Hur får man tillbaka energin...
Hej på er alla, det va ett tag sedan jag va inne här, har inte haft allt för mycket ork till det.
Nu känner jag att jag måste få skriva av mig lite igen....
Min man och jag har hela tiden haft en fantastisk relation, vi har varit öppna glada och lyckliga, vi har nog uppfattats som tonåringar vid första kärleken...men nu har det åkt rakt ner, vi är varken glada eller som jag känner det lyckliga längre...
Vad beror det på....ja, dels har vi ett rent helvete med hans sons mamma, hon lägger sig i allt här hemma och trakasserar oss hela tiden, hon kräver daglig kontakt med barnet även om han inte vill. Min mans föräldar kör över oss helt också, dom styr och ställer och lägger sig i, min man försöker på alla sätt och vis att säga ifrån men dom respekterar inte det utan kör vidare, vilket leder till att vi i familjen mår dåligt när det hela tiden ska bestämmas åt oss. Jag har aldrig haft någon som bestämt över mig tidigare, jag är vuxen och anser att jag måste göra mina egna misstag annars lär jag mig inget, min man däremot har hela livet haft sina föräldar över sig som ska få säga sitt, det här leder till en känslomässig krock här hemma, jag blir arg och ledsen när dom inte kan respektera min mans åsikt, allra helst nu när han vågar säga ifrån och vågar ta en konflikt vilket han aldrig har vågat förut.
Vi har barnet varannan vecka som det är nu och efter ett långt övervägande så har min man beslutat att hans son ska bo hos sin mamma heltid under en period och vi hoppas självklart att det ska bli bättre med allt.
Jag känner mig som en bov i dramat, jag har aldrig sagt att han ska välja för det kan man inte göra, jag har själv barn sen tidigare och har aldrig under hela mitt liv varit med om liknande problem.
Jag kan ärligt säga att jag orkar inte hela tiden vara ledsen och behöva gråta över dessa människor som kommer med anklagelser, påhopp och bara kväver oss.
Är gravid i vecka 16 och det har gått så långt att jag funderar på att ta bort det här barnet, jag vill jättegärna ha det kvar men jag vet inte om det är värt att föda ett barn till detta helvete som vi lever i just nu, som det har varit under min graviditet så har jag inte kännt den lycka jag anser att jag ska känna, jag känner bara negativitet över hela situationen så tyvärr så vågar jag inte vara glad.
Jag hoppas någon har ett råd till mig, hur man kan lösa frågan på hur man får tillbaka energin, för i dagsläget så är det bara negativ energi runt vår familj varje dag, vi försöker hålla dessa energibovar utanför men dom lyckas hela tiden sabba, när vi väl lämnar barnet hos mamman så är det mina svärföräldar som nöter om det här barnet eller så är det barnets mamma som ringer och nöter....vi orkar inte ta oss den tiden med varandra längre och sköta om oss själva, utan vår energi går ut på att överleva varje dag.
Snälla hjälp mig kunna rädda mig själv och min familj!
