Ensam eller inte, när man har "valet"

Efter att min dotters pappa var otrogen mot mig lever jag nu själv, med henne boende hos mig på heltid. Hennes pappa gör nu allt för att få flytta tillbaka till oss. Det här var andra gången han var otrogen, sist var för 2 år sedan. Nu står jag i valet och kvalet. Han har blivit så annorlunda efter den andra otroheten, på ett positivt sätt. Han umgås mer med våran dotter, förut har han inte varit så jätteintresserad... När han är här så hjälper han till, han har varit hemma med henne hela veckan nu när jag har jobbat, det skulle han aldrig ha gjort förut. Jag älskar honom, men jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna lita på honom igen. Våran lilla tjej är 15 mån och självklart  vill jag att hon ska växa upp med båda föräldrarna, men ska jag riskera att bli bränd igen? Det känns som att jag ar fått offra så mycket för att får det här att fungera själv. Gått ner i timmar på jobbet (kortare dagistid), kunde inte söka en annan tjänst på jobbet (en chans som jag har väntat i 3 år på)... Blir så arg när jag tänker på det, tror att allt annat runtomkring tar hårdare än själva otroheten.
Kommer hans nuvarande beteende att hålla i sig?
Någon i som har varit i samma situation, eller bara har några kloka ord?
Blir snart galen =)
Tacksam för svar....