Vad är hans jobb och vad är mitt?

Hej.

Min sambo och jag är värdlsbäst på att leva i två skilda pooler! Hans intressen är helt på andra sidan måttskalan gentemot min.
Det jag har svårt för är att hitta balansen för min egen del. Rättvisa via milimeter tror jag inte på för en sekund, men hur vågar jag gå hela vägen ut för att hitta vår rättvisa?
Som exempel är han otroligt snabb på att göra de försat 80% av jobbet. Igår var det kaos i köket efter att vårt barn hade en besvärlig dag. Han röjde loss som tusan och jag gick och la mig. När jag kom upp i morse noterade jag att han inte tömt ut grumligt diskvatten, det låt matrester kvar i diskhon, på diskbänken fanns en haklapp och ett glas, på spisen stod en stekpanna med stekspade i, på köksbordet låg det matrester och var en haklapp och en tvättlapp. Varken diskbänk, köksbord, barnstol eller spis var avtorkat.
När han rakat sig har han efter ett par års tjat lärt sig att skölja ur hårstråna ur handfatet. Däremot lämnar han nästan alltid kvar sin blöta handduk på "fel" ställe efter duschen, det står after shave, deo och hårvax kvar på handfatet och så vidare.

Det finns tusen små små exempel på saker han inte ser, men som jag noterar. De där sista stackars 20 procenten. För honom tar det verkligen 80% av tiden att göra de sista grejerna, medan jag gör det på en handvändning.

Han (liksom många män) ser inte dessa saker, det gör jag. Ska han eller jag göra de sista 20%? Måste han "lära sig"? Blir han "mammad" om jag gör det?
Vad är egentligen okej?

Hej!
Det bästa är om ni kan komma överens om vilken nivå ni skall ha på arbetet hemma och hur ni skall fördela det. När man lever tillsammans är det alltid att ge och ta och kompromissa. Ni behöver kunna prata med varandra och förstå varandras olika synpunkter. Om det blir så att du städar upp de sista 20 % alltid så tror jag att du kommer att blir väldigt trött på det och missnöjd. Det kommer er relation inte att må bra av. I ett förhållande är det så att det som är viktigt för en är viktigt för båda. Man skall inte motarbeta varandra. Det är lätt att hamna i en maktkamp men det leder ingen vart. Försök få till stånd konstruktiva samtal där ni klargör era åsikter och behov. Ni behöver gå varandra till mötes. Det är det som du/ni tycker är OK som är OK för det finns inga mallar. Ni kanske inte blir helt överens och vissa brister får man överse med. Hoppas ni hittar någon rimlig lösning så att ni slipper ha konflikter om detta.
Hälsningar
Gerd

Vad är hans jobb och vad är mitt?

INNEHÅLL