Hon bara råkade, i sin förvillning, deprimerad som hon va
Vissa tragiska livsöden måste följas upp med kurator och någon form av mentorskap eller
rådgivning.
Pappan i 2-barnsfamiljen tog livet av sig för några år sedan.
Mamman blev förhoppningsvis erbjuden psykologisk hjälp med mera insatser men svarade
stolt (kanske enligt sin kultur hur hon ska vara stark och självständig o s v).
Dottern är nu 14, sonen 6 (som inte är normal). Hon råkade bli gravid med en landsman som tidigt sade ifrån att han inte ville ha något barn med henne. Hon gick alltså hem och teg om saken och födde nyligen sonen som inte kan andas utan hjälp (trots att han inte är tidigt född). Vem och hur barnen hemma passas vill hon försöka sköta själv. Hon döljer alltså sanningar i deras liv -
vilket de givetvis kommer att få lida ännu mera av.
BB är begränsat att vara en plats barnet tas ut och inte mycket mer än så finns väl där, bara hon
nu håller tyst om saker så mycket som möjligt!?
Även om hon skulle bokas hon en s k kurator är det inte säkert att denna är något vidare talför och vill/behöver fråga speciellt närgående frågor om hur de har det där hemma o s v...
Vad gör hon där på BB kan man undra. Tiger och lider och låtsas så gott hon kan? Ingen frågar heller om det inte vore en bättre lösning att adoptera bort barnet eller fosterhem. Är det familjens öde att de ska leva i skymundan borta från stöd och hjälp därför att det inte står i papprena allt galet de genomlevt eller kommer samhället att fungera också för dessa stackars vilsna människor?
Tänk vad ovetskap och okunskap kostar!!
