Jag vill inte träffa mamman!

Jag tycker du skall göra som du själv känner för. Berätta detta för din man, han kan ta med er son och du stannar hemma. Vilka är "de" som kommer undra? Behöver du verkligen tänka på vad andra tycker? Och dessutom tror jag inte de tycker något alls, faktiskt. Om det nu är andra föräldrar du tänker på.

Klart du ska gå, bonusen ska inte straffas av att du och mamman inte kommer överens....

Nej det klart hon inte ska, men ska mitt barn det? Jag vill inte bli ignorerad, inte heller att mitt barn ska bli det, om vi levt ihop hade det kallats för psykisk misshandel.

Att det är så svår att bara säga hej...

ag har ju länge trott att det "kommer bli bättre", men snarare har det blivit värre.Ja jag ska prata med min man och förklara hur jag känner.

En idé är att din gubbe tar med erat barn och du hittar på nåt annat eller är "sjuk", då lämnas inte mycket utrymme för henne att ignorera halvsyskonet till sitt barn.

Du och ditt barn klarar er nog, barn fattar rätt snabbt att vissa människor är dummare än andra och han får ju uppmärksamhet av er andra. En tvååring bryr sig nog knappast.

Däremot hade jag funderat hur det är för bonuset. Hur är det för honom när hans/hennes dansuppvisning kantas av frost och ignorering från hans mammas sida. H*n känner ju på sig att allt inte är som det ska, så kanske är det bättre för bonusets skull att inte få sin dansuppvisning förstörd utan att h*n kan få den dagen utan att behöva oroa sig för sina föräldrars (både bonus och biologiska) reaktioner på varandra.

Det jag menade är att det kanske är bättre för bonusets skull att du stannar hemma. Din man kan ju ta med ert gemensamma barn om han vill.

Ja, precis såhär tycker jag också. Det viktigaste för bonusen är väl att dennes bioföräldrar är där och förmodligen kommer mamman bete sig bättre om inte du är med?!

Om din man vill att ni går till samma aktiviteter så bör han kräva av sitt ex att hon beter sig som folk och hälsar på dig! Kräv av din karl att han visar dig den respekten! Annars är han inget annat än en ohyfsad ynkrygg!

Dansuppvisningen har säkert varit för länge sedan men jag vill ändå säga min åsikt. Om du inte ville gå så tycker jag att du med gott samvete kunde ha stannat hemma eller gjort något annat.

Jag har varit med några gånger på min mans söners uppträdanden, matcher o.dyl. men inte är det ofta. Vill eller orkar jag inte följa med så stannar jag helt enkelt hemma. Det är så sällan jag får en ensam stund hemma, så om de andra ska iväg på något sådant stannar jag gärna hemma.

Jag har det precis lika dant men jag biter ihop för bonusarnas skull så att dom inte skall tycka att det är konstigt att jag och lillebror inte kan vara i samma rum som mamma.

Hon förlorar ju i längden på att bete sig illa, barnen märker ju det.