelningen kanske inte ser ut som du tror. Jag har försökt förklara att din ilska ger bäst effekt om den risktas mot rätt personer. Jag tipsade dig också om att vårdgarantin ska gälla för en dyslexiutredning. (Men det förutsätter förstås att rätt personer håller i utredningen och inte en rektor som inte har kompetensen att utföra en dyslexiutredning.) Jag har inte varit arg eller ilsken utan har hållt en normal "samtalston".

Och det låter märkligt att rektorn ansvarar för en dyslexiutredning. De brukar nämligen inte ha den kompetensen och då tycker jag att det är ett märklig ansvarsfördelning på den skolan och i den kommunen. I vanliga fall är det andra instanser som har det ansvaret och sen får skolan ta del av utredningen, om föräldrarna vill det.

Vi kommer ingen vart med den här diskussionen!
Vad jag söker är stöd inte nån som tar åt sig för att jag är less och arg på hur det går för oss!
Jag ber om ursäkt för hur du upplevt mitt skrivande och min upprördhet!

Hej
vet inte om all diskusion är över men jag har en 9-åring och när han började skolan gick allt trögt, han hatade att läsa, matten var skit och det enda som var skoj var gympan. Sedan uppdagades att han behövde glasögon, rejält översynt så all text var ju suddig, och då blev allt lite bättre. Under ett halvår skyllde man på glasögonen men att läsa blev inte roligare. Då ställde vi krav på utredning, det tog 3 månader så var all utredning klar, det var flera långa tester (totalt 3 haldagar) och sedan en redovisning för oss och sedan skolan. Och nu när han började 3:an fick han stödhjälp med läsningen, spela ROBO MEMORY under 5 veckor varje dag på skolan och nu, även fast vi bägge vuxna fått lägga tid på läsning varje kväll (det kan vara läsa Kalle högt, en bok, eller försöka läsa hela textremsan på TV) alla varijanter är bra bara det är lustfylld läsning och..... dit jag vill komma det har gett resultat. Han har nivå 14 på LUStäst och de ska ha nivå 15 när de går ut 3:an och terminen är ju inte slut än Men visst tusan drar vi föräldrar tunga lasset med evigt traglande av läsninbg, och planering osv. men det är värt det när han själv äntligen börjar inse att det ger resultat. Daisy spelaren har också varit ett fantastiskt hjälpmedel som han använder då och då, men varje idag ibörjan. Den kan ni också ställa krav på skolan att få.

Vi fick höra nu i går av grabben att han har haft första träffen med dyslexikvinnan, dock har inte skolan på nåt sätt sagt till oss att nu börjar vi, vi har inte kunnat förbereda grabben om att i morron kommer hon och ni ska göra detta, utan hon bara kom dit 2 månader efter att dom sa att nu börjar vi utredningen!
Jag frågade grabben vad dom hade gjort och han sa att.... vi läste, gjorde matte och skrev och hon ställde frågor!
Jaha, vad läste du? -ord och meningar! Ok, vad för ord och meningar? -Vet inte och rycker på axlarna!
Jag frågade vad hon ställde för frågor? -Om jag trivdes på skolan och om jag tyckte det var svårt att läsa!
Ok var det mer frågor? -Vet inte och rycker på axlarna!
Vad var det för matte då? -Vet inte, kommer inte i håg?
Vad skrev du då? -Rycker bara på axlarna?

Ingen har sagt till oss vilken LUS nivå han ska ligga på eller vart han ligger nu och han får bara träffa dyslexikvinnan vid 4 tillfällen en timme/tillfälle alltså 4 timmar sammanlagt, räcker det?
Vad innebär LUS?
Vi läser med honom varje dag förutom fredag/lördag men han tycker att det jätte jobbigt att läsa, gäspar väldigt mycket när han läser oavsett tidpunkt.
Han har glasögon när han läser men det verkar inte hjälpa, i matten är tillochmed dom lättaste lästalen svåra!

Nu är grabben 10år och går i 4an och nästa år är det ju dags för nästa internationella prov, förra internationella prov som gjordes i 3an klarade han inte av ett enda delprov så man är ju närvös in för nästa!
Han har problem med klockan också, den kan han inte ännu mer än hel, halv timme och kvart i och kvart över!
5 i halv och 5 över halv är svårt och digitalklockan behöver vi inte ens tala om!

Jag kommer att ha kvar tråden så länge grabben har sina svårigheter och tar gärna emot råd och tips och stöttningar!

Hej vi fick ju lite panik när vi insåg i ettan att hela 6-års hade gått honom förbi och att det hann gå eg till trean innan vi fick korrekt hjälp. Vi öste på honomn allt och då tog det stopp, blev övermäktigt. Så istället för att tragla 20 minuter läsning läste vi 4 minuter men då gällde det att ha så få fel som möjligt. Sedan fick han välja en mening i texten och skriva av den minst två gånger men det absolut finaste han kunde, inte mer det blir för jobbigt. Detta ökade motivationen rejält, liten men intensiv träning och det blev en så mkt bättre stämning hemma. Matten fick han träna 10 minuter på annas burkar på nätet med en äggklocka berdvid honom, då behövde han ju aldrig fråga - räcker det nu, är det klart nu, är det klart nu.....

Klockan har kommit först nu, men vi har tagit det i små steg. Vi har resonerat så att de kunskaper han ska ha behöver han kommit i kapp till 9:an då slutliga betyg kommer och då känns det inte lika stressigt med att trycka in alla kunskaper  

hej kände ingen det där när du förklarade hur din son beter sig när han ska göra läxor. Jag är själv dyslektiker och jag är jätte rädd att min son(8år) ska va det med. Barnen går hos specialpedagog en gång i veckan. Jag är rädd att de ska missa om han är det. Hans läsning har blivit bätttre men det känns som han har tagit ett steg bakåt i stället för framåt. Förstår så din oro. Men lite av det här att inte vilja och tänka på annat när man ska göra läxor det hör nog till pojkar i den åldern tror jag. Lycka till med allt!

Jag har bara försökt att ge ett skolperspektiv utan behöva känna att få sk-t kastad över mitt yrke i vida svep. Jag tycker att mina förklaringar och tips har försökt att stötta dig på ett konstruktivt sätt. Jag har inte skrivit något som jag anser trycker ner din situation, snarare tvärsom. Jag trodde (i mitt naiva jag) att det kunde underlätta att kämpa åt rätt håll genom att förstå skolstrukturen bakom det hela. Om du hellre är ute efter att få sympati ifrån andra föräldrar som inte kan förklara utifrån ett skolperspektiv hur saker och ting fungerar eller hur ansvarsfördelningen i allmänhet ser ut så står det dig fritt att välja det.

Jag undrar hur det gick för pojken som väl är vuxen nu.