• Ewa 65

    min fd kommer att lyckas med sitt mål...att förgöra mej.

    Hur ska man orka.....? Efter bittert krig av och till i 15 år med sina barns pappa så har han ännu en gång lyckas vända barnen mot mej...Först vår, nu 18 åriga dotter,som trots helvetes år med alla möjliga konstigheter och självmordshot och BUP besök och socbesök,har landat och blivit en bra tjej....så har han nu manipulerat 15 åringen.....Hon hatar mej ,kastar saker efter mej,,han har hittat på saker från vårt liv tillsammans som inte är sant men som hon tror på,han uppmanar henne att åka till honom utan att berätta vart hon är och ingen svarar när jag ringer..jag vet inte om hon är i skolan eller ej utan får maila läraren varje dag för att kolla om hon kommit dei..han jobbar själv en hel del nätter och befinner sej då 6 mil bort och han bor i skogen,ganska långt från civilisationen...Ok för mej om hon är där men då VILL JAG veta det!!
    Han anser mej ha en psykopats läggning och han anser att jag fyller alla kriterier för det,jag har kontrollbehov,jag förstör våra tjejer med mina regler,som inte är annat än att man sköter sej i skolan,hör av sej och håller ordning på sitt rum och hjälper till lite med tex att plocka ur diskmaskinen el lägga sin tvätt i tvättkorgen! Han tycker inte det är nödvändigt att höra av sej till tränaren när man inte tränar och han tycker det är helt ok att missa skolan lite grann..Har kämpat med stora dotterns närvaro och studierresultat..hotat,bönat,bett,mutat..Hon går sista terminen nu och verkar ta studenten med helt ok betyg..
    Jag blir så oerhört ledsen när 15 åringen skriker ut saker om mej som inte är sanna!!! Att jag varit otrogen,för det sa pappa när vi såg på TV när någon varit otrogen..att jag hotat döda mej själv och mina barn om han åkte till landet när dom var små...
    Idag fick jag lämna mitt arbete och gå ut i omklädningsrummet och bara GRÅTA! Dom behandlar mej som skit och jag har gjort allt för mina tjejer!!! Allt....HAn kommer inte ge sej förrän jag hamnat i djup depressin på psyket för jag har ingen självkänsla kvar och jag vet att han är kapabel till att hitta på vad som helst om mej...Alla i hans gemenskap tror på honom..Fina duktiga Thomas,som aä en sån snäll och samhällsbra människa,jobbar inom räddningstjänsten och då är man eväl en toppenkille!!!! Fy fabian...en sköld han gömmer sej bakom...
    Men hur ska man orka gå vidare...o ha humöret uppe...när ens barn totalt sågat mej....:o(

  • Svar på tråden min fd kommer att lyckas med sitt mål...att förgöra mej.
  • mammafru

    Förstår verkligen att du inte mår bra och jag hoppas verkligen du kan få ordning på det här. Skriver lite tankar till dig som du kanske kan ha hjälp av....

    Att du och ditt x haft bittert krig i 15 år påverkar såklart barnen. Att han sedan använder barnen för att vända dom mot dig är fult, men tyvärr väldigt vanligt.
    Även om det är jobbigt för dig, så är det ju i slutändan barnen som far illa. En dag kommer de till insikt om vad som verkligen var sant. Men just nu förstår dom inte det.

    Jag vet ärligt inte vad jag ska råda dig till. Att du ska kunna resonera med Xet förstår jag är omöjligt. Går det kanske att samla dina döttrar och prata ut? Fast då menar jag att de ska prata ut och du får lyssna.

    Tonåringar/barn upplever saker (även om grunden inte är sann) på sitt sätt och är kanske sårade, ledsna och arga. Det enda dom vill i det läget är att få säga hur de känner utan att bli emotsagda. De vill inte höra att de har fel. För känslan som de har är rätt (för dom). De upplever ju faktiskt något som gör dom ledsna/arga. Även om orsaken kanske inte är sann.
    När de väl har fått vädra sina känslor och åsikter så måste ni gemensamt komma fram till vad ni kan göra. Och du kanske får en möjlighet att förklara felaktiga påståenden.

    Nu ser jag inte om ni har delad vårdnad. Men en lösning (jobbig.. jag vet) är att kanske ta en paus. Låta dom bo hos honom en period. Och att döttrarna får själva bestämma när, hur och var ni ska träffas.
    Nu vet jag inte om det behöver gå så långt. Men ibland kan det vara bra att ta paus och börja om.

    Jag tycker det låter som du har gjort mycket för dom, kämpat och krävt att de ska ta ansvar, hjälpt dom i skolan osv. Men de börjar bli stora och de måste ta eget ansvar. Få ta sina egna smällar..... 

    Ja det är verkligen inte lätt och jag förstår att det här måste vara en hemsk situation för dig. Jag hoppas verkligen att du hittar en lösning. 

  • mammafru

    Vill bara tillägga:
    Jag har bara skrivit ang din relation till dina barn - inte Xet. Det är dina barn som är viktiga och inte ditt X. Du vill få dina barn att må bra, eller hur? Ditt X tycker jag du inte ska änga en tanke...

    Jag gjorde ett viktigt val vid min skilsmässa. Att inte må dåligt över att vänner och släktingar valt bort mig. Det är deras val. Det är ingenting jag kan styra över. Det som är viktigt är att vårda de vänner och familj man har. Men att bli så stark att man kommer till insikt med det tar tid. Men oj vad skönt det är.
    Och vet du - jag har också gjort min val och det är hur skönt som helst!

    Jag vet vem jag är och vad jag gör och säger. Om de andra väljer att tro på X, ja det är ju bara synd för dom. Som mister en så go vän som jag är Glad. Eller hur?

    Ett råd till - gå och prata med någon. Ibland är det jätteskönt att prata med någon helt oberoende. Och faktiskt - du kan få med dig bra tips på vägen.

Svar på tråden min fd kommer att lyckas med sitt mål...att förgöra mej.