Shule ya Furaha skrev 2011-02-11 23:40:35 följande:
1 nu antar jag en möjlig situation som kan ske utan landstingets omsorg.
2. med landstingets omsorg är det på detta viset, men nu gör jag ritningar utan landstinget, vi kan inte alltid räkna med att de är självklara i alllt vi gör, andra tider kan komma där vi får verka utan deras hjälp.
3. du kan aldrig veta vad vårt sverige bär i väg och vart allt det vi är vana vid tar vägen, sena aborter har gjorts i andra länder med misslyckade resultat då barnet kommit ut levande, det händer där det kan också hända här.
Abortgränser är sällan statiska, attityder i samhällen förändras, ganska många människor vill ha abortgränsen till förlossningen.
4. du har ingen aning om hur verkligt det blir, oavsett om du får se fostret eller inte. bara känslan av att fostret trillar ut och efter kommer navelsträng och moderkaka, gör att det känns verkligt och väldigt jobbigt.
Nej ingen kan veta hur verkligheten blir eller skulle ha blivit.
Valet finns alltid i en jobbig situation att göra det minst jobbiga, men det minst jobbiga kan det vara att ge bort sitt barn eller att försöka ta hand om honom/henne själv, det allra lättaste valet kanske en del känner är att döda honom/henne innan hon/han är född, ja visst då har man gjort det lätt för sig, och tagit ifrån en människa sin framtid och de föräldrar som skulle glatt sig det barnet, i vårt land sverige finns en lång kö av människor som längtar efter barn och som inte kan få, det finns alltid ett val för den som bär på ett barn att döda eller ge liv.
vad menar du med "utanför landstinget"?
Vilka länder är det, om jag får fråga? Bara för att ett par länder misslyckats med aborter då de antagligen använt fel metoder, betyder inte det att Sverige så småningom kommer att misslyckas. Även om ett barn kommer levande ut innan vecka 22 så är det inte så att barnet börjar skrika och röra på sig, då ett så litet barn/foster inte klarar sig utanför mammans kropp innan vecka 22. Anledningen till att abortgränsen är vid v 22 är just för att barnet klara sig utanför mammas kropp vid den åldern.
Så du tror allvarligt talat att det är en mindre jobbig situation att först bära sitt barn i 9 månader, skapa band till h*n redan där, sedan föda barnet och därefter ge bort det och inte träffa barnet mer? Jo, visst det låter inte ALLS jobbigt.. Försöka ta hand? Alltså.. det är ett barn vi snackar om! Man kan inte försöka några veckor och sen säga "näe, detta funkade inte, jag får ge barnet till någon annan".
Abort är absolut inte ett lätt val! Det är nog bland de svåraste valen en kvinna behöver göra i sitt liv, och visst, det är jättemånga som ångrar sig efteråt, men oftast kan en kvinna bli med barn igen och den gången behålla det. För om du behåller barnet istället för abort, då kan du inte ångra dig sen. Då får du fullfölja allt, graviditet, förlossning och vara förälder.
Ja visst gör det det, och det tror jag många tänker på när de står mellan abort och behålla, men det valet ska man göra för sig själv, inte för resten av Sveriges befolkning. Man ska tänka på barnet, och framförallt på sig själv.
Får jag fråga, är du man eller kvinna?
