Småbarnföräldrar - kysser ni varandra?

Ja, så skulle jag ju tro att det blir. Fast vad vet jag? Det finns säkert många människor som trivs med att bo ihop och ha ett vänskapligt förhållande till varandra. Och är båda nöjda med det så är det givetvis inget fel med det. 

I ert fall så är kanske inte båda nöjda? Eftersom du startar en tråd och i den ger uttryck för en viss oro. 

Du kan ju också ta initiativ till ömhet och kyssar? Och du kan hjälpa dig själv att koppla av genom att förbereda och göra klart sådant du vet att du annars ligger och funderar på under sexet? Kanske kan du också vara mer aktiv under själva sexandet? Jag menar inte att antyda att du bara ligger där men ju mer engagerad du är dets svårare borde det ju bli för tankarna att vandra?

Att ni jobbar mycket är en sak - så kan det förstås vara och behöva vara under perioder, men att ett barn på tre år skulle betyda att två vuxna inte får tid att ha ett fungerande sexliv tycker jag verkar vara en konstruerad ursäkt som inte egentligen håller. 

 

Vi kysser inte varandra alls, för mig är en kyss ingenting, jag uppskattar pussar bättre och tycker de är underbara. Hångla har vi nog inte gjort sedan den första tiden.
Varken jag eller sambon är fysiska av varandra, håller inte varandra i handen, tar på varandra hela tiden. Utan det kan bli en hastig kram då och då, rufs i håret, en klapp på kinden.
Nyårspussen njuter jag verkligen av.

Däremot kan vi ligga och kramas jättelänge efter vi älskat eller tåflirta framför TV´n.

Jo, jag ger dig nog, åtminstone hypotetiskt, rätt i att en treåring knappast borde vara något hinder. För min del förstår jag inte hur folk i allmänhet får till ett syskon, ännu mindre hinner med allt som måste göras med två barn! Var finns den tiden, liksom!? Men delvis har det nog med jobbet att göra - jag disputerar till våren, sambon har en nystartad egen firma, och vi har sonen på dagis mindre än heltid för hans egen skull - så vi går ganska mycket om varandra hemma.
Jag tar initiativ, det är mest att jag känner, och säkert också sambon, att det kanske är mer av plikt än av lust, om du förstår hur jag menar? Jag VILL att det ska vara bra, att vi ska vara kära och hångla, men jag vet inte hur man ska få till det på ett otvunget sätt?

jag SAKNAR så in i helvete det där ungdomshånglet när man kunde ligga i timmar och hångla.

vad drygt de skulle vara nu....röd fejsad blev man av allt gnidande;)

Så gör vi. Och vi har fem barn. Vi kan ställa klockan på ett par timmar innan vi behöver gå upp och så hämtar vi frukost och äter i sängen innan vi går loss på varandra. Eller så äter vi efteråt, läser tidningen högt för varandra och pussas, fnissar och skrattar. Härliga kärleksfulla stunder som ger extra energi.

*fniss* :)
med tanke på att jag i vanliga fall går upp typ kvart över sex, och i ärlighetens namn inte tycker att det är jättekul att gå upp då heller, skippar jag nog gärna att gå upp några timmar tidigare... I vårt sovrum finns dessutom en treåring som säkert gärna skulle gå upp några timmar tidigare, vilket i sig ju skulle motverka syftet med den tidiga uppstigningen :)
Lite mer specifikt: var befinner sig de fem barnen när ni gör detta - håller ni dem inlåsta någonstans? :) Vår treåring, trots att han bara är en, gillar att umgås med oss alla vakna stunder. Det är inte så att han leker själv mer än fem minuter i stöten. Den enda ensamtid vi har är på kvällen mellan typ halv nio och tio.

lämna en popcorn i en skål och på med tvn kanske;)

Nä, vi låser inte in ungarna.

Nu är vår yngsta elva och resten följaktligen ännu äldre, så tidigt på morgnarna hålls de av egen fri vilja på sina rum. När de var mindre och gärna sov tillsammans med oss gjorde vi tvärtom mot vad vi gör nu - vi gick upp ett tag på nattkröken i stället. Nattmackor och hångel på inredd vind. Där unnade vi oss riktigt gosiga sängar där vi lätt kunde hångla loss ett par timmar.

I övrigt håller vi förhållandet i trim genom att ses på lunchen när vi känner för det. Och ja, kramas och pussas och gosa med varandra mycket och ofta. Och som sagt, morgonsex ofta. Vi gillar't!

Tråkigt att det blivit så för er i sex väg, det är ju rätt viktigt. :( Jag tycker att kyssa är väldigt viktigt både under dagen och när man har sex. Jag tror jag hade känt som dig om vi inte hade kysst varandra under sex. Vi kysser, pussas, kramas flera gånger om dagen när vi är tillsammans. Visst just nu har vi själva inte så mkt sex eftersom jag är gravid med nr 2 och lusten försvinner då jag är gravid, men annars har vi det rätt bra på den fronten sex varannan dag ungefär. Men kan du inte sätta dig ner och prata med din man och berätta hur du känner? Han kanske ändra sig?

Om ni slutar att kyssas dör äktenskapet inom några år. En kyss om dagen, längd kvittar, är obligatorisk. Finns vetenskaplig fakta som visar att förhållanden där partnerna kysser varandra håller signifikant längre än om inte!!!

Trots detta pallar jag själv bara 3 gånger i veckan, lite måtta får det ju vara

Vi kramas, pussas och kysser varandra varje dag. Ibland blir det nån dag utan en kyss, men det är väldigt sällan. Sex har vi i snitt två-tre gånger i veckan, ibland mycket mer och ibland mer sällan.

Vi har två barn, en bebis och en treåring. Tycker inte på nåt vis att barnet hindrar oss i kyssandet, varför skulle det?

Om man vill vara fysiska i vardagen så kan man vara det, trots barn. Om man inte vill det så är det ju också okej, men jag förstår inte vad barnen har att göra med kyssar.

Jag vet, jag har läst om den där undersökningen - har för mig att det har med signalsubstanser och hormoner  etc att göra! Och det verkar ju rimligt - utan hångel är man väl mest polare som driver Familj AB tillsammans...

Det var intressant att veta, för sambon och jag har inte kyssts på flera år, det är tur att vi inte vet om det. Men vi älskar varandra ändå och har sex.
Jag har aldrig tyckt om att kyssas

Har inte kysst min sambo på över ett år. Sex har vi knappt heller :(

Min kk har slutat kyssa mig. Nu skrev du ju om småbarnsföräldrar och det är ju inte vi, men jag förstår precis känslan du beskrev om att man känner sig som en prostituerad....

Han säger att det är jag som inte vill kyssas och sen att han är sjuk, ont i halsen osv. Som att jag äcklar honom och bara duger att doppa i