• Piggelin

    Ska jag säga till på jobbet redan?

    Är i vecka 9 from imorgon. Jag mår så illa om dagarna så har stannat hemma två dagar från jobbet.
    Nu är frågan - ska jag berätta på jobbet? Vi såg lilla pyret i onsdags och BM sa inget oroväckande, är det lite säkrare då?

    Vi är som en stor familj på jobbet, endast runt 20 anställda. Alla vet allt om varandra och det känns bra att berätta men så får man höra överallt "berätta ingenting förrns v12 gått".....Funderar nu på att bara berätta för chefen tillsvidare så jag slipper ringa och sjukanmäla mig och ljuga vad jag är för sjuk.
    Skulle något hända skulle troligen alla få veta ändå...

    Hur har ni gjort/skulle gjort?

  • Svar på tråden Ska jag säga till på jobbet redan?
  • supergrl

    Jag hade berättat, i alla fall för chefen...och sagt att jag vore tacksom om han kunde hålla det för sig själv ett litet tag. (om det är det du vill...)

  • Opo

    jag hade berättat för att slippa ljuga.

  • Piggelin

    Mm, det lutar rätt mycket åt att berätta. Inge kul att gå hem från jobbet och säga att man "mår dåligt" bara.....

  • kickan89

    Jag berättade jätte tidigt för min chef just för att jag mådde så fruktansvärt illa. Det var jätte skönt för då hade hon alltid förståelse för om jag inte mådde bra och såg till att jag fick ta extra pauser och slapp bära de tyngsta grejerna och så :) Hade egentligen velat vänta med att berätta men kunde liksom inte säga att jag var magsjuk hur länge som helst. Det var verkligen en lättnad att berätta :)
    De andra på jobbet fick veta senare, tror att jag berättade för den första i vecka 13. Tyckte bara att det var skönt när alla fick veta, de var så himla snälla och försökte verkligen underlätta allt för mig :)
    Så jag har bara positiva erfarenheter av att berätta tidigt.

    Jag tycker att du ska göra som du själv känner. Om det känns bra att berätta så ska du göra det. Vissa vill kanske inte att folk ska veta i fall att något skulle gå fel men om du står dina kollegor nära kanske det tvärt om kan vara skönt om de vet även om det skulle gå illa så att man har deras stöd även då.

    Du får helt enkelt känna efter vad som känns mest rätt för just dig :)

  • Piggelin

    Ja, min plan var ju att alla ska få veta i vecka 12, den 26 november då vi ska ha vår "julfest" - som kommer innebära att vi ska laga mat med kockar PLUS vinprovning.......så måste nog helt enkelt säga nåt då eftersom alla vet att jag tycker mycket om vin :)  Men när jag mår såhär så börjar jag vackla lite...

    Har nog mer eller mindre bestämt att gå in till chefen på måndag ochavslöja hemligheten och även berätta för en av tjejerna på kontoret. Har berättat för två som sitter i samma rum som mig, men den sista har inte fått veta än pga att jag inte är lika nära henne (hon är 50+, de andra är runt 30).

    Men känner att jag behöver lite stöttning då ALLA tjatar om att vänta till MINST v.12.....

  • MyFanny

    Jag berättade inget för chefen, mådde också pyton och fick springa in på toan och andas och tänka på vatten (nåt annat gick ju inte att tänka på, då kräktes jag). Som tur var mådde jag mest illa på kvällarna, så jag var på jobbet supertidigt (vi har flex) och gick hem tidigt. Nån dag mådde jag så dåligt att jag gick efter lunch, skyllde på nåt virus i kroppen, sen var jag hemma 4 dar, vilket var jätteskönt!!! Sov som aldrig förr och tog det lugnt. Då var jag nog i v.9-10 nånting. I v.11 började det långsamt gå över och nu mår jag jättebra, är i v.17.

    Såhär i efterhand så kan jag känna mig dum som inte sa nåt, det var otroligt skönt att vara hemma och vila de dagar jag var "sjuk". Man är ju faktiskt inte riktigt 100% arbetsför när man mår sådär dåligt. Nu har jag berättat för chefen och han tog det bra.

    Gör det som känns bäst för dig, om det mot all förmodan skulle gå åt skogen så kommer du förmodligen ändå behöva vara sjukskriven och du har dessutom en förståelse av dina kollegor och chef när du kommer tillbaka.

    Lycka till!

  • annaaklinder

    var tvungen att berätta på jobbet direkt när jag fått plus för jag jobbar med tectyl bland annat. rostskyddsmedel och det är giftigt och finns inga särskilda studier på det...
    så inga gravida får vara i den hallen där tectylen används.. men visst var det jobbigt.. har dock bara berättat för chefen... ingen annan...

  • LabLover

    Jag träffar bara min chef var 3dje vecka så jag väntade tills jag hade fått min nya lön. Var då i v. 13 el . 14. Kollegorna som jag träffar dagligen hade jag berättat för tidigare.


    ♥ Underbara döttrar födda 2005 & 2008 & en bulle i ugnen ♥
  • vimsigastemamman

    De flesta brukar ju inte vilja berätta före vecka tolv pga. av risken för missfall själva har vi studsat och berättat så fort ett pluss visat sig. Förutom denna gången då jag jhöll tyst för min chef in i det längsta pga. att jag var orolig för min anställning då jag inte hade en tillsvidare tjänst när jag blev gravid. 

  • Emeliiee

    Jag undrar när man borde berätta som absolut senast?
    Träffar nästan aldrig min arbetsgivare då företaget ligger många mil
    från där jag arbetar?Obestämd

  • Caysa
    Emeliiee skrev 2010-11-16 16:17:33 följande:
    Jag undrar när man borde berätta som absolut senast?
    Träffar nästan aldrig min arbetsgivare då företaget ligger många mil
    från där jag arbetar?Obestämd
    Du är skyldig att berätta två månader innan BF till din arbetsgivare berättade dom för mig på försäkringskassans informationsmöte förra veckan!
  • Emeliiee
    Caysa skrev 2010-11-16 16:20:32 följande:
    Du är skyldig att berätta två månader innan BF till din arbetsgivare berättade dom för mig på försäkringskassans informationsmöte förra veckan!
    Okej vad bra!

    Då kan jag vänta ett litet tag till. Är i vecka 19+0 idag så det
    är ju ett tag kvar !
  • LabLover
    Emeliiee skrev 2010-11-16 19:44:45 följande:
    Okej vad bra!

    Då kan jag vänta ett litet tag till. Är i vecka 19+0 idag så det
    är ju ett tag kvar !
    Åh andra sidan känns det inte riktigt schysst att vänta så länge. Ska det anställas en ev. vikarie är ju rekryteringsprocessen vanligtvis längre än två månader. Jag är t ex inte beräknad förrän i slutet av april men min arbetsgivare planerar att annonsera efter vikarie nu i december. Den person som man vill ha kan ju ha en tjänst där det krävs tre månaders varsel för att tjänstledigt.
    ♥ Underbara döttrar födda 2005 & 2008 & en bulle i ugnen ♥
  • Emeliiee
    LabLover skrev 2010-11-16 20:29:48 följande:
    Åh andra sidan känns det inte riktigt schysst att vänta så länge. Ska det anställas en ev. vikarie är ju rekryteringsprocessen vanligtvis längre än två månader. Jag är t ex inte beräknad förrän i slutet av april men min arbetsgivare planerar att annonsera efter vikarie nu i december. Den person som man vill ha kan ju ha en tjänst där det krävs tre månaders varsel för att tjänstledigt.
    Jo jag har ju inte direkt tänkt att vänta 3 månader till men kanske några veckor. Behöver alltså inte stressa
    med det på direkten, det va så jag mena!
    Nu jobbar jag också bara deltid på just det jobbet (har två jobb) inte alls många timmar i veckan så tror inte
    den personen kommer vilja hoppa annat för detta jobbet.
  • Charmeuse

    Jag berättade redan i vecka 7, kunde inte hålla käft helt enkelt Chefen uppskattar det eftersom det hjälper till med planeringen, hon visste redan långt innan att jag bara skulle jobba till slutet av november för det sa jag tidigt. Jag tror att det är bra att berätta, i alla fall för chefen till att börja med.

  • Emeliiee

    Ja visst kan det vara bra men har en del problem med blödningar så jag väntar
    för att vara på den säkra sidan.

Svar på tråden Ska jag säga till på jobbet redan?