Ligister på lugna gatan, hur göra? Lite råd.
Är lite fundersam hur jag ska hantera en viss situation som är ganska obehaglig.
Vi bor på en rätt lugn gata, parhus och de flesta har man hejat på då och då och de är trevliga.
För ett tag sedan flyttade det in en familj i ett av husen, bestående av föräldrar med två killar i elvaårsåldern.
Man ska absolut inte ha förutfattade meningar men man såg direkt att den ena killen betydde trubbel,
många känner nog igen stilen, slängiga rörelser, kaxigt utseende, sparkar på soptunnor och ropar och skriker.
Typiskt nog ligger deras hus också närmas lekplatsen.
Hur som helst, de har inte synts till på ett tag och allt har varit lugnt.
Så idag på eftermiddagen så skulle min kille, nyss fyllda fem år cykla till lekplatsen och se om pappa och lillebror var där, lekplatsen ligger bara ett par hus bort så jag stod på balkongen och tittade på honom.
När han kommit dit, sett att pappa och lillebror inte var där och som bäst håller på att vända sin cykel (jobbigt med stödhjulen) så dyker denna kille upp i sällskap med en annan kille i samma ålder.
De ställer sig på var sin sida om min femåring och börjar hålla på med hans cykel, tuta på tutan och inte släppa förbi honom. När jag ropade till honom från balkongen tittade upp mot mig och rusade iväg.
Min unge grät när han kom cyklande hem.
Jag sa till honom att om det händer igen ska han genast tala om det så ska jag och pappa prata med deras föräldrar. Det lovade han att göra.
Nu såg jag dem driva runt på gatan igen, samma rastlösa slängiga rörelser och skriande ljud och man ser på dem att de bara letar efter jävulskap de kan ställa till med.
Vi har ju saker i förråd, på tomten och vi har två älskade kaniner i en hage på tomten och nu när jag ligger med ont i halsen och egentligen ska vila kan jag inte låta bli att oroa mig för om det är vår tomt som ska bli drabbad.
Hur sjutton gör man??
Man vill ju inte stöta sig och springa till föräldrarna och säga till efter en gång och man kan ju liksom inte säga till att något kommer att hända, och ändå är det ju så irriterande att bara vänta på vad de ska hitta på.
Ni tycker säkert det är jättefånigt men det är rätt jobbigt, kanske är det nån mer som vet lite hur jag menar, som känner igen typen.
Vad ska vi göra? Ska vår son inte kunna cykla till lekplatsen själv mer?