Tips mot foglossning om natten...

Jag har lagt till en skumgummimadrass i sängen nu, jag har även klippt ett hål i en kudde som jag ligger med rumpan i för att få maxstöd till höfterna... Jag har kudde mellan knäna, en filt runt magen, vetekudde och tar alvedon... Ändå är det skit! Är i v. 22 nu, ringde min BM och hon sa att det kunde bli bättre efter v. 26 och att jag ska vila.
Vila är svårt då jag precis börjat på nytt jobb där jag är lärare på förmiddagarna och jobbar på fritids på eftermiddagarna, eftermiddagarna tillbringar vi som oftast i skogen en bit ifrån skolan så det blir en hel del rörelse. Jag vill verkligen inte trappa ner då jag trivs kanon med jobbet... Är det skadligt att inte vila?

Har det blivit bättre för någon av er ju längre graviditeten gått?

Är glad att sängen jag har hemma är bra (och att vi valde den mjukare sängen när vi köpte säng för några år se) men har veckopendlat ett tag och då fick jag lägga en luftmadrass under bäddmadrassen för att klara av att sova då kunde höfterna sjunka ner och samtidigt blev det stöd för resten av kroppen...

Vända sig är en plåga så glidiga lakan och ett glidigt nattlinne - ska underlätta men jag kan inte sova med kläder på mig så det blir bara lakanet för min del....
Åsså har jag spänt fast en kudde runt ena benet med ett resårbälte för att annars tappar jag den under natten och på morgonen gör det ooooont...

vad är tens?

ngn elstimuleringsgrej som sätter igång kroppens egna smärtlindringssystem

Jag använder TENS ibland, det lindrar absolut, men tycker det kan kännas värre efteråt :/ använder kryckor, alvedon och älskade vetekuddar samt bälte. Men nu den senaste tiden har det varit så ömt att bältet gör ont. Bälte har jag köpt av sjukgymnast och TENS maskinen har jag hyrt på samma ställe. Kryckor lånar jag av mamma som fick dom när hon gjorde illa sig för längesen, men jag har dom mest som trygghet. Tillexempel om jag skulle vara tvungen att ta mig ut och min kille inte e hemma. Har inte använt dom än. Känns lite pinsamt...

När jag går upp och går på toa på natten fasar jag för smärtan jag vet att jag kommer behöva genomgå. Då brukar jag tänka på att ta små små steg, och gå med högerfoten först (vänster sida är värst för tillfället) och när jag ska sätta mig/gå upp från toan brukar jag tänka på att det är knäna/benen som får göra jobbet. Jag försöker hålla bäckenet så stilla som möjligt och slappna av, då jag märkt att det bara blir värre av att spänna sig. Då blir det lätt kramp, vilket är olidligt smärtsamt och tårarna sprutar. Jag har haft ont sedan vecka 20 ungefär, är i vecka 27 nu. Sedan en vecka tillbaka är jag så gott som sängbunden :( men jag misstänker att det är ngn nerv i kläm eller ngn muskelinflamation som förhoppningsvis är tillfällig. Det ilar liksom i skinkan.

Det ska bli så kul att få se min lilla bebis i december och blir påmind om varför jag har så ont, och vilken fantastisk sak som väntar, varje gång han sparkar. :)

lycka till tjejer!

Du har fått de flesta tipsen redan.

Något som är värt att tänka på är att man får mer ont på natten om man anstränger sig mycket på dagen. Så om det inte funkar med sömnen alls behöver man i något läge börja avlasta dagtid också.

För mig är det glasklart skönare att gå med kryckor och jag får mindre ont på kvällen, så det är värt att strunta i att man känner sig fånig.

Jag har också JÄTTE stora problem med foglossning på natten . Vet inte var jag ska ta vägen ibland när jag vaknar. Tycker jag har testat allt men inget funkar. Men tack för alla tips här :)

Jag har vänt mig till kiropraktor som gjort underverk! Fantastiskt att kunna känna dig så mycket bättre. Vet hur jobbigt det är ned foglossning, så jag rekommenderar starkt att gå till en kiropraktor istället för att genomlida detta h*lvete varje dag.

Obs! Dock rekommenderas inte kiropraktor i början av en graviditet. Men jag fick klartecken av både BM och mödravårdsläkaren kring när jag gjorde glukosbelastningen.