Han åker på horresa till Thailand

Jag och min fd sambo har separerat under hösten. Vi har varit tillsammans i sex år. Han har flyttat hem till sin pappa och jag bor kvar hemma med våra två barn på ett och tre år..
Det är mitt beslut att det tog slut mellan oss, men han ville inte gå med på det under en längre tid, och han har velat försöka på nytt, men tillslut fick jag äntligen honom ut ur huset, för mitt och barnens bästa!

Hur det var innan:

* Han har varit mycket borta under åren , och speciellt sedan barnen kom, både överdrivet arbetande  (arbetsnarkoman) plus kompisar och egna intressen så som bilar.
* Han är mycket kontrollerande, kollar mina sms, mail osv. Diskuterar hur lång tid jag storhandlar, det är konstigt att det kan ta en och en halv timme, när det enligt honom bara borde ta en timme osv
* Han har slagit till mig över halsen en gång, så jag ramlat bakåt och ner på golvet, samtidigt som han höll i yngsta barnet som då var 8 månader. Han har hotat mig ett flertal gånger och hållt knytnäven mot min mun, och om jag inte är tyst säger han att han ska slå ut tänderna på mig, framför barnen. Han har hållt en kniv i huggposition över mig när jag satt i soffan.
* Han säger hemska saker : Jag skulle inte bry mig om du ramlade ut från balkongen  ( 8evåningen) etc etc
* Han har kastat förlovningsringen på mig 2 gånger och gjort slut minst tio gånger, fast sedan kommer han hem efter nån dag.
* Han är mycket egoistisk, och tar sig själv före allting annat. Har jag haft någonting bestämt som jag ska göra så sker det alltid med stor marginal tex konsert = en månad, biobesök= 2 veckor. Och endå slutar det alltid med att han förstör för mig på ett eller annat sätt, tex kommer för sent hem för att ta barnen så jag kan komma iväg, eller bråkar med mig så att allt endå blir förstört. Men han bokar biljetter en dag innan en resa på åtta dagar till Japan, tre timmar innan en kryssning osv.
* Han har inget som hellst tålamod med barnen, och visar inte mycket empati när de är sjuka osv
* Vi hade gemensam ekonomi, med främst mina pengar inblandade i sedan innan, men han ljuger och lurar mig och importerar bilar utan min vetskap, som sedan resulterar i riktigt dåliga affärer och mycket förlorade pengar. Sen bråkar han med mig när jag köper kläder till barnen och till mig, att det är så onödigt 
* Han ljuger för allt och alla om ingenting som ens är värt att ljuga om, tendens till mytoman, eller så överdriver han ofantligt
* Han tycker så bra om sig själv och är så självgod att man bara vill spy
* Finns så mycket mer att skriva.. men men..

Hur det ser ut nu:

Jag har det totala ansvaret för barnen, Han har haft dom en helg på två månader och det var för att jag bad honom pga barnens bästa, men egentligen ville han inte det. Han har tidigare sagt att jag inte ska tro att jag ska få någon tid för mig själv och springa ute och festa medans han ska ha barnen.
Allt han tänker och pratar om är mig, inte barnen. När vi bråkade på telefon en kväll hörde älsta dottern hans röst i telefonen och ville prata med honom, han säger då att han inte vill prata med henne?! herregud säger jag det är klart att du ska göra det, så ger jag henne telefonen och när hon säger hej, lägger han på luren!! Hur kan man göra så mot sitt barn?! Jag blev så ledsen för hennes skull, sa att telefonen gick sönder, med det gör så ont i mitt hjärta att hon ska drabbas så! Det räcker väl med det som har varit och som är just nu!!
Hux flux skulle han plötsligt på en Thailandsresa på tre veckor, för att allt är så så synd om honom. Stackars kille! Han har själv sagt att han kommer att strula sönder  hela thailand, trevligt! Han kommer komma hem med HIV herregud! Jag ber honom att ta barnen åtminstonde ett dygn helgen innan han ska åka för att barnen ska hinna träffa honom, han ringer till och med när han är med barnen och frågar om han får lämna dom en timme tidigare pga han vill gå och träna istället. Då har han alltså inte sett barnen på två veckor plus ska åka till Thailand i tre veckor.
Alltså han kommer inte ens träffa dom ett dygn på fem veckor.

Han kan ta hand om barnen, men han har inte tålamod att bo med dom på heltid. Han verkar helt enkelt inte bry sig så mycket om dom och det är så sorgligt. Älsta dottern frågar inte så ofta om honom, kanske var fjärde dag frågar hon: Var är min pappa? och jag blir så ledsen för deras skull. De är ju vana att inte ha honom speciellt närvarande, men endå har han ju funnits där i bakgrunden. Sista halvåret ville älsta dottern inte att han skulle lägga henne, klä på henne, bada henne osv när jag var hemma. men när jag var borta gick det bättre, men ibland blev hon ledsen när jag skulle gå iväg ett tag.

Han säger själv att så fort han hittar en lägenhet... vilket kommer att ta ett bra tag då han nu precis har ställt sig i bostadskö, så ska han ha barnen varannan vecka. Hur han skulle klara av det förstår jag inte? Varken som pappa eller pga hans arbetsmoral, då jobbet går före allt.
Han är ute flera dagar i veckan och festar, och åker på flera kryssningar. Efter två veckor som det var slut när vi har varit tillsammans i sex år anmäler han sig på ett flertal olika kontaktannons sidor och i hans profil står det att han gärna vill ha barn!!! Vad tänker han med?! Jag tror att han är desperat av att hitta en tjej, antingen för att bevisa för mig eller sig själv att han "duger", eller så letar han tjej för att han vill ha någonstans att bo. Hans pappa bråkar redan med honom ang att han vill få halva hyran betald, och fd sambon är ganska snål. Plus att han inte skulle klara av att bo själv, städning, tvätt,hålla ordning osv!!
 
Ett annat problem som har dykt upp nu:

När vi separerade tog han min bil, för att jag minsann skulle få åka buss med barnen och ha det jobbigt sa han, och jag skrev över papprerna på den för jag vill bara att han ska gå. Plus att han också har en bil som jag också har betalat för som är värd ca 150000. kr. Men men...
Efter en månad köper min pappa en jättefin bil  årsmodell 05 till mig och barnen för att underlätta för oss.
När han kommer för att hämta barnen innan han ska åka till Thailand så ser han min nya bil och frågar vad jag har fått den ifrån, jag säger att han inte har med min ekonomi att göra pga det var så han sa när han vägrar betala underhåll för barnen. Han blir jättearg på mig och går med barnen! Jag vet inte vad han tror, men han har väl fantiserat ihop att det är min nya kille som har köpt den till mig!! haha ( finns absolut ingen ny kille, men han kan ju inte ta att det är han som är problemet, utan måste skylla allt på att jag har någon annan)

Nu när han är i Thailand så är det någon som har borrat i tanklocket och i bensintanken under bilen och tömt den på bensin, plus att jag måste byta ut alla delar på verkstaden, vilket innebär 3000kr i självrisk och utan bil iminst två veckor. Jag har haft bil i sex år och har aldrig varit med om detta el hört någon annan nära som råkat ut för det.
På parkeringen där min bil står finns det flera finare bilar än min plus taxibilar, men ingen annan har råkat ut för detta under samma dygn som mig. På verkstaden har de inte fått in nåt sånt fall på fyra år.
Det är väldigt konstigt att detta skulle ske just nu, på min nya bil som exet är väldigt arg på (även om han är i thailand så har han ju kompisar här, plus jobbar svart på en verkstad, där de kan bilar och har utrustning)
Min familjs tanke och mina vänners tanke, som känner honom, går direkt till att det är han som ligger bakom detta!!

Fråga:

Kan det vara exet som på eller annat sätt har förstört bilen för mig?

Jag undrar, vad är chansen att få ensam vårdnad om barnen när han ändå inte har så stort intresse för dom?

Jag har tänkt att föreslå för honom att från och med januari så börjar vi med att han har barnen varannan helg, vill han inte gå med på det tänker jag ansöka om ensam vårdnad. Låter det rimligt?

Vart ska jag vända mig, och vad kan det kosta med advokat?Jag har bara föräldrapenning så jag är ju inte speciellt tät just nu?

Andra tips och råd eller peppning?! Känner mig inte riktigt på topp, är så lycklig att jag har mina små tjejer, men ibland får även det totala ansvaret för dom mig att slita mig i håret lite!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-13 13:20
Kommer säker få frågan om jag har polisanmält honom:
Jag ringde polisen 11414 när jag insåg att det måste ta slut fortast möjligt, berättade situationen och ville fråga om råd anonymt.
Mitt i samtalet kommer killen hem, som har försökt att ringa mig under tiden jag pratade med polisen. Han kommer fram och är hotfull och frågar vem jag pratar med. När han rycker åt sig telefonen läggs samtalet på och polisen 11414 kopplar till 112 , pga de hör att han är hotfull, och som skickar en polisbil. De kommer hem och jag berättar hur vi har det och vad han har gjort. De tar in honom och har honom anhållen i två dygn, men jag känner inte att jag ville gå vidare med detta.
Under tiden de hade honom packade jag alla hans saker och lämnade dom till hans pappa. Jag vill bara ha honom ut ur huset och att vi sedan så bra som möjligt ska kunna komma överens ang barnen. Hade jag gått vidare med detta, hade jag vunnit pga jag också hade inspelat ett erkännande från honom där han erkänner allt han har gjort mot mig. Men vi hade aldrig kommit överens i framtiden, och det vill jag kunna göra för barnens bästa!