blir tokig....

Har det hållt på länge? Är kanske bara en sådan period han är inne i nu. Dessutom tror jag det är så för ganska många, dvs barnen är änglar hos far-/morföräldrarna och lever rövare hemma. Men det handlar väl bara om att han testar gränser gentemot dig. Ett naturligt steg i barnens utveckling vad jag har förstått. Har haft lite sånt här hemm också, dock kanske inte riktigt så vilt som du beskriver det. I vilket fall, det går över. Försök ha tålamod även om det är mycket svårt ibland. Jag vet. =)

mamma sa att han e en kopia av mej när jag har breättat hur han är.

hon kunde glädja mej att det blir bättre..

Idag e han hur snäll som hellst, vet inte vad som hände..

ja tålamod e mins minsta styka just nu, men men de blir väll bättre snart hopppas ja :)

Överrös honom med beröm och positiv uppmärksamhet när han på bra humör och gör bra saker, och gör inte så stor sak av det när han inte gör det. kanske har kommit in i en negativ spiral. Självklart ska man inte slåss elelr hoppa på hundarna, men visa istället HUR man ska göra, och uppmuntra och beröm honom när han gör så.

när jag gör de så säger han nä det är ja inte.
gör han något ja bett om så säger ja tack efter..
då säger han tacka mej inte..
hoppas att det ger med sej snart igen..

det gör ja, nu e han inne i en bättre period igen så skönt e de
klart att vi får säga till men inte så som innan..
Vigör stjänor å hjärtan i kalenden beroende på vad han har gjort bra m.m
det funkar än det e skönt de..