På det psykiska planet finns vissa generella skillnader mellan könen.
MEN; sen är frågan om de skillnaderna till största del är skapade/socialiserade eller medfödda.
Jag tror på det förstnämnda; jag tror det allra allra mesta beror på hur genusnormen ser ut. Eftersom till och med små nyfödda bebisar blir behandlade olika av den/de vuxna som håller i dem, beroende på vilket kön de tror bebisen har så är jag övertygad om att de allra flesta könsskillnader beror just på normer och förväntningar.
Det finns ju mängder av studier som t ex visar att:
* flickor blir bemötta med ett mer komplicerat språk och involverade i mer komplexa samtal än pojkar i tidigare ålder (och får därmed ofta ett försprång rent språkligt)
* pojkar blir oftare bemötta med klander och uppmaningar än flickor (vilket förstärker självbilden för många pojkar att de bara ÄR "busiga" och faktisk inte KAN sitta stilla och lyssna)
* flickor uppmuntras i mycket högre grad än pojkar till samarbete och hjälpsamhet (vilket väl kan låta trevligt, men också leder till problem när många flickor/kvinnor får "duktig-flicka-problem" och inte någonsin lärt sig säga nej)
* pojkar uppmuntras i högre grad till konkurrens och tävlan (vilket kan vara positivit i bemärkelsen att man vågar "ta för sig", men också negativt då många män kan känna en jobbig "tyngd" av att alltid behöva "hävda" sig).
mm mm.