separation med barn under 1 år

Graviditeten var ett helvete. Han ville inte ha barnet. Varje dag var en plåga och kamp för eget och barnets existens.
 Till slut blev det ett faktum för han , vi ska ha barn om 2 månader. Vi flyttar ihopp.
Man vill ju inte stå där och betala underhåll....... i 18 år.....

jag sålde mitt hus med stora förhoppningar om det kommer att bli "bättre" när barnet är född....
Dötter föddes i november 2009. Fortfarande inga kännlor från pappa . Han blyr sig mest om sin gamla familjen som han lämnat han för 6 år sedan..... hm

Det blev inte bättre....

Du är här ... hemma hos han dsv , bar för ett gemensam vårdnad.... brukar han säga..

Det blev separaton med 6 månaders bebis... Flytta säger han....., jag behöver inte dig här.

Ett nytt hus igen, börja från början igen.... jöbbigt.

Efter några månader   iser han att han egentligen älkar mig och vill vara med mig.

"Lovar massa med saker", vi håller ihopp i några månader till. Separation igen...

Nu har jag varit föräldraledig med min dötter i nästan ett år. Pengar är slut.
Nu kommer han att vara det i nästan 1 år.
Känner ett stor orättvisa om att han ska vara hemma med henne medans jag ska bar träffa henne på helgerna.

" Han ville ju inte ens ha henne ! " han ville att jag gör ABORT" varje dag...
Varför ska jag lida för det nu att jag har behällit min dötters liv.

Vad ska jag göra ?????