Vi som fick barn juni 2010!!!

Hej!

Vi fick en liten tjej den 21 juni 2010... tre dagar för tidigt! (var beräknad 24 juni)
Hon vägde 2980 gram och var 51 lång...lång och smalis med andra ord, det är hon fortfarande! :)

Hon har fyra tänder och kryper runt och är på allt, öppnar lådor plaskar i hundens vattenskål, ställer sig upp vid tv bänken längs med soffkanten..så det är att göra nu! ;)

Tiden går fooort!

Hej hej! Skönt att du fick din dotter lite för tidigt själv gick jag över med tio dagar, jobbigt och långtråkigt!

Oj fyra tänder och kryper runt!! Lite å hålla koll på då förstår jag:)) Min dotter kryper inte redigt än, har haft krypställning länge men har inte blivit mer, det sista har hon istället börjat stå på fötterna samtidigt som hon har händerna i golvet... vet inte va det ska bli av detta! Å ibland får hon till det å hoppar fram på rumpan!

Nu har hela familjen varit förkylda, inte roligt, bara lilltjejen kvar nu som är lite täppt i näsan, så hon har sovit dåligt på nätterna, hoppas att det blir bättre inatt:)

Jag kan bara hålla med dej att tiden går i raketfart... snart sitter vi där med "ettårstårtan" ;)

Ha det gott!!!

Ok! Inget kul att vara förkyld! Stina blir förkyld varje gång hon får en tand, hon har en femte på gång nu så det är riktigt snorigt!

Stina började krypa precis när hon fyllde fem månader så jag tror hon är lite tidig...(?)...hon gjorde oxå så..kröp med båda händerna och ena foten upp under sig, men sen kom hon på hur man gjorde med knäna!

Var bor ni?

Trevlig kväll!

Hej! Hittade tråden och hoppar med, hoppas det är ok! Vår lilla tjej kom med en väldig fart den 1:a juni, tre dagar innan bf. Hon vägde 2995 g och var 49 cm lång. Redan 10 månader... Hur tycker ni att allting går? Vi har lite struligt med sömnen och skulle behöva lite råd!

Hej!  Det verkar inte hända så mycket i tråden här...

Men jag såg att det var någon som hade skrivit! :)

Vår stina och oxå med en väldans fart  dagar innan bf! :) Skönt att slippa gå över tiden!

Jo då hos oss går det bra, vi hade det struligt med insomningen på kvällarna, vi kunde inte få henne att somna, hon blev övertrött, slogs, rev oss, sparkade, grät... och ingen hjälpte, vi kunde inte ligga brevid henne mm hon blev inte lugn...så till slut när vi var desperata så började vi med 5 minuters metoden, första kvällen tog det 20 minuter och nu somnar hon innom 5 minuter utan protester! Sååå skönt....

På dagarna sover hon i sin vagn ute på ganska fasta tider, men jag måste gå en lite prommenad, vi har hund oxå så det passar oss ganska bra,, så kommer han ut oxå! Det har vart lite jobbigt med alla kläder som ska på mm nu i vinter men nu börjar ju sånt bli lite lättare!

Många barn kring 8- och uppåt brukar ha svårt med sömnen, dom börjar fatta att det finns roligare saker än att sova! :)

På vilket sätt sover hon dåligt?

Trevlig kväll!

Hej! Tack för svaret! Vilket fint namn Stina är! Visst var det skönt att slippa gå över tiden! Jag var helt övertygad att jag skulle göra det, så jag blev lite chockad:) Vi har väl ungefär samma problem med Wendela som ni hade med Stina. Hon har jättesvårt att komma till ro! Hon kan somna i vagnen och bilen, men är vi hemma måste hon ammas till sömns! Det har varit ganska enkelt tidigare, men nu är det som att hon gör allt för att hålla sig vaken! Det är mycket envishet i den lilla kroppen...:) annars blir det bara skrik, gråt och ett helt hysteriskt barn! Och på detta vaknar hon flera gånger på natten och de flesta gånger går det bara att amma henne till sömns igen! Hon tar inte napp vilket gör det ännu svårare... Det stämmer verkligen att de har roligare saker att göra än att sova! Wendela sov jättebra fram till ungefär 7 månader, vaknade bara 2 gånger per natt! Där bara vände det och ibland kan hon vakna varje eller varannan timme hela natten... Hur kände du med 5-minuters metoden? Jag vet inte om jag klarar att hon ska skrika... Hur gick det för dig? Sover hon hela natten?

Det låter exakt som vår Stina! (Tack, wendela var oxå fint!) Stina har heller aldrig tagit nappen eller flaskan för den delen, och amma var en stor del av hennes sätt att komma till ro och vara nära, och har alltid haft lätta att somna med tutten i munnen! Och det blev en sådan smidig och lite lat sak för mig att ta till, när hon skulle sova eller varva ner!

Hon började strula när hon var ca 5-6 månader och oftast somnade hon av ren utmattning efter att vi försökt mer eller mindre ligga brevid och hålla fast henne..låter hemskt men vi visste inte riktigt hur vi skulle göra när kl började närma sig 1-2 på natten och hon inte kom till ro...sen låg vi och väcktes av varrandra i sängen och hon vaknade flera gånger på natten och skulle snutta, ibörjan somnade hon efter men sedan så blev det värre då började hon ställa sig på alla fyra och blev ledssen mm...vi var som levande sombies här hemma, min man började sova i gästrummet för att han skulle upp och jobba mm! Inget kul!

Vi var oxå lite osäkra på 5 mm! Hon fick sitt eget rum vid 6 månader, då sov hon bättre på natten, hon sov halva natten i alla fall, men hade fortfarande jättesvårt att somna på kvällen och det blev fortfarande mycket gråt, skrik mm!

Tillslut fick vi nog och vi ville ha ett någorlunda enkelt sätta att få henne att förstå att nu är det natten nu ska man sova, och kände att många andra metoder var lite svåra att tolka, när ska man lägga handen på ryggen, när ska man ta upp, när ska man flytta sin stol från sängen, hur ska man buffa ett barn i rumpan som bara kryper omkring och ställer sig skrikandes i sängen?

Att hon skulle skrika och vara ledssen hade vi förberätt oss på , och resonerade på det sätt att vi vet att hon inte är ensam, och att vi kommer in om fem minuter, hon är ju lika ledssen med oss ändå på kvällarna så just det här med att spara antalet tårar för hennes del blev det inte så stor skillnad på...första veckan så var det min man som la henne, det var att rekomendera sa dom...DET var skönt, helt plötsligt så kunde man slappna av och inte känna det där tvånget att det bara var jag som kunde få henne att somna, jag kände en ganska stor press i slutet med det här med att amma henne till sömns!

Vi bestämde oss att på Måndag så ska vi börja och båda var lika bestämda med vad vi skulle göra, hade beställt brouchyren från hemsidan och läst på mm. Hon var 7 månader....Ibörjan ammade jag och när hon var så trött att hon  såg stjärnor så gick min man och la henne, eftersom det brukar oftast vara lättare...och han tog hela det här med att gå in till henne var femte minut...han var inne ca 5 gånger innan hon sov...visste hon stod upp och varjätte ledssen, men vi sa hela tiden att nu är det natten nu ska du sova, vi finns där nere...i vanliga fall tar det ca 30 minuter första gången...sen vaknade hon ju på natten och ville amma, det fick hon ju som vanligt....det behöver man inte ändra förren senare...Nästa kväll somnade hon efter 10 min, och kvällen efter det innom 5 minuter! HEEELT UNDERBART!!  Hon vaknade som vanligt på natten och det blev svårare och svårare att får henne att somna om, och när hon var ca 8 månader, (vi började när hon var 7 månader) så fick min man nog, efter flera veckor av en ledssen snurrandes liten tjej i sängen på natten, så la han henne i sin säng och gjorde lika dant på natten, hon somnade om efter 10 minuter, efter några nätter med samma "metod" så blev så att efter den natten så somnar hon gott på kvällen efter välling och bok, och sover hela nätter från kl 8-8.30 till ca 07.00! Jag passade även på att sluta amma på natten då... 

Vi ångrar inte för en sekund att vi började med 5 mm, det är såå stor skillnad! Men man måste nog använde en metod som fungerar för sin familj och som man känner sig bekväm med...men ofta tror jag det handlar om att man är osäker på om man gör rätt eller att man inte riktigt vet hur man ska gå tillväga för att bryta olika beteenden..man är så inkörd på det som är och är van vid att det är jobbigt!

Vi har nu en go och pigg tjej ¨på dagarna oxå! :) Och en pigg mamma och pappa, det är inte fel det heller!

ojoj nu blev det en hel roman!

Hej

Ett stort stort tack för ditt svar! Ibland är det skönt att inte känna att man är ensam med dom här problemen. Det känns som om alla har barn som det bara är att lägga och sen sover de hela natten. Man börjar ju undra om man gör något fel...

Amning är ju tyvärr en väldigt enkel utväg. Jag var ganska bestämd i början med att jag inte skulle amma henne till sömns. Men hon har alltid varit ganska svårsövd och eftersom hon inte tar napp krävdes det ganska mycket bärande för att få henne att somna, och när hon blev tyngre gick det bara inte!

Jag tror du har rätt i att man verkligen måste bestämma sig! Varje gång jag gör det så kan vi ha en eller ett par bättre nätter som gör att jag börjar tveka. Jag har försökt köra lite efter boken Somna utan gråt, men du har rätt i att det är svårt att tolka många metoder. Plus att det är väldigt svårt med tålamodet när man är så trött.

Jag ska iaf börja med att flytta henne till eget rum, då både hon och jag är väldigt lättväckta! Sen ska jag ta en disskusion med min man om hur vi ska lösa detta. Det kommer ju även att involvera honom då han säkert kommer få ta en del på nätterna! Men återigen tack för dina råd, nu kommer definitivt 5 mm vara med i disskusionerna

Men eller hur! Alla andras ungar har tagit nappen och flaska utan problem , somnat när man lagt ner dom med en snuttefilt, kunnat ligga i vagnen utan problem,(stina skrek sig igenom sina första månader i vagnen, så det blev inte att jag var ute mycket med henne, kunde inte gå på promenad eller ta bussen mm)

Hoppas ni hittar någon som passar er!

Här är en länk till 5 minuters metoden...

http://www.eckerberg.se/be/index.html

Kram emilie

Haha, det låter som om våra barn kunde va tvillingar! Wendela bojkottade också vagnen i början, jag kunde knappt ta mig nånstans!

Tack för länken, jag ska definitivt läsa det! Sen är det vl bara att testa sig fram och se vad som fungerar!

Kram Elin