Varför envisas med att barnen ska bli stora så fort?

Jag har två killar, den ena 6 år snuttar på fingrarna o min nyss fyllda 5 åring har napp..

På minstingens 5-års dag så sluta de med napp o fingrar. Till min stora förvåning så har det inte varit nåt gnäll!!!?

Jag har skämts när de varit bland folk o fingrar eller napp glidit in.. men mot slutet nu försökte vi att de endast skulle snutta hemma o vid säng-gående.

Det sägs de har inget behov.. men jag själv snutta på min tumme (hemma) upp i skolålder.. jag va jättefäst vid den :) Svårt o sluta.. lika svårt o sluta med godis..

Men nu har mina fina killar varit utan 1.5 vecka och i söndags fick d ebelöning för de har varit så duktiga.
Bio!!!!

Håller med att det ska tävlas sååå mellan Föräldrar ang sina barn.
Alla är vi olika med olika behov!

Kan både hålla med och inte, att barnen ska sluta med blöja så fort de kan tycker jag är för barnets bästa, jag tycker inte det är shysst att de ska behöva bajsa på sig när de faktiskt kan berätta att de behöver gå på toaletten.
Men resterande saker du skriver som tex, napp, snutte osv tycker jag inte heller man ska tvinga ifrån barnen bara "för att" de ska bli stora...

Håller absolut med dig ang blöja. Var själv enbart tacksam över att dottern inte ville ha blöja längre när hon var 2,5 år så man slapp det där storbarns bajset i blöjorna. Men vissa föräldrar verkar se lite prestige i att deras barn ska sluta med blöja så fort som möjligt. Att de sen kissar ner sig el bajsar ner sig flera ggr per dag verkar inte spela roll, de har ju ingen blöja iallafall

haha nej det är ju klart, men sen vet jag vissa barn som inte själva vill sluta och efter att de fått bajsa eller kissa ner sig några gånger så var det inte roligt längre och de gick istället på toan. Men det gäller ju inte alla man får nog känna hur ens eget barn är först :)
Men visst finns det en stor hysteri om att barnen är så stora, och "mitt barn kan minsan" :)

Själv förstår jag faktiskt inte varför så många ser blöjor, napp, flaska och snutte som något livsnödvändigt... Min son har aldrig haft napp, han har ingen snutte, han dricker heller inte välling. Ser inget självändamål i att barn bajsar i blöja utan kommer att erbjuda potta som alternativ (observera, detta innebär inte potträning) så snart som möjligt.

Jag ser det också som ytterst märkligt att så många tycker att det är helt onödigt att amma efter sex månader/ett års ålder, men man försöker få barnet att "växa upp" om man vill sluta med sådana övergångsobjekt/surrogat. Säger som TS, Barnen har ju hela livet på sig att bli stora, varför stressa dem?

Håller med dig, men inte om de saker du tar upp. Det är onödiga föremål som inte behövs för de flesta egentligen, och har inte ett dugg med att bli stor att göra tycker jag. Däremot sånt som att ge nyfödda smakisar, vända 1-åringar framåt i bil, tvinga 1-2 åringar att städa efter sig, tvinga små barn att "bete" sig, kränga på barn kläder som varken går att leka i eller som alls får smutsas ner, försöka lära barnen att bli självständiga redan som nyfödda genom att träna dem att skrikandes ligga själva lite då och då, eller träna dem att somna själva under samma premisser, ja listan är oändlig för hur mycket tokigt som föräldrar gör, i en strävan att skynda före den naturliga utvecklingen...

Du har såå rätt

Onödigt för oss kanske men inte för dem. För min dotter som är hon sin pappa varannan helg och inför detta har varit väldigt ledsen varje gång hon ska dit, trots att jag är väldigt positiv till det så är hennes apa "gosedjur" en väldigt stor tröst. Och jag ser inget fel i att låta henne ha denna som tröst, så länge den inte ska släpas med överallt. Åker vi iväg nånstans får den ligga kvar i bilen så den inte försvinner på djurparken tex. Ändå vet jag att många menar på att det är onödigt för henne att ha det när hon är 3,5 år, why?
Annars håller jag med dig. Jag är ingen fantast av "metoder" överlag, som i regel bara skapats för att göra livet lättare för föräldern, inte för barnet.

Håller med. Jag tror att mycket av det där följer med barnen längre upp i åldrarna och medverkar till att de vill ha "vuxenkläder", slutar leka tidigare och tidigare och börjar med andra "vuxensaker" tidigare och tidigare.
Försöker att helt undvika att försöka få barnen att sluta med saker genom att säga "det där är bara för bebisar", tex. En familj i bekantskapskretsen säger ofta saker som att "det är bara småbarn som kissar på sig" om deras barn, 4 år gammal, har kissat på sig. Och för att inspirera till att barnen skall sluta med välling säger de tex "det är bara bebisar som dricker välling, du är väl ingen bebis".
Har även hört föräldrar i leksaksaffären som utbrister "sluta titta på det där, det är för bebisar" när ett barn i 5-års åldern tittar på någon leksak med massor av knappar som låter när man trycker på dem. Det spelar väl ingen roll vad det är tänkt till för ålder, om barnet tycker det är kul så är det klart att de skall få titta på det, eller?
Jag tycker: Låt barnen vara barn så länge de kan. Sluta försöka få dem att växa upp snabbare än nödvändigt! Och sluta nedvärdera sådant som "passar för yngre barn".

Ser inte heller det som något livsnödvändigt men ser inte heller felet i att tex min 3,5 åriga dotter har sitt gosedjur som tröst, tex när vi hade jobbigt vid inskolningen på ny avdelning efter sommaren lugnade hon sig fortare om hon visste att hon fick hålla i apan även efter jag gått, sen låg den fint placerad i hennes fack när jag kom och hämtade henne. Eller när hon ska hem till sin pappa varannan helg och inte vill, blir hon också lugnad av att hon får ha apan med sig hemmifrån.
Min dotter har inte heller brytt sig om välling mer än 2 månader efter hon slutat amma, vilket hon gjorde självmant vid 9 månaders ålder, även hon bara delammades då. Hon slutade också med blöja självmant vid 2,5 års ålder. Har inte stressat på henne i något sådant beslut och det har fungerat bra och jag tänker inte stressa på henne med att vänja sig av med sitt gosedjur heller, hon kommer nog lägga det självmant också.

Nej nej, absolut inte.
Jag själv hade mitt gosedjur i sängen bredvid mig upp i tonåren... Världens bästa tröst! Jag menar nog mest bara att somliga ser det som något nödvändigt för att barnen är barn, om du då förstår hur jag menar? "Men tar han inte napp? Då kommer han bli tumsugare!" etc.

Ok, då hänger jag med.