Dags att söka hjälp.. är så nervös :(

Du är absolut inte ensam, men jag vet hur du känner dig. När man söker hjälp brukar de göra en utredning. Man får göra VuL, och lämna blodprov och killen lämnar spermieprov. Sen får man hjälp beroende på vad poverna visar..

Tack för ditt svar!
Ja så drar man på det och vill helst inte ringa. Så mycket tankar man får att det kanske aldrig ska gå att bli gravid med mera :(
Har tänkt ringa i ett halvår nu och försöka få hjälp så nu måste det bli av.
Jobbigt om de kommer fram till att det är omöjligt eller näst intill omöjligt så det är väl därför man drar sig att ringa :(

Samma här, försökt i 1,5år och har tänkt ringa många gånger.. Hoppas att du tar modet till dig och ringer:) 

Ring! Om du/ni behöver hjälp kan det ta tid. Det är inte värt att vänta! Man blir oftast sååå väl omhändertagen när det gäller barnlöshet. Vi sökte hjälp så fort vi kunde (efter 1år) och det tog 3år innan vi blev gravida med 7 IVFer i bagagt.. Och dågick det ganska snabbt för oss med utredning. Sopa inte problemet under mattan utan ta tag i det!!!!

Jag hoppas du ringer och får hjälp. Jag och killen har försökt i 8 år men inget blivit.. Nu har det visat sig att han har för lite tesosteron.. Så nu ska han få komma till en specialist så nu får vi se vad som händer.

Ja. Tack för ert stöd. Nu är jag ännu mer bestämd på att jag ska ringa. Har visserligen föreläsning imorgon när det är telefon tid. Men jag ska "smita" ut en sväng och ringa det "hemska" samtalet!
Fy vad jobbigt.. åtta år måste verkligen kännas som en evighet :( Hoppas ni får hjälp hos specialisten så det löser sig för er!
Det är då bra orättvist ibland :(

Ja åtta år känns väldigt jobbigt faktiskt.. För jag älskar barn så mkt, svider i mitt hjärta när alla andra runt omkring får barn, men är även glad för deras skull..

Jag var så nervös så jag nästan grät när jag ringde. Hasplade ur mig "jag tror vi inte kan få barn" med ostadig röst. Barnmorskan som svarade var så snäll och trevlig och lugn. Jag svarade på några frågor om hur länge vi försökt och likande och så bokade hon in oss för ett första samtal. Så det var inte så svårt i slutändan. Jag var lättad efter jag ringt. Då var den första (lilla, men den kändes gigantisk) biten avklarad.

Nu måste jag ringa igen för att göra ny behandling för syskonförsök. Jag har sagt till mig själv i en vecka att jag ska ringa. Nervös igen fasten jag redan gått igenom allt en gång. Det nervösa försvinner tydligen aldrig. Men jag ska ta mig i kragen och ringa. I morgon.

Har också försökt i 1 ½ år och har nu precis börjat våran utredning. Känns faktiskt som att en sten lättat för nu kanske man äntligen får veta vad som är fel.

Håller med alla! Ring!

Jag ringde i början på september (efter 3 års försökande) fick en remiss för att lämna spermaprov för mannen o blodprov för mig. Fick tid på gynmott. 2 november. Ångrar inte en sekund att vi tog tag i detta!

Önskar er lycka till!

Ja. jag vågade ringa :) Vi skulle få en tid inom tre månader.
Men hon blev inte så glad när hon fick veta att jag är rökare.
Måste sluta med dessa giftpinnar men det är inte det lättaste, självklart skulle jag sluta direkt om jag blev gravid. Då är det ju absolut FÖRBJUDET att röka, men nu är det ännu jobbigare att sluta röka när man går runt med alla funderingar osv. Har iaf dragit ner på ciggen de senaste två dagarna så det är ju en början iaf :)

Så himla bra att du vågade ringa De jag har stött på har alltid varit väldigt trevliga och hjälpsamma.

Håller med Yen72! Har fått jättebra bemötande hela vägen, så här långt... Bra gjort Walle 2506!!!! Det känns väl bra? Varje cigg du inte tar är en framgång

Jo då det känns bra.
Men hatar sjukhus, har någon sorts fobi mot både det och sprutor. Så jag hoppas det inte blir många blodprov. Ironin i det hela är också att jag jobbat på sjukhus som Usk.
Men hon var jättebra den jag pratade med. Ingen "surkärring" som det annars verkar finnas gott om.
Önskar det kunde lösa sig av att bara sluta med giftpinnarna och bli lite hälsosammare så jag slipper dit :)
Tack för era svar allihop! :)