Någon "nygravid" med förlossningsrädsla som vill följas åt?

Hejsan.
Det är första gången jag är gravid, ska ha 1:a mars och jag är totalt livrädd för förlossningen, hade varit skönt att ha någon annan att prata med:)

Hej
Ska ha vår nr 2 i April, och blev otroligt rädd efter min första förlossning :(
Dock börjar jag nog komma över det av mej själv nu, tänker mycket och förbereder mej, men jag kommer hata mej själv den dagen för att jag tackade nej till snitt.. ;S

Behöver väldigt mycket höra bra grejjer, tips och förslag :)

Hej på er!

Jag tackade nej till snitt med andra barnet och det ångrar jag idag. Som tur är blev jag lovad av den sköterskan jag gick hos att det skulle bli så om jag blev gravid igen.

Även om jag tror att det är bäst för barnet att föda vaginalt så klarar jag nog inte av det igen. Vi får helt enkelt se längs vägen, men det är skönt att det finns med som ett alternativ.

Sandra: Du fixar det!

Ja det är iaf skönt att ha kejsarsnitt som alternativ ju.
En vän till mig blev lovad att dom skulle göra kejsarsnitt på henne om det gjorde allt för ont och det kan nog vara rätt skönt att bara veta det liksom:)

Oh jisses :S

Va va det som du tyckte va värst med förlossning-en/arna? Vilken del och hände nåt särskilt osv?
Om man får fråga :)

Hej :)

Va är det du känner dej rädd för? :)

en till här som är orolig inför förlossningen. ska ha första barnet 25 mars... har inte varit så rädd innan det börjar komma nu :S är i vecka 20 så det är ju halvvägs..

ska träffa en läkare nu den 25 nov ska ta upp detta med min rädsla och hoppas jag får prata med någon om det.. skulle vara skönt på ett vis och veta om man kunde få ett planerat snitt för då skulle nog den största oron släppa tror jag..

Jadu allt:P
Först o främst att liksom inte ha någon kontroll över själva situationen, att jag ska spricka en massa eller att något ska gå fel så något händer med bebisen:/

Ja usch, har försökt få en tid in till ofelia i k-na en månad nu men fortfarande inte hört tillbaka från dom, behöver ju prata med dom så jag kanske kan känna mig lite tryggare, från början var jag totalt inställd på kejsarsnitt men för min bebis skull vill jag gärna föda vanligt. Får se hur det blir:)

Har du fått barn tidigare?

Man kan väl säga att mina förlossningar var rena motsatserna mot varandra. Den första tog 12 h och slutade med sugklocka. Jag gick sönder massor och sonen andades inte när han kom ut. Läkaren sprang iväg med sonen och min man och jag låg ensam kvar i ca 30  minuter.
Det hände en hel del saker under förlossningen som gjorde att jag mådde dåligt länge. Jag hade dessutom svåra smärtor i ca 3 månader.

Andra förlossningen startade med att vattnet gick hemma. Efter 20 minuter åkte vi in. Jag var då inte öppen alls. Efter 1 timme var sonen ute. Jag öppnade mig 10 cm och krystade ut honom på en timme. Den timmen var en enda extrem värk utan uppehåll. BM hade aldrig sett en sådan värkkurva innan, det fanns ingen paus. Jag trodde allvarligt att jag skulle dö. Även här gick jag sönder mycket eftersom sonen var stor och det gick för fort. Hade svåra smärtot i ca 3 månader även denna gång.

För mig är det nog mest smärtan under och efter som är den största rädslan. Självklart gör det ont med ett snitt, men jag tror att återhämtningen går snabbare.......

Välkommen Pixie Mason :)

Sandra: Mmm :/ Hoppas det släpper för dej, så hemskt att känna såhär! Det hjälper inte riktigt att höra att förlossningen kan gå jättebra när man är rädd, är man rädd så är man.. Men du har ju massa spännande att se fram emot, förlossningen är ju verkligen spännande!
   Jag har en dotter född juli -09, och jag blev rädd efter förlossningen. Jag tycker inte du behöver oroa dej för att spricka för det märkte inte jag iaf, inte kände jag direkt mycket när dom sydde heller :)  Är Ofelia samma sak som Aurora?

Broadway: Hmm när jag hör andras som din så hade jag det faktiskt inte så illa. Latensfasen var på tok för lång dock och jag svimmade under och efter förlossningen, men dottern mådde bra och inga problem där. Va så otroligt orolig under förlossningen att nåt skulle gå fel och det är jag även rädd för denna gången.. Främst är jag rädd för smärtan, krystarna va värst och jag fattar inte hur jag ska klara det igen.. Men här är jag - IGEN och tänker göra samma sak - IGEN! Helt Galet..

Sugklocka blev det här med förresten, då jag va halvt medvetslös och hade noll energi kvar.. :P

Anjelikkha: Visst är det underligt att man är här igen? Trodde aldrig i livet att jag någonsin skulle våga mig på ett tredje barn.

Jag tycker att det hjälper att gå på Klarasamtal innan förlossningen och tänker göra det även denna gång. Det är skönt att ha någon att älta med och som peppar en på vägen. Tänk om jag till och med vågar mig på en vaginal förlossning igen......

Ja jag får hoppas det bara jag får mycket stöd av dom på ofelia så om man kan få tag på dom:P
Ja det är samma sak som aurora:)

Hejhej.... sitter här och läser vad ni skrivit och är själv gravid med andra barnet nu och redan när vi fick plusset så började tankarna om förlossningen här, men tyvärr kändes det inte som om min barnmorska tog mig på allvar när jag ar och skrev in mig  heller..... hon menade på att jag kommer ändra min uppfattning längre in i min graviditet, och då ska det tillläggas att jag inte var rädd innan min förra förlossning, det är den som är den stora orsaken till min rädsla! usch ja var tvungen att skriva av mig lite bara!

dom  tar inte mig heller på allvar detta med att jag är rädd inför förlossningen känns ju så himla trist för jag vill inte behöva vara rädd för det för bebisen måste ju ut på nått vis och det skulle ju underlätta om nån tog en på allvar.. ska träffa en läkare den 25 nu iaf och se vad hon säger men hon har inte tagit mej på allvar dom senaste gånger jag träffat henne så de känns ganska hopplöst :/

Är de bara jag som är rädd för att dö under förlossningen? Smärtan skrämmer också väldigt mycket.. Jag har frågat efter Auroragrupp men fått veta att det dragits in (nerdragningar) och att enda alternativ är att prata med psykolog. Tror inte att det är det jag behöver dock.?

Lina02: Jag är inte rädd för att dö så här innan det är dags. När jag väl är på förlossningen får jag dock världens rädsla för det. Vad trst att det inte verkar gå att ordna Aurorasamtal, det hjälpte mig mycket. Jag ska själv börja gå i miten av graviditeten!

Jo Broadway, visst är det dåligt att de drar in på sådana viktiga saker... Vill ju föda vanligt helst. Good for you att du får möjlighet till det iaf : )!