Kär i gift chef

Ja vart ska man börja.... Jag kanske kommer få massa skit efter det här inlägget men so be it. Jag lider tillräckligt just nu och skriver detta för att få ur mig allt. Söker kanske inte direkt några svar eftersom konkreta svar är svåra att ge i sådana här fall... men här är iaf min situation.

För några månader sedan började jag jobba på ett företag, kom väldigt snabbt in i miljön, trivdes och allt var superbra. Jag hade precis avslutat min relation med en mycket dålig man jag haft vid min sida till och från i några år och kände att jag kommit ut på en ny startbana. Under tiden på jobbet upptäckte jag varje dag en mycket stilig man i kostym runt 40 årsåldern gå runt på vår avdelning. Jag ansåg han var mycket stilig och utstrålade sån värme och lite kaxighet (fast på ett positivt sätt). Jag brydde mig inte speciellt mycket till en början men ju mer veckorna gick så såg jag honom varje dag och intresset steg. Vi tittade mycket på varandra men pratade aldrig. Visade sig att han hälsade på ALLA i min avdelning utom mig. Varje gång vi kom i samtidigt i köket blev det en lite spänd stämning. Hursomhelst för att göra berättelsen lite kortare så började vi hälsa efter ett tag och mer och mer började denna man visa intresse för mig. Hela vår avdelning började märka hur han skulle in på våra kontor bara för att gå in, eller hur han "tappade" nycklarna precis utanför min genomskinliga dörr där jag satt... ställde sig och skrattade högt utanför min dörr så jag skulle titta ut eller sprang förbi 100 gånger per dag för att bara få en blick av mig. Jag svävade på moln...hans intresse var officiellt eftersom han ringde varje dag och skickade meddelanden. Vi började sakta men säkert prata och sågs en dag på hans kontor där vi började med att hångla intensivt och smekte varandra (inget sex). Några dagar senare fick jag reda på att han var gift eftersom han kom till jobbet med sina två döttrar och ville verkligen presentera dem för mig (fattar ej varför men ok). Efter det var jag lite tveksam men lusten tog över och vi sågs ännu en g¨ång, denna gång på ett hotell på morgonen innan han gick till jobbet.

Här kommer nu det konstiga som hände i denna situation. Hela hotelliden blev krystad, vi hade knappt något förspel, jag var sjukt nervös, han var också det verkade det som, och vi drog på en kondom fort och började med sexet...jag vet fortfarande itne vad som hände men vi växlade ställning och sen helt plötsligt åkte kondomen av. Visade sig att den var inne i mig. Jag drog ut den och tittade på den och såg att den var full av något som liknade sperma. Jag frågade honom om han hade kommit men han svarade nej och mumlade något om att det var något med kondomen. Jag gav honom en ny men han började gnälla att han inte kunde öppna paketet och la sig ner och höll om mig istället och började prata. Jag låg helt förvirrad...fattade ingenting men tänkte att jag inte ville pressa situationen. När vi låg ner började han prata om allt mellan himmel och jord. Hans drömmar, frågade om mina intressen, berättade hur han hade kollat in mig från första dagen och hur hans kollegor sagt åt honom att gå ner och titta på mig på vår avdelning eftersom jag var så vacker osv.

Dagen efter detta sågs vi på jobbet igen men han betedde sig väldigt skumt. Han slutade ringa helt, skickade inga sms eller hörde av sig alls...

Efter några dagar frågade jag honom via sms vad som var fel och han svarade att allt blev så fel men att jagi nte skulle tro att jag hade gjort något fel. Han sa att han fortfarande var jätteattraherad av mig men att fvi skulle låta det vara för nu iallafalll och att jag var en jättefin och bra tjej och att vi kunde ta en kaffe någon dag.

Jag blev ganska ledsen men jag accepterade eftersom han var gift som sagt... Men även efter detta så pratar han med mig varje dag i korridoren på jobbet. VÄntar in mig ibland så han kan gå¨bredvid mig. Går förbi och påpekar hur otroligt vacker och sexig jag är. Ibland säger han det varje dag hela veckan. Han nyper mig i midjan, armen eller tar mig i handen om jag står med någon eller pratar i telefon då han inte kan "avbryta" mitt samtal. han ger mig otroligt varma blickar och jag förstår inte vad det är frågan om. Jag kan säga att jag tänker på honom varje dag och ja jag har kärat ner mig och försöker verkligen ignorera det (jag hör inte av mig osv) men jag undrar att om han verkligen inte ville nåt mer med mig så skulle han väl inte fortsätta att titta på mig och bli nervös när han såg mig och kalla mig vacker och allt...??

Tror ni han kan blivit lite betuttad i mig men bara väljer att inte göra något pga sin situation? Jag är 26 och han är 39, vet ej om det spelar någion roll men....

Vad fan ska man göra? Jag drömmer opm honom hela tiden men samtidigt vill jag ju inte såklart splittra hans familj.... så snälla kalla mig inte hemsk

Hört talas om MEDverkan?

Hört talas om DELTAGANDE?

Hört talas om MEDskyldighet?

Så jäkla löjligt att påstå att man är helt oksyldig när man medvetet väljer att delta i någon annans skit.

Med dina egna argument så antar jag att du kommer tycka alla som deltog i att mobba ditt barn i skolan är helt oskyldiga för de var huvudmobbarna? Vadå, de bara stod och skrattade när huvudmobbaren slog, de har inte gjort något ju?

Eller vad sägs om kille som tar strypgrepp på dig medan den andra snor din plånbok? Han är ju heeeeelt oskyldig, det är ju inte han som snor din plånbok.

Du verkar inte FÖRSTÅ mitt svar. Du blandar fortfrande ihop brottsliga handligar med obrottsliga. Det ÄR skillnaden! Jag kommer aldrig köpa ditt argument och du möter inte mig logiskt intellektuellt utan kör på i din loop. Det får du gärna göra. Är det så att din frustration bottnar i att du blivit bedragen själv?

Du verkar inte FÖRSTÅ mitt svar. Du blandar fortfrande ihop brottsliga handligar med obrottsliga. Det ÄR skillnaden! Jag kommer aldrig köpa ditt argument och du möter inte mig logiskt intellektuellt utan kör på i din loop. Det får du gärna göra. Är det så att din frustration bottnar i att du blivit bedragen själv?

Och du verkar inte fatta kopplingen mellan att delta i någon annans handlingar och att ha ett ansvar för sin medverkan. Om den kopplingen inte fanns som du påstår så skulle det gälla i ALLA sammanhang. Men du vill få det till att det gäller allt annat UTOM just otrohet.

Det är ingen som säger att TS skulle vara otrogen, det som sägs är att om hon väljer att delta i någon annans otrohet så har hon ett ansvar för sin medverkan precis som man har i alla andra sammanhang.

Dina försök att börja snacka skit om mig istället för topic för att slippa svara på en tänligen enkel fråga är ganska genomskinliga och visar väldigt tydligt att du vet att dina argument inte håller.

Varför svarar du inte på frågan istället?

Om otrohet är fel, varför skulle delta i en vara rätt?

En jobbförälskelse är väldigt frustrerande, den känns som ett skenande tåg. Man är så illa tvungen att gå till jobbet och så är förstås HON där. Man vill bli av med dom där känslorna men det går inte. Dom svalnade under semestern, men nu är dom tillbaka igen. Härligt, jobbigt och pinsamt på samma gång.