Skulle du vilja vara ledig från dag 1 av graviditeten - om det var möjligt?

nej men kankse att de skulle vara en möjlighet för alla som vill att vara hemma 2-3 månader innan, med någon form av ersättning. Kankse inte full men iaf. (vet att man får använda föräldradagar innan osv, men dem vill man ju inte slösa på). Själv fick jag HP å kommer ta lite semester innan den. Orkar tyvärr inte fullt ut hela graviditeten. Men tycker med de är trist att bara gå hemma.

Inte från dag ett. Men som nu har jag haft foglossning sen v 15 så hade varit skönt att kunna få vara hemma då eftersom jag har ett tungt arbete, men det är omöjligt att bli sjukskriven på heltid nästan.

har varit hemma större delen av båda mina graviditeter o kan lova att de e sjukt tråkigt,. visst skönt 1-2 veckor, men nu e ja bara extremt uttråkad o då har ja varit hemma sen v 15 o har 10 veckor kvar innan bebisen kommer.

Men skulle nog varit skönt att va hemma dom 2 sista månaderna bara.

Det bästa hade varit om det var helt frivilligt, man kunde gå de dagar man orkade och när man inte orkade/mådde för illa så behövde man inte... men det är ju orealistiskt ^^

nej, har varit hemma sedan v. 24 och håller på att gå under av rastlöshet. Har nu bara 7 veckor kvar innan bebisen kommer men det har varit en lång graviditet.

Nej gudars, då blir nog graviditeten väldigt lång!

Nej, det skulle jag inte vilja. Däremot skulle det kanske vara skönt att få gå ner i arbetstid lite och det vore ju bra om sjukskrivningar gick igenom i princip automatiskt. Att vara gravid är inget som helst normaltillstånd och påverkar kroppen på mängder med lustiga sätt som definitivt påverkar arbetsförmågan för vissa.

Låter riktigt trist. För en annan som dessutom bara förr missfall hade det varit väldigt konstigt att vara hemma och börjat jobba vid missfallen. Hade snarare behövt en månad ledigt DÅ. Däremot vore det ju toppen om folk frivilligt kunde vara hemma sista 2 månaderna. Men vi har det så förspänt i Sverige med lång betald föräldraledighet om man jämför med andra länder inkl vissa grannländer. Det känns lite girigt att vilja ha ännu mer. Jag skulle snarare vilja satsa dem pengarna på åldringsvården.

Nej absolut inte bara sådär, det verkar väldigt onödigt när de allra flesta mår riktigt bra under hela graviditeten. Men jag tycker att det är uppåt väggarna att man inte får vara sjukskriven pga av gravidsymtom om man inte mår bra. Förstår inte skillnaden på om man kräks pga av matförgiftning eller graviditet, eller inte kan gå pga av foglossning eller ryggskott.

nej, absolut inte. Jag tror att man mår bättre av att vara aktiv istället för att ligga hemma och leta krämpor. Däremot ska man kunna bli sjukskriven om man inte mår bra under sin graviditet. Man skulle också kunna få havandeskapspenning lite tidigare i vissa yrken, men inte hela graviditeten.

Kul argument Om man inte klarar av att smyga med sitt illamående på jobbet så är det ju ännu svårare att smyga med att vara ledig! Hur döljer man det...

Nej absolut inte om jag var frisk. Jag hann gott och väl förbereda mig innan jag ens blev gravid Däremot tycker jag det ska vara "lättare" att få igenom sjukpenning för en gravid med krämpor/sjukdom som inte kan jobba. Och jag tycker inte staten ska gå in och ersätta någon som måste planera och förbereda sig i 9 månader inte

Jag har varit "ledig" sen i v.5. och ända till förlossningen.
Särskilt roligt har det dock inte varit eftersom jag varit/är sjukskriven.

Tycker ABSOLUT att det är en självklarhet att det ska vara lätt att bli sjukskriven under graviditet.
Jag har själv inte haft några problem med FK men vet ju andra som haft det.

Absolut inte! Det låter fullkomligt befängt. Behöver man nio månader hemma för att förbereda sig inför livet som förälder så var det nog ingen bra idé att bli gravid över huvud taget. Visst, man är sjukt trött i vissa perioder och det är inte jättekul att sitta på jobbet och må illa, men under en normal graviditet klarar man att jobba. Sedan finns det de som faktiskt inte kan arbeta, om det nu är på grund av extremt illamående (finns ju de som knappt får behålla någonting alls, utan hamnar på sjukhus med dropp), svår foglossning och ett arbete som kräver full rörlighet eller riskgraviditet som kräver mycket vila och stillhet för att slippa missfall. De som drabbas av något sådant ska naturligtvis få vara hemma, men det får de väl oftast? Jag har några kompisar som avrit sjukskrivna delar av graviditeten för sådana saker. Själv fick jag igenom 25% sjukskrivning i v 33 eftersom jag aldrig lyckades sova på nätterna. Var uppe och kissade var tjugonde minut ungefär. Å andra sidan hann jag inte dra nytta av sjukskrivningen särskilt länge. Fick igenom den på måndagen. På onsdag eftermiddag gick vattnet och på torsdag kväll föddes sonen.

Jag tycker att många gravida kräver lite för mycket dalt om jag ska vara ärlig. Många hävdar bestämt att de "måste" vara lediga minst en månad för att orka med förlossningen och för att ordna allt som ska vara klart innan babyn kommer. Vila i en månad? Jag vet många som åkt till BB direkt ifrån jobbet och klarat förlossningen alldeles ypperligt. Och vara ledig för att shoppa barnkläder och ordna med vagga och vagn? De flesta av oss jobbar ju inte 18 timmar om dagen sju dagar i veckan. Med ett uns av planering hinner man med sådant.

Kom igen när ni ska adoptera och landet kräver att ni båda åker dit både en och två gånger i förväg. Ni kanske måste stanna i veckor, men eftersom ni ännu inte fått barnet i er vård så får ni inte ta en enda timme föräldrapenning. Där behövs en reform.

Va, ledig från dag ett med betalt!!! Det är ju helt sjukt...

1 Graviditet är ingen sjukdom.
2 Man kan få nedsatt arbetsförmåga även när man är gravid och man kan få vissa tillstånd pga graviditet som sätter ner arbetsförmågan som faller inom ramen för sjukförsäkringen. Dessa tilstånd ska man n-vis få ersättning för.

MEN

varför vill man vara ledig? Trivs man inte på jobbet? - byt jobb! Orkar man inte med? - gå ner i tid/flexa/ta semester/tjänstledighet utan lön ja vad tusan som helst men varför ska "alla" andra betala för detta.

Och hu så långtråkigt det skulle bli... (inte för att jag skulle ha problem att sysselsätta mig) men inte få träffa arbetskamratar, utmana mig själv intellektuellt m m

Nej, fram för att det både ska vara normalt och norm att jobba så länge man har möjlighet! Arbete i allmänhet skadar inte.

No way!
Har jobbat till dagen innan förlossningen båda gånger. Skulle aldrig, om jag inte verkligen blev *sjuk*, velat vara hemma en minut mer än nödvändigt.

jag säger bara en sak... är man riktigt dåligt, orkar man inte att ha tråkigt... jag har varit hemma sens v.13 och jag eftersom jag faktiskt mår så hoppas dåligt har icke haft tråkigt en enda sekund... allting ta dubbelt långt tid, bara att äta frukost (de dagarna man har tur och kan) ta hela vägen till lunch...allting smått som man tog förgivet innan bli till jätte projekt... och visa dagar bli man till då med deprimerad då man inte funkar i vardagen... man bli social handikapad och isolerad dessutom

Självklart är jo inte detta självald, alla grav komplikationer... och självklart hade jag hellst av allt, jobbat till v. 32 åtminstande och sen sökt HP  men nu gå det inte och då ska vi som är sjuka inte behöva ha krångel med FK och hela det hela...

Vi har pratad mycket om det där med att vara ledig under sin grav med vänninorna och de flesta hade verkligen önskad att det var möjligt att vara hemma i alla fall 3-4 mån innan babysen kommer så man hinner, fixa allt, njuta och vara lite i sin egen bubbla, precis innan man bli mamma...
Hur det hela skulle i så fall finansieras bli jo en anna femma...för inte vill skattebetalarna betala en frisk indivit för att sitta hemma och flumma när den kan känna pengar åt samhället ...och ingen vill röra sin FP innan heller...

men mår man dåligt på grund av grav komplikationerna ,bli det en hel anan femma, tycker jag

Nej, varför skulle man vara det?? Förstår om man mår jättedåligt och kräks konstant eller har jobbig foglossning, men inte annars. Skulle iofs vara lite mysigt att vara hemma sista månaden kanske då det börjar bli lite tungt.

Nej, tycker inte att staten ska bekosta det om man är frisk. Däremot ämnar jag att inte jobba heltid from nu (BF feb), men det är dels för att jag har en skada som jag är deltidssjukskriven för. Men om skadan blir bra och jag inte måste vara sjukskriven så planerar jag att jobba deltid och bekosta det själv. Jag gör det för att inte ta ut mig för mycket innan och njuta av graviditeten, så det är ren lyx som jag inte vill att nån annan ska stå för. Jag kommer inte att jobba alls ungefär 1 ½ - 2 mån innan beräknad BF, men tänker inte ta ut nån FP eller så då.

Jag trivs jättebra på mitt jobb, men nu när jag är gravid vill jag ha möjlighet att ta det lite lugnare. Det är väldigt stressigt, men inte så tungt. Därför väljer jag det själv, endast i samråd med min sambo (och chef som måste godkänna tj.led).