• maar79

    Pappan ska ha dottern 1½ vecka..

    Kommer bli jättejobbigt!!! Hon har bara sovit hos honom 2 nätter i rad förut och nu ska hon vara där 1½ vecka. Inte för att nekar honom eller att hon inte kommer att ha roligt men det kommer att vara skitjobbigt!!! Har iofs bebisen hemma men ändå =( Är det nån som jag kan ge ett uppmuntrade ord vore jag tacksam!
    PS. Har jag rätt att träffa henne under den här tiden?

  • Svar på tråden Pappan ska ha dottern 1½ vecka..
  • Impega
    maar79 skrev 2010-07-16 12:21:32 följande:
    Kommer bli jättejobbigt!!! Hon har bara sovit hos honom 2 nätter i rad förut och nu ska hon vara där 1½ vecka. Inte för att nekar honom eller att hon inte kommer att ha roligt men det kommer att vara skitjobbigt!!! Har iofs bebisen hemma men ändå =( Är det nån som jag kan ge ett uppmuntrade ord vore jag tacksam!
    PS. Har jag rätt att träffa henne under den här tiden?
    Tror inte du har någon rätt att träffa henne, men pappan kanske är schysst o låter dig göra det ändå...

    Men sen kanske det inte är det bästa för barnet om du dyker upp plötsligt och sen försvinner lika plötsligt igen.

    Hur gammal är hon?

    Jag tror det hela kommer gå kanon! 
  • maar79

    Hon är 2 år. Jag vill ju absolut inte göra henne ledsen såklart! Hade hon varit större så skulle jag ju kunna prata med henne i telefon men hon säger inte så mycket än. Jag får försöka sysselsätta mig helt enkelt.. Tack för peppningen!

  • Stora Havet

    Jag har ingen koll på vilka rättigheter och lagar som gäller i detta, men om man (gäller båda föräldrarna) vill barnets bästa så måste väl föräldrarna kunna komma förbi på en fika tillsammans med barnet och att ringa och säga godnatt varje kväll.  Barnet är ju så litet. 

    När jag har varit borta (max 4 dagar) från min två-åring så har jag ringt varje dag och pratat (monolog från min sida mest) med mitt barn och även om barnet inte pratar än så har det känt igen min röst och blivit glad. Jag har då använt uttryck som jag brukar använda, återkoppla till vad pappa och barnet har gjort.

    Att få komma förbi och träffa barnet fast än det inte är "min" vecka tycker jag är alldeles normalt (om inte föräldrarna hatar varandra så mkt att de inte kan vara i samma rum), det visar på respekt för barnet. Sedan kan man ju prata i positiva ord om pappan (eller mamman) och uppskattande om vad de har gjort tillsammans.

    Hoppas det går bra för dig TS och att veckangår fort fort.

  • Lidor

    Hej ! De är inte självklart att ens barn får ha kontakt med den boendeföräldern. Pappan har tydligen rätt att neka till allt , men detta gäller ej mamma för då skulle de gå riktigt illa. De är märkligt för barnets skull skulle de vara tryggt att få höra (då i detta fall sin mamma). Så barnet inte undrar var mamman tagit vägen, tänk hur tom ett barn kan känna sig inombords att i detta fall den närmsta föräldern inte finns där eller dens riktiga gossedjur mm. Och framför allt smart drag av pappan i synen framför sitt barn , att pappa bryr sig om barnets känslor och ha förståelse för hur banet kan känna sig. Detta kan ju även bidra till bättre relation mellan barnet och fadern.

  • maar79
    Lidor skrev 2010-07-23 00:14:16 följande:

    Pappan har tydligen rätt att neka till allt , men detta gäller ej mamma för då skulle de gå riktigt illa.
    Håller med dig. Ibland känns det faktiskt så. Jag som boendeförälder vågar aldrig säger nej till nånting men när han har umgänge så känns det som att jag måste be om lov för att få prata med eller träffa dottern.

    Vi är sams, just nu iallafall.., så vi har pratat om att gå på Skansen en dag. Hon är väldigt svår att prata med i telefon men jag kan ju såklart prata med henne fast det blir en envägskommunikation =)
Svar på tråden Pappan ska ha dottern 1½ vecka..